7

Motion

1983/84:7

Bertil Fiskesjö m. fl.

Fastighetsmäklare (prop. 1983/84:16)

I proposition 1983/84:16 läggs fram förslag till en lag om fastighetsmäklare.
Lagen innehåller två delar, dels att alla fastighetsmäklare skall vara
registrerade, dels vissa krav på hur fastighetsmäklare skall utföra sina
uppdrag.

Registreringen, vilken skall ske hos länsstyrelsen, innebär att krav ställs på
den som önskar utöva mäklaryrket. Det krävs nämligen att han

1. är myndig och ej försatt i konkurs,

2. har försäkring som täcker den skadeståndsskyldighet intill 500 000 kr.
för varje skadefall som kan drabba honom om han åsidosätter sina
åligganden enligt 9-13 §§,

3. har tillfredsställande utbildning,

4. i övrigt bedöms lämplig som fastighetsmäklare.

Vi anser att detta avsnitt i lagen bör utgå och yrkar således avslag på
propositionen i denna del. Vårt yrkande grundar sig på följande skäl.

Näringsfrihetsskäl

För sysselsättningen och den ekonomiska utvecklingen är det viktigt att
näringslivet fortlöpande får tillskott av nya företag. Detta talar rent allmänt
mot inskränkning i den rådande etableringsfriheten. Även om sysselsättningsaspekten
är av mer begränsad betydelse i detta fall anser vi att det är
angeläget att principen om en fri etableringsrätt inte i onödan inskränks.

Antibyråkratiskäl

Ett införande av registrering av mäklarna innebär oundvikligen att
byråkratin utökas. Resurser inom länsstyrelserna måste avsättas till registreringsverksamheten
och till kontroll av de registrerade mäklarna. Länsstyrelserna
har för närvarande ansvaret för tillämpning och tillsyn över ett stort
antal lagar. Länsstyrelserna anser sig redan i dag i viss utsträckning vara
tvungna att avgöra vilka lagar som man har resurser att tillämpa.

Statsmakterna måste därför vinnlägga sig om att inte utöka de byråkratiska
inslagen inom den offentliga sektorn. I stället bör ett systematiskt arbete
igångsättas för att minska antalet regleringar som styr den konkurrensutsatta
sektorns verksamhet.

Mot. 1983/84:7

8

Serviceskäl

En begränsning av den krets som äger rätt att åta sig mäklaruppdrag
kommer att innebära stora nackdelar från servicesynpunkt för glesbygden. I
glesbygden är det vanligt att en och samma person är verksam inom flera
områden med juridisk anknytning. Det kan gälla såväl bouppteckningar,
arvskiften som auktionsverksamhet och fastighetsmäkleri. Ofta kan flera av
dessa uppdrag vara sammankopplade, och det kan därför vara praktiskt för
konsumenten att kunna få alla uppdragen utförda i ett sammanhang. Det är
inte heller alltid som ifrågavarande uppdragstagare besitter den formella
kompetens som propositionen förutsätter för att vederbörande skall kunna
registreras. Denne kan ändock utföra sina åligganden på ett klanderfritt sätt
och till sina klienters stora belåtenhet.

Konkurrensskäl

Det är viktigt att samhället inte gör sådana ingrepp i en bransch att den fria
etableringen onödigtvis försvåras. Konkurrensen inom en bransch bör i
stället främjas för att en från konsumentsynpunkt gynnsammare prisbildning
skall kunna uppnås. Detta är inte minst viktigt inom mäklarbranschen där
priskonkurrensen kanske är alltför begränsad.

Flera av de skäl som vi anfört ovan stöds av den utredning (Fastighetsförmedlingslag,
betänkande av småhusköpkommittén, SOU 1981:102) som
legat till grund för propositionen.

Kommittén anför nämligen följande under punkt 9.2 Fastighetsmäklarregister
hos länsstyrelsen (s. 226 f.):

Den mest ingripande kontrollen över fastighetsmäklarbranschen skulle
kunna erhållas genom införandet av ett obligatoriskt auktorisationssystem.
Ett sådant skulle dock innebära en etableringskontroll, eller med andra ord
ett näringsförbud för alla som inte uppfyller de krav som uppställs för att få
bedriva mäklarverksamhet. Enligt kommitténs mening kan ett sådant system
visserligen sägas vara konkurrensneutralt i förhållandet mellan godkända
yrkesutövare men innebär - helt naturligt - att konkurrensen begränsas
påtagligt ju högre kvalifikationskraven ställs. Alltför höga krav torde också
komma att medföra en utglesning av tjänsteutbudet till nackdel för konsumenterna.
En sådan konkurrensbegränsning medför ofta skadliga verkningar
från allmän synpunkt.

I Sverige har lagstiftaren hittills varit återhållsam när det gällt att införa
obligatoriska auktorisationssystem. Bakom denna återhållsamhet har otvivelaktigt
legat näringsfrihetsbedömningar och farhågor för negativa, konkurrenshämmande
verkningar från samhällelig synpunkt. Kommittén har för
sin del inte kunnat finna sådana missförhållanden inom fastighetsmäklarbranschen
att det föreligger skäl att föreslå en obligatorisk auktorisation.

Vi anser att det nuvarande systemet med en frivillig auktorisation hos
handelskamrarna kan bibehållas. Det är önskvärt och rimligt att de mäklare
som uppfyller vissa krav i fråga om utbildning och ansvar även fortsättnings

Mot. 1983/84:7

9

vis skall kunna marknadsföra sig som auktoriserade fastighetsmäklare. Detta
ger då den enskilde konsumenten möjlighet att välja en mäklare som han vet
är kompetent och som har tecknat erforderliga försäkringar. Den nuvarande
författningsreglerade auktorisationen bör således behållas. Det bör ankomma
på regeringen att framlägga förslag om ett införande av de nuvarande
bestämmelserna i den nya lagen om fastighetsmäklare.

Den andra delen av lagen, som i stort sett utgör en kodifiering av gällande
rättspraxis, är vi beredda att godta. Den innebär att gällande rätt på området
preciseras och kan vara till stort gagn för att stärka konsumentintressena.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår proposition 1983/84:16 såvitt avser reglerna

om registrering av fastighetsmäklare,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i

motionen anförts om frivillig auktorisation.

Stockholm den 19 oktober 1983

BERTIL FISKESJÖ (c)
SVEN-ERIK NORDIN (c)

BENGT KINDBOM (c)

BRITTA HAMMARBACKEN (c) KARIN SÖDER (c)

GUNILLA ANDRE
MARTIN OLSSON (c)
SIGVARD PERSSON (c)

ELVING ANDERSSON (c)
MARIANNE KARLSSON (c)
KERSTI JOHANSSON (c)