5

Motion

1983/84:31

Paul Lestander m. fl.

Särskilda sysselsättningsåtgärder för budgetåret 1983/84 (prop.
1983/84:26)

Sammanfattning

I motionen berörs frågan om landets skogsvård. Skogsvården behöver
förbättras och vänsterpartiet kommunisterna har för avsikt att i annat
sammanhang återkomma med synpunkter och förslag till en förbättrad
skogsvårdspolitik.

Med denna motion vill vi begränsa oss till att mot bakgrunden av den
växande arbetslösheten rikta uppmärksamheten på de möjligheter till nya
jobb som finns inom skogsvården.

Staten måste initiera mera aktiva insatser, bl. a. förbättrad information
och utbildningsinsatser för ökad rekrytering till manuellt skogsarbete.

Skogsvården släpar efter

Gällande riktlinjer för skogsbruket lades fast år 1979. Bl. a. framhölls
särskilt att skogsnäringen måste bidra till att uppfylla målen om full
sysselsättning. Skogsvårdslagen utgör en god grund för att uppnå en god
skogsvård. Problemet är att lagen i allt för liten utsträckning efterlevs. Härav
följer att beräknade insatser för skogsvård inte fullföljs och att omfattande
skogsvårdsinsatser inte kommer till utförande. Här finns alltså en betydande
arbetsvolym för att skapa nya arbetstillfällen samtidigt som framtidsresurser
tryggas. Ett antal aktuella skäl talar för ökad statlig aktivitet på detta
område:

□ bristen på arbete för ungdom i skogslänen

□ den långsiktiga nyttan av väsentligt bättre skogsvård

□ behovet av virke dels till industrin, dels till inhemskt bränsle

□ fördelarna med höjd råvarukvalitet och därmed bättre möjligheter till
förädling

□ förbud mot kemisk lövslybekämpning råder i princip.

Saknas arbetskraft för manuell skogsvård?

F. n. utgår ett visst statligt stöd till skogsvård via skogsvårdsstyrelserna,
som har att verka för att skogsbruket bedrivs på ett planmässigt sätt. Det är
nu angeläget att dessa styrelser anmodar skogsägarna - även de mindre,
privata skogsägarna - att bedriva skogsvård. Genom att organisera arbetslag
i samarbete med arbetsmarknadsmyndigheterna bör skogsvårdsstyrelserna
få resurser att direkt hjälpa till med arbetets utförande.

Mot. 1983/84:31

6

Under senare års debatt om kemisk lövslyröjning och manuell röjning har
från skogsbolagen gjorts gällande att arbetskraft för manuell röjning är svår
att anskaffa. Samtidigt uppvisar skogslänen höga arbetslöshetssiffror.
Föreställningen att man kan ta ett antal arbetslösa ungdomar direkt från
”gatan” och skicka ut dem i skogen för skogsvård är helt orealistisk. Man
måste hålla i minnet att skogsvård är ett kvalificerat arbete som kräver
betydande kunskaper och praktik. Man frågar sig osökt: Vad har gjorts då
det gäller utbildning och andra insatser för att t. ex. motivera arbetslösa,
såväl ungdomar som andra, för olika former av skogsvårdsarbeten eller
manuellt skogsarbete i allmänhet? Någon i verklig mening rejäl satsning på
”marknadsföring” och insatser för utbildning har inte gjorts - trots
arbetslösheten. Ett nära samarbete mellan skogsmyndigheter och arbetsmarknadsmyndigheter,
liksom mellan fackliga organisationer och branschorganisationer
centralt, regionalt och lokalt, borde öppna för flera nya
arbetsmöjligheter inom skogsvården.

Den i vissa skogslän påbörjade försöksverksamheten med ”skogsvårdscentra”
som gemensamt tar fram arbetsobjekt ute i distrikten och på sikt
även kan ha entreprenadverksamhet för arbeten med röjning, gallring,
stamkvistning, plantering och viss avverkning liksom med naturvårdsarbeten
förtjänar att uppmärksammas.

Det är angeläget att de sorn arbetar med skogsvård får en gedigen
yrkesutbildning där teori varvas med praktik. Målsättningen bör vara att
skapa goda arbetsvillkor och helårsanställning, varigenom de som skall
arbeta i skogsvården med varaktigt arbete som grund kan få en trygg framtid.
Att ge skogsvården karaktär av tillfälligt ”beredskapsarbete” motverkar
denna målsättning.

Som bekant förfogar länsarbetsnämnderna över en utbildningsorganisation
som klarar omfattande utbildningsinsatser även med kort varsel, och
arbetsförmedlingarna med sitt omfattande kontaktnät kan hitta de lämpliga
personerna. Man måste då också räkna med en förstärkning av skogsvårdsstyrelsemas
personalresurser.

Många nya jobb och samhällsekonomiska fördelar

Härigenom skulle på sikt betydande samhällsekonomiska fördelar uppnås
genom en bättre skogsvård, dvs. ett effektivare tillvaratagande av den
enorma resurs som landets skogar utgör. Detta innebär också en långsiktig
förbättring av virkesproduktionen med möjlighet till nya jobb såväl direkt i
förädlingsindustrin som indirekt i den industri som tillverkar utrustning etc.
Skogsvårdens nivå har direkt betydelse för de delar av skogsindustrin, vilka
kan ge flest arbeten per given mängd råvara och driftsenergi. Den
nödvändiga ökningen av aktiviteten borde också medföra att en effektivare
skogsvård kan kombineras med att ta fram inhemska bränslen i samband med
kraven på bränslealternativ till oljan.

Mot. 1983/84:31

7

Hemställan

Med hänvisning till det anförda föreslås

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om mera aktiva insatser från statens sida i
syfte att intensifiera skogsvården, bl. a. genom bättre information,
ökad utbildning och rekrytering av personal.

Stockholm den 26 oktober 1983
PAUL LESTANDER (vpk)

JÖRN SVENSSON (vpk) BERIT EDVARDSSON (vpk)

SVEN HENRICSSON (vpk)