10

Motion

1983/84:97

Rune Carlstein och Lahja Exner

Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40)

Sysselsättningen i den offentliga sektorn och lokaliseringen av den
högre utbildningen har mycket stor betydelse för den regionala utvecklingen.
När det gäller statlig sysselsättning och högre utbildning på universitets-
och högskolenivå är dessa mycket ojämnt fördelade över landet.

Riksdagen har alltsedan 1971 års utlokaliseringsbeslut prioriterat skogslänen
och sydöstra Sverige. Fr. o. m. 1982 års regionalpolitiska beslut är
prioriteringsordningen: 1 skogslänen, 2 sydöstra Sverige och Sjuhäradsbygden.

Den föreslagna nedläggningen av förskollärar- och fritidspedagogutbildningen
vid högskolan i Borås strider enligt vår uppfattning mot tidigare
tagna regional- och utbildningspolitiska beslut. För Älvsborgs län,
som är ett av de största i landet, och för hela regionen omkring innebär det
allvarliga konsekvenser om länets enda högskola mister sin lärarutbildning.

Det kan vara skäl att citera vad rektorn vid högskolan framfört:

Ett realiserande av det framlagda förslaget innebär en mycket allvarlig
nedskärning av högskolans verksamhet. 1 ekonomiska termer, räknat i
innevarande års anslag, får högskolan vidkännas en minskning med 25 %.
Motsvarande beräkning vad avser antalet årsstudieplatser ger ungefär
samma resultat. Antalet anställda vid institutionen för förskollärar- och
fritidspedagogutbildningen uppgår nu till 24 lärare och 4 tjänstemän med
tekniskt/administrativa uppgifter, vartill kommer tjänst/er vid högskolans
centrala förvaltning, vilka finansieras med medel från samma anslag.
Det föreligger alltså risk för ytterligare minskning av arbetstillfällen i en
region som redan drabbats hårt.

För högskolan som arbetsgivare är omplaceringsmöjligheterna inom
högskolans ram med nuvarande ekonomiska resurser ytterligt begränsade.

Enligt min uppfattning är också nedläggningen av förskollärar- och
fritidspedagogutbildningen allvarlig för den region som är högskolans
verksamhetsområde. Utbildningen i Borås har ett gott rykte hos arbetsgivare
och bland de studerande. Många av de problem som idag diskuteras
inom landets övriga utbildningar har i Borås redan tidigare lösts på ett
positivt sätt. För barnomsorgsverksamheten i Borås och omgivande kommuner
har det faktum att utbildningen finns på orten med den närhet
mellan utbildningsinstitution och arbetsplatser detta ger, haft en gynnsam
inverkan på kvaliteten i regionens barnomsorg. Den interaktion mellan
utbildningen och yrkesverksamheten som sker genom de studerandes
praktik och lärarnas aktiva medverkan i denna del av utbildningen på
arbetsplatsen ger positiva effekter på både utbildningen och omsorgsverksamheten.

Mot. 1983/84: 97

11

Vi vill framhålla de olyckliga konsekvenser som ett nedläggningsbeslut
får för fortbildningsmöjligheterna för såväl barnomsorgs- som skolpersonal.
Kommunerna som redan i dag har en kärv ekonomisk situation
tvingas minska fortbildningsinsatserna när en stor del av kostnaderna
måste läggas på resor och traktamenten därför att avstånden till kursorten
ökar. Rekryteringsunderlaget minskar också när utbildningen erbjuds fjärran
från hemorten. Ungdomar och vuxna som så väl behöver denna
utbildning och redan anställd personal som behöver komplettering av sin
utbildning för att kunna uppfylla socialstyrelsens intentioner om god
kvalitet i barnomsorgen riskerar bli utan denna.

Kommunstyrelsen i Borås, som har att kämpa mot den vikande sysselsättningen
inom teko-industrin där tusentals arbetstillfällen försvunnit,
har pekat på den ytterligt allvarliga situation som kommunen befinner sig
i och det finns skäl att redovisa av kommunstyrelsen framförda synpunkter.

Kommunstyrelsen i Borås anför:

Redan ett bortfall av några tiotal arbetstillfällen är allvarligt — inte
minst mot bakgrund av den relativt låga andelen offentliganställda i Borås.
Allvarligast är emellertid, att en nedläggning av förskollärar- och fritidspedagogutbildningen
lägger sten på börda för ungdomarna i Borås. För en
dryg tredjedel av dessa gäller, att de måste skaffa sig en sådan utbildning,
att de kan hävda sig på en arbetsmarknad utanför Borås — inom kommunen
finns det som nämnts inte arbete för dem. Att i detta kritiska läge
försvaga utbildningspotentialen här ter sig oförsvarligt.

Kommunstyrelsen i Borås är väl medveten om att den totala utbildningskapaciteten
kan behöva omprövas men menar, att statsmakterna vid
en sådan omprövning måste väga in även regionalpolitiska aspekter. Högskolan
i Borås är redan och kommer förhoppningsvis än mer att bli av stor
regionalpolitisk betydelse. Idag bedriver ca 1 000 elever heltidsstudier.
Nära 400 av dessa skulle försvinna, om förskollärar- och fritidspedagoglinjerna
tas bort. Utbildningen sker i nya och för verksamheten anpassade
lokaler. Inflyttningen skedde hösten 1982, dvs. för ett år sedan. Även om
en nedläggning kommer till stånd finns lokalkostnaderna kvar och belastar
mer eller mindre övrig verksamhet. Den nedläggningshotade verksamheten
svarar för ungefär 25 % av Högskolans budget.

Det bör i detta sammanhang också nämnas att regeringen 1983-06-16
anvisade AB Bostäder i Borås medel — upp till 1 Mkr — som del i
kostnader för ombyggnad av ett bostadshus till kårhus för Högskolans
elever (huvudsakligen elevbostäder). Regeringen ställde som villkor att
kommunen bidrar med belopp, som minst motsvarar det statliga bidraget.
Kommunen har anvisat 1 Mkr. Förberedelsearbetena för ombyggnaden
har forcerats med hänsyn till det svåra sysselsättningsläget på byggnadssidan.
Hela ombyggnadsarbetet beräknas kosta 4 Mkr.

En annan fråga som bör observeras i sammanhanget är, att vid den nu
nedläggningshotade utbildningen finns också en särskild utbildning av
tvåspråkiga förskollärare. Denna typ av utbildning bedrivs f. n. endast på
sex orter i Sverige.

Mot. 1983/84: 97

12

Högskolan i Borås medverkar aktivt i processen för flerkulturell medvetenhet.
Utbildningen av tvåspråkiga förskollärare och inslag i den reguljära
förskollärar- och fritidspedagogutbildningen ger en god beredskap för
omsorg om barn med annan språklig och kulturell bakgrund.

Utbildningsbehovet just på detta specifika område är långtifrån tillgodosett
i vårt land och i Borås högskolas upptagningsområde. Koncentrationen
av finsktalande är mycket stor i Sjuhäradsbygden, Trollhättan,
Uddevalla, Skövde och Göteborgsområdet. Stora delar av barnomsorgspersonalen
saknar helt denna specifika utbildning som är en grundförutsättning
för de invandrar- och minoritetspolitiska målens förverkligande.

Med stöd av det anförda hemställer vi

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av fritids- och förskollärarutbildningen
i Borås samt att motsvarande besparing sker genom en
minskning av antalet utbildningsplatser på orter där utbildningsoch
regionalpolitiska konsekvenser blir mindre kännbara.

Stockholm den 15 november 1983

RUNE CARLSTEIN (s)

LAHJA EX NER (s)