Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1983/84:93

Arne Andersson i Ljung m. fl.

Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40)

I proposition 1983/84:40 föreslås att en minskning av den särskilda
rörliga krediten om 150 milj. kr. som disponeras av jordfonden skall ske till
75 milj. kr. Härigenom minskas också räntekostnaderna med ca 10 milj. kr.

Vi delar regeringens uppfattning att det är angeläget att en snabb utförsäljningstakt
kan hållas för de fastigheter som fonden förvärvat. Detta
främjar en ändamålsenlig rationalisering inom jord- och skogsbruket.

Vi delar däremot inte uppfattningen att staten netto skall öka sitt ägoinnehav
genom att mark i första hand skall erbjudas domänverket. Det är
mera angeläget att mark överförs i enskilda fysiska personers ägo. Inte
minst främjas då tillkomsten av, och förstärkning av, kombinerade jordoch
skogsbruksföretag. Detta är viktigt från bl. a. regionalpolitisk synpunkt.

Livsmedelssubventioner

Regeringen föreslår en minskning av de totala livsmedelssubventionernas
3 800 milj. kr. med 850 milj. kr. räknat för helt år innebärande en
besparing om 500 milj. kr. för innevarande budgetår.

Som en följd av regeringens ekonomiska politik måste livsmedelssubventionerna
nu begränsas. Enligt vår mening borde detta ske av andra skäl.
Nämligen då regeringen förmått realisera en verklig ekonomisk stabiliseringspolitik
i vilken medborgarnas reella köpkraft ökar samtidigt som
livsmedlens produktionskostnader minskar. Sådana förutsättningar föreligger
inte nu, och regeringens proposition är inte ett led i en sådan
nödvändig politik.

Begränsningar av livsmedelssubventioneringen är nödvändiga, och målet
bör vara att den på sikt skall avvecklas. Vi vill starkt understryka att vi
motsatte oss livsmedelssubventionernas införande och pekade på de allvarliga
olägenheter som uppstår som en följd av att finansiera en del av
livsmedelskostnaderna med skattemedel. Vi hävdar att dessa subventioner
infördes helt frivilligt av den dåvarande socialdemokratiska regeringen av
kortsiktiga opportunistiska skäl. Då subventionerna nu skall avvecklas
sker det i ett ekonomiskt tvångsläge och utan några som helst analyser av
effekterna avseende produktions- och konsumtionsförhållanden. Detta
illustrerar väl vilken beroendeställning jordbruket har hamnat i visavi
staten.

2 Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 92—95

Mot. 1983/84:93

I samband med den senaste höjningen av livsmedelssubventionerna,
som regeringen genomförde med stöd av vänsterpartiet kommunisterna,
motsatte sig moderata samlingspartiet denna förändring. Vid detta tillfälle
föreslog vi att subventionerna skulle minskas med 1 035 milj. kr.

Enligt vår mening understryker den fortgående försämringen av vårt
lands ekonomi nödvändigheten av de besparingar vi tidigare föreslagit. Vi
vidhåller vårt tidigare krav. Det är därför angeläget att riksdagen uttalar att
fortsatt begränsning av livsmedelssubventionerna föregås av analyser av
de konsekvenser som blir en följd av sådana begränsningar. Analyserna
måste avse effekter på såväl konsumtion som produktion.

Skördeskadeskyddet

Regeringen föreslår att kostnaderna för skördeskadeskyddets administration
för nästa budgetår skall bestridas med medel ur skördeskadefonden.
Enligt vår mening är det djupt otillfredsställande att regeringen inte
nu lämnar förslag till skördeskadeskyddets framtida utformning. Denna
fråga har varit föremål för utredning och överväganden under flera år
varför regeringen inte torde sakna underlag för att besluta avge proposition
till riksdagen.

Vidare är det vår principiella inställning att de medel som tillskjutits
fonden, från såväl statens som från jordbruksnäringens sida, en gång för
alla är avsatta för skördeskadeskydd. Härvid följer att framtida disposition
av fonden skall avse ändamål avseende skördeskadeskydd. I överenskommelse
om skördeskadeskyddets finansiering har också ingått att staten
påtagit sig att stå för skördeskadeskyddets administrationskostnader. Någon
ändring av dessa förhållanden bör principiellt inte ske.

Emellertid kan vi, med hänsyn till att varken staten eller jordbruket
tillfört fonden medel för de två senaste budgetåren, acceptera att man i
avvaktan på skördeskadeskyddets framtida utformning låter fondens administration
finansieras av fondmedel under nästa budgetår.

Skogsvårdsavgift

Regeringen föreslår en ändring i lagen om skogsvårdsavgift innebärande
en höjning av avgiften från nu gällande 5 %o till 8 %o av skogsbruksvärdet.

Moderata samlingspartiet har tidigare — i motion 1982/83:2114 —
redovisat att skogsvårdsavgiften inte får utvecklas till en ren pålaga på
skogsbruket avsedd för att allmänt finansiera statens utgifter. Den får inte
heller utformas så att den medverkar till en ekonomisk omfördelning
mellan olika skogsägarkategorier eller regioner.

De medel som skogsvårdsavgiften ger skall användas för insatser som
kommer hela skogsbruket till del. Någon uttaxering skall därutöver inte

Mot. 1983/84:93

förekomma. Vår uppfattning i denna fråga är oförändrad. Av det skälet
avvisar vi regeringens förslag, såsom varande ett rent överuttag i förhållande
till ändamålet med avgiften och jämställt med ökad beskattning av
skogsbruket. Vi vidhåller vårt krav om att skogsvårdsavgiftsuttaget bör
vara 3 %o av skogsbruksvärdet.

Bekämpning av salmonella

Regeringen föreslår att reglerna för ersättning som uppstår till följd av
myndighetsingripande med stöd av salmonellalagstiftningen ändras så att
staten får bära en mindre del av kostnaderna för salmonellabekämpning
än f. n. Vidare förutskickas att tekniska förutsättningar föreligger för att
djurägarna skall kunna erbjudas ett försäkringsskydd. Reduktionen av
statens kostnader avser såväl ersättning till djurägare som bidraget till
veterinärmedicinska laboratorier. Förslaget berör uppfödning av slaktkycklingar
och specialiserad slaktnötsproduktion.

Enligt vår mening är den föreslagna begränsningen av statens kostnader
acceptabel. Vi vill emellertid starkt understryka vikten av att ikraftträdandet
av de nya reglerna sker samtidigt som nuvarande regler upphör. Likaså
måste de i propositionen antydda försäkringsmöjligheterna vara helt klara
samt att information härom skall ha nått berörda djurägare.

Avgifter på miljövårdsområdet

Regeringen framlägger förslag om avgifter för prövning och tillsyn
enligt miljöskyddslagen samt om täktavgifter. Enligt förslaget skall den
som söker tillstånd, koncession eller på annat sätt står under tillsyn enligt
miljöskyddslagen bestrida myndigheters kostnader för såväl tillståndsgivning
som undersökningar som föranleds av ansökan samt kostnader för
löpande tillsyn av givna tillstånd och koncessioner.

Regeringen föreslår vidare en särskild lag för avgift på bekämpningsmedel
och handelsgödsel. Motivet anges vara att såväl bekämpningsmedel
som handelsgödsel har negativa miljöeffekter och att användningen måste
begränsas.

Moderata samlingspartiet delar uppfattningen att miljöavgifter i vissa
fall är ett sätt att använda ekonomiska styrmedel för att förhindra miljöförstöring
och att miljöavgifter skall kunna läggas på sådan produktion
som medför särskilt kostsam avfallshantering.

Av det skälet accepterar vi den del av regeringens förslag, täktavgifter
och tillsynsavgifter enligt ML, som avser kostnader som uppstår i samband
med tillstånds- och koncessionsgivning. Vi anser det skäligt att den sökande
skall påta sig de kostnader som exempelvis uppstår för att undersöka de
villkor som tillstånd skall förenas med. Däremot motsätter vi oss den del
av avgiften som regeringen föreslår skall gälla för en fortlöpande myndig

Mot. 1983/84:93

hetstillsyn. Enligt vår mening har den del av avgiften som avses uttas
årligen, och som skall täcka kostnaderna för tillsyn samt undersökningsoch
utredningsverksamhet i enlighet med ML, direkt karaktär av produktionsskatt.
Tillsyn av en lag är en normal del av ett myndighetsutövande
som det allmänna skall bekosta.

Avgifter uttagna efter att tillstånd givits, och som regeringen föreslår bli
årliga, är enligt vår mening endast ett nytt sätt att beskatta tillstånds- och
koncessionsinnehavaren.

Enligt vår mening är det angeläget att den miljöpåverkan som kan
komma av jordbruksnäringens användning av kemikaliska medel följs
med stor noggrannhet. Det är emellertid inte entydigt fastställt att förbrukningen
av dessa medel vid normalt bedrivet jordbruk är för hög. Användarna
— jordbrukarna — har ett legitimt intresse av att tillföra grödorna
näringsämnen och begränsa förekomsten av ogräs och växtskadegörare.
Detta intresse har producenter och konsumenter gemensamt. Goda skördar
med hög kvalitet är således en målsättning. För pröducenterna finns
såväl ett ansvar för marken som ett intresse att begränsa produktionskostnaderna.
Detta i sig är en garanti för att någon generell överanvändning av
bekämpningsmedel eller handelsgödsel inte sker.

Vi anser inte de motiv som regeringen anger för införande av ifrågavarande
avgift är relevanta.

Enligt vår mening är också förslaget om införande av avgift på bekämpningsmedel
och handelsgödsel endast en omskrivning för införande av en
ny skatt. Lösningen på de allmänna ekonomiska problemen i vårt land
eller för det mycket besvärande ekonomiska läge som jordbruket befinner
sig i är inte nya eller höjda skatter.

(Det ankommer på vederbörande utskott att utarbeta erforderlig lagtext.)

Hemställan

Med stöd av vad ovan anförts hemställs

1. att riksdagen uttalar att den mark som skall utförsäljas från
jordfonden, som en följd av minskningen av fondens rörliga
kredit, i första hand skall erbjudas enskilda förvärvare,

2. att riksdagen uttalar att livsmedelssubventionerna bör minskas
med 1 035 milj. kr.,

3. att riksdagen uttalat att fortsatta minskningar av livsmedelssubventionerna
som sker måste föregås av analyser av effekterna på
såväl konsumtion som produktion,

4. att riksdagen godkänner regeringens förslag till finansiering av
skördeskadeskyddets administration för budgetåret 1984/85
samt att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt skördeskadeskydd,

Mot. 1983/84:93

5. att riksdagen beslutar ändra lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift
innebärande en sänkning av skogsvårdsavgiften till 3 %o av
skogsbruksvärdet,

6. att riksdagen beslutar att miljöavgift endast skall avse kostnader
för tillstånds- eller koncessionsgivning,

7. att riksdagen beslutar att årliga miljö- och täktavgifter ej skall
införas,

8. att riksdagen avslår regeringens förslag rörande införande av
avgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel.

Stockholm den 15 november 1983

L. ARNE ANDERSSON (m)
i Ljung

HANS WACHTMEISTER (m) SVEN ERIC LORENTZON (m)

BO ARVIDSON (m)

BERTIL DANIELSSON (m)
JENS ERIKSSON (m)

SVEN MUNKE (m)

ARNE SVENSSON (m)
JAN-ERIC VIRGIN (m)

INGVAR ERIKSSON (m)
GÖTHE KNUTSON (m)
MONA SAINT CYR(m)
IVAR VIRGIN (m)