Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

20

Motion

1983/84:85

Margareta Persson

Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40)

Kunskaperna om att en stor del av befolkningen under hela - eller under
delar av - sitt liv är rörelsehindrade har ökat under det senaste årtiondet.
Byggnadslagstiftningen har också sakta börjat anpassas efter de behov
människorna verkligen har. När det gäller nyproduktionen har vi nått ganska
långt när det gäller tillgänglighetsaspekter, däremot har det varit betydligt
svårare att få tillgänglighetsaspekterna tillgodosedda vid ombyggnation.
Dispenserna från lagstiftningen har blivit så vanliga att de blivit regel i stället
för undantag.

Propositionens förslag under 1.2.3.2 om ökade krav på tillgänglighet är
därför positivt. Däremot är det fortfarande tveksamt hur de praktiska
konsekvenserna av propositionens förslag kommer att bli. Propositionen
behandlar möjligheterna att slippa tillgänglighetskraven om kommunen
upprättat en områdesplan, i vilken det finns en samlad bedömning av hur
kraven på tillgänglighet skall tillgodoses inom området.

Det måste påpekas att människor med rörelsehinder är föga hjälpta av om
det finns tillgängliga hus flera kilometer bort, om de bor i en trygg och känd
miljö - men som är otillgänglig. Behovet av att känna trygghet i sin
omgivning är stort för alla människor, men kanske ännu större för dem som
är beroende av hjälp i sin dagliga livsföring. Kraven på att tillgodose
tillgänglighetsaspekterna vid ombyggnad måste därför ställas högt. En annan
aspekt är också att människor med rörelsehinder måste få möjlighet att
besöka andra människor. Också det ställer krav på att vi successivt anpassar
våra bostäder efter de rörelsehindrades behov.

Propositionens förslag om möjligheterna att slippa tillgänglighetskraven
om kommunen upprättat en områdesplan måste därför preciseras. I vissa fall
omfattar en områdesplan ett förhållandevis stort område. Tolkningen av
propositionens förslag får därför inte bli att man accepterar ombyggnad av
fastigheter utan att tillgängligheten tillgodoses, med hänvisning till att det
finns tillgängliga bostäder i en helt annan del av ett stort område.

Det måste vara möjligt för människor med rörelsehinder att kunna bo kvar
i ett invant bostadsområde, i det egna eller de närmaste kvarteren. En
precisering av hur stor en områdesplan får vara i dessa avseenden måste
därför göras.

I propositionen ges också förslag om en ökad information och utbildning
(1.2.5). Det betonas att förskjutningen från nyexploatering till vård och
utveckling av det befintliga bostadsbeståndet förutsätter en omorientering
hos alla som är verksamma i bostadsbyggande och bostadsförvaltning.

Mot. 1983/84:85

21

Eftersom propositionen kraftigt markerar behovet av en ökad varsamhet i
saneringsverksamheten torde utbildningen i stor utsträckning utgå från
detta. Det är därför viktigt att påpeka att utbildningen måste innehålla en
kombination av varsamhet och tillgänglighet.

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen uttalar sig för vad som anförts i motionen om
områdesplaner och utbildning i tillgänglighetsfrågor.

Stockholm den 11 november 1983

MARGARETA PERSSON (s)

.

i . : L_

minab/gotab Stockholm 1983 77181