Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1983/84:2954

Alf Wennerfors m. fl.

Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85,
m. m. (kompletteringsproposition) (prop. 1983/84:150)

Inledning

Under den rådande högkonjunkturen har sysselsättningsproblemen fortsatt
att växa trots att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna ligger på
rekordnivåer. Utsikterna inför framtiden ser också bekymmersamma ut.
Den avtalsrörelse som håller på att avslutas medför lönekostnadsökningar
som ligger långt över det samhällsekonomiska utrymmet. Lönekostnadsökningarna
i kombination med det fortsatt växande skattetrycket försämrar
näringslivets konkurrenskraft och bidrar på så sätt till att försämra
sysselsättningsutvecklingen under den resterande delen av 1980-talet.

Arbetsmarknadspolitikens huvuduppgift är att utjämna efterfrågan på
arbetskraft i konjunktursvängningarna och att understödja en tillräckligt
snabb strukturomvandling. Denna uppgift lyckas inte regeringen med ens i
konjunkturuppgången. Den socialdemokratiska regeringens ekonomiska
politik skapar växande krav på konstlad sysselsättning för allt fler människor.
I jämförelse med perioden av borgerligt styre måste den nuvarande
situationen beskrivas som utomordentligt oroande. De allvarliga strukturella
balansproblemen i ekonomin kvarstår olösta och slår igenom i form
av växande arbetslöshet. Inlåsningseffekterna på arbetsmarknaden blir allt
starkare samtidigt som tillväxten av ”riktiga jobb” helt uteblivit.

Arbetsmarknadspolitikens möjligheter att fungera effektivt förutsätter
en omläggning av den ekonomiska politiken. Den av moderata samlingspartiet
i motion 1983/84:2933 förordade inriktningen av den ekonomiska
politiken ger enligt vår mening bättre förutsättningar för en väl fungerande
arbetsmarknad. Budgetunderskottet kommer att orsaka svåra sysselsättningsproblem
i framtiden. Detta måste således snabbt reduceras genom
sparande i den offentliga sektorn. Den nu rådande högkonjunkturen gör
det lättare att föra en nödvändig besparingspolitik. Tyvärr har socialdemokraterna
hittills inte utnyttjat de möjligheter som högkonjunkturen erbjuder.
Den nödvändiga anpassningen av de offentliga utgifterna skjuts på
framtiden vilket medför att många människor riskerar att drabbas hårt.

Situationen på arbetsmarknaden

Inte någon gång under efterkrigstiden har vi stått inför en så omfattande
arbetslöshet. Den öppet redovisade arbetslösheten som i mars månad
I Riksdagen 1983184. 3 sami. Nr 2954 -2956

Mot. 1983/84:2954

uppgick till 3,4% är i och för sig allvarlig och ligger betydligt över siffrorna
från motsvarande månad före den socialdemokratiska regeringens tillträde.
Men det verkligt allvarliga är inte den öppet redovisade arbetslösheten
utan den totala arbetslösheten. Däri måste inräknas arbetslösa enligt
AKU, de personer som finns i arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbete
och i ungdomslag. 1 mars månad var det över 280000 personer vilket
motsvarar ca 6,4% av arbetskraften. I diagram 1 redovisas utvecklingen på
arbetsmarknaden från 1979.

Diagram 1

Arbetslöshet och i åtgärder

100-tal

3000

2500

2000 - ■

1500 -

1000

500 -

^ AMU

Beredskapsarb

Arbetslösa

Egentligen ger inte heller denna definition av arbetslösheten en rättvisande
bild av situationen. Bland såväl de inom Samhällsföretag anställda
som de lönebidragsanställda finns det många personer som fått dessa
arbeten snarare på grund av situationen på arbetsmarknaden än på grund
av sina personligt relaterade handikapp. Även bland dem som är förtidspensionerade
finns det många personer som egentligen kan betraktas som
arbetslösa. Ett sådant synsätt leder till slutsatsen att arbetslösheten skulle
uppgå till närmare 600000. Detta synsätt förfäktas bl. a. av LO-tidningen.

I diagram 2 redovisas utvecklingen av antalet arbetslösa samt anställda
vid Samhällsföretag och med lönebidrag.

Mot. 1983/84:2954

Diagram 2

ARBETSLÖSA OCH I ÅTGÄRDER

1979:1-1984:1,1 OO-TAL

4000

3000

2000-■

1000

O»

SamhGilsftfretag
Lönebidrag
[//) AMU

Beredskapsarb
CS ArbetsICfsa

Kvartal

Sorn synes domineras kurvorna av den kraftiga säsongsmässiga variationen
i arbetslösheten. Det är emellertid lätt att utläsa den tydliga trenden
mot ökad arbetslöshet under de senaste åren. Situationens allvar understrykes
ytterligare av att den verkliga sysselsättningen, ”de riktiga jobben”,
också har minskat under de senaste åren. I diagram 3 redovisas
sysselsättningsutvecklingen. Den nedre kurvan representerar sysselsättningen
när beredskapsarbeten och anställda i Samhällsföretag och med
lönebidrag fråndragits, dvs. ett mått på hur de riktiga jobben utvecklats.

Under de senaste åren har det skett en kraftig utveckling av antalet
beredskapsarbeten. Under första kvartalet 1982 fanns det ca 43000 personer
i sådana arbeten. Nu är det över 100000, således mer än en fördubbling
på två år. Är det denna typ av sysselsättning som socialdemokraterna hade
i tankarna när de talade om att trygga jobben? Dessutom har vi nu fått ett
system där ca 13000 personer får hälften av sin lön betald av staten, det
s.k. rekryteringsstödet.

Under det senaste året har vi otvivelaktigt kommit in i en kraftig konjunkturuppgång.
Arbetslösheten inom OECD-området har sjunkit. Detta
har dock ännu inte slagit igenom i Sverige, där arbetslösheten tvärtom
ökat.

Mot. 1983/84:2954 4

Diagram 3

SYSSELSÄTTNINGEN

100-tal

45000

44000

43000

42000

41000

40000

39000

38000

37000

36000 4

r-'

fö

Samtidigt präglas den svenska arbetsmarknaden i dag inte bara av arbetslöshet
utan även av växande brist på arbetskraft. Resultatet av den
internationella högkonjunkturen har blivit en ökad efterfrågan på personer
i nyckelställning. Enligt industriförbundet rapporterar inte mindre än en
tredjedel av tillfrågade företag en besvärande brist på yrkeskunniga tekniker.

Ungdomsarbetslösheten ökar trots konjunkturförbättringen. Antalet öppet
arbetslösa ungdomar har siffermässigt sjunkit men det beror endast på
att antalet ungdomar i konstlad sysselsättning ökat dramatiskt. Totalt finns
det i dag 120000 ungdomar under 25 år som står utan reguljär sysselsättning
på den ordinarie arbetsmarknaden. Utvecklingen redovisas i diagram

Ungdomsarbetslöshetens grundorsaker har snarare förstärkts än minskat
efter socialdemokraternas regeringstillträde. Undfallenheten mot framför
allt LO blockerar lösningar som skulle bryta utvecklingen och ge
förutsättningar för en positiv stabil tillväxt av antalet jobb för ungdomar.

Sysselsatta

Sysselsatta
Sysselsatta
i de "riktiga jobben"

Mot. 1983/84:2954

Diagram 4

ARBETSLÖSA OCH I ÅTGÄRDER

UNGDOMAR (16-24), 100-TAL

1500

^ AMU

Beredskap

Arbetslösa

1000

500

Kvartal

De underliggande problemen på arbetsmarknaden

Den långsiktiga sysselsättningsutvecklingen påverkas i hög grad av lönekostnadsutvecklingen.
För höga löneökningar resulterar i arbetslöshet.
Det direkta sambandet mellan löneutveckling och arbetslöshet har dock till
stor del brutits genom att staten påtagit sig uppgiften att genom en omfattande
arbetsmarknadspolitik och devalveringar korrigera alltför kraftiga
lönekostnadsökningar. Vi menar att den frihet arbetsmarknadens parter
har att träffa löneavtal måste kombineras med ett ansvar för konsekvenserna
av avtalsrörelserna. Fortsatt hög arbetslöshet som beror på lönekostnadsutvecklingen
ändrar förutsättningarna för statens ansvarstagande via
arbetsmarknadspolitiken. Det ställer bl. a. krav på att parterna genom att
ge avkall på löneutrymmet bidrar till finansiering av kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken.
I motion 1983/84:2873 har vi framfört krav på
förändringar i arbetslöshetsförsäkringen som har detta syfte.

De olika arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har nu fått en sådan omfattning
att dessa utgör ett hot mot den ordinarie arbetsmarknaden. Dels är
finansieringen av dessa åtgärder betungande, dels hotar olika beredskapsprojekt
att undantränga ett normalt utbud på marknaden. Den utvärdering
11 Riksdagen 1983184. 3 sami. Nr 2954-2956

Mot. 1983/84:2954

av effekterna av de omfattande arbetsmarknadspolitiska åtgärderna sorn vi
begärt tidigare bör därför snarast komma till stånd.

Ett annat allvarligt problem är bristen på rörlighet pä arbetsmarknaden.
Förutsättningarna för att arbeta i näringslivet förändras ständigt. Nya
arbetsuppgifter skapas samtidigt som andra bortfaller. Det är naturligt att
individerna utnyttjar dessa möjligheter. En väl fungerande arbetsmarknad
förutsätter både geografisk och yrkesmässig rörlighet. Ett avgörande
hinder för ökad rörlighet är skatte- och bidragssystemets utformning. De
höga marginalskatterna leder till att många i övrigt motiverade flyttningar
och byten av yrkesverksamhet inte blir av. Den socialdemokratiska regeringen
har förvärrat inlåsningseffekterna och minskat rörligheten genom
högskattepolitiken. Även på en rad andra områden, t.ex. barnomsorg,
boende och utbildning, genomför socialdemokraterna åtgärder som förstärker
inlåsningseffekterna.

En yrkesutbildning är en förutsättning för att kunna få anställning. Det
är därför mycket beklagligt gtt det nuvarande yrkesutbildningssystemet
inte håller måttet. Vi har liera gångar tidigare, bl. a. i motion 1983/84: 2016
liksom även i motion 1983/84: 226 med anledning av proposition 58 framfört
krav på ett lärlingssystem. Vi menar att lärlingsutbildning skulle leda
till lägre ungdomsarbetslöshet, vilket också erfarenheterna från andra
länder visar. Socialdemokraternas ideologiska blockering gör alt de inte
vill medge fördelarna med ett lärlingsutbildningssystem. Detta leder (ill
fortsatt hög ungdomsarbetslöshet.

Arbetsmarknadsservice

AMS begärde i sin skrivelse till regeringen den 23 mars 1984 bl. a. 16.4
miljoner för teknisk utrustning i form av bl. a. ADB-utrustning. telefonväxlar
samt för ökad omstationering av personal, sökanderesor och förbättrad
information angående lediga platser. Vi vill i detta sammanhang understryka
våra tidigare framförda krav på att arbetsförmedlingen måste effektiviseras.
Dess monopolställning bör upphävas. Moderata samlingspartiets
förslag på detta område finns närmare utvecklat i motion 1983/84:916. Vi
avvisar regeringens förslag att tilldela AMS ytterligare 10 milj. kr. för
åtgärder av ovan nämnt slag. Vi anser det positivt att arbetsförmedlingen
utnyttjar ny teknik och nya metoder. Detta bör kunna ske inom ramen för
tillgängliga resurser.

Vidare aviserar regeringen att 1 miljon kronor skall få användas för vissa
projektanställningar av arbetslösa byggnadsarbetare. Dessa skulle få i
uppgift att socialt aktivera andra arbetslösa byggnadsarbetare. Sociala
aktiviteter av detta slag bör enligt vår mening i första hand ordnas på
frivillig basis. 1 den mån verksamheten över huvud taget skall få offentliga
anslag bör detta ske med kommunala medel.

Mot. 1983/84:2954

Geografisk rörlighet

Regeringen föreslår förändringar i flyttbidragen och starthjälpens utformning
och fortsatt utbyggnad av bidragen. Det finns skäl att ifrågasätta
det nuvarande bidragssystemets faktiska effekter på rörligheten. Regeringen
bör därför genomföra en utvärdering av flyttningsstödets betydelse i
detta avseende. Lägre marginalskatter skulle enligt vår mening ge större
incitament för rörlighet. Under nuvarande förhållande accepterar vi emellertid
regeringens förslag om höjd starthjälp. Det är dock väsentligt att
gällande regler strikt skall tillämpas.

Regeringen lägger också förslag om ett särskilt lönebidrag för medflyttande,
som skall utgå med 50% av lönekostnaderna under högst sex
månader, dock med högst 35000 kr. Vi kan inte acceptera förslaget,
eftersom det riskerar att snedvrida konkurrensen på de lokala arbetsmarknaderna
och missgynnar dem som redan bor på orten. Problemet för
medflyttande bör enligt vår mening huvudsakligen underlättas med andra
metoder. Vi har i andra sammanhang framfört förslag bl. a. inom skatteoch
familjepolitiken som skulle underlätta situationen för familjer som
flyttar.

Ett särskilt problem uppstår bland anställda i den offentliga sektorn, där
det ofta finns formaliserade regler för tillsättning av tjänster. Dessa regler
ger ofta ett försteg för anställda inom den egna kommunen eller landstinget
i förhållande även till mer kvalificerade personer som tjänstgjort i en annan
kommun. Detta försvårar på ett olyckligt sätt rörligheten. Arbetsmarknadens
parter bör kunna lösa detta problem.

Regeringen föreslår även inrättande av statsbidrag till sökanderesor för
jugoslaviska medborgare till Jugoslavien. Vi anser inte att regeringen presenterat
några bärande argument för att införa denna nya typ av bidrag,
varför vi avvisar förslaget.

Arbetsmarknadsutbildning

Den snabba tekniska utvecklingen driver fram en accelererande förändringstakt
i det moderna samhället. Förändringar medför att enskilda individers
yrkesutbildning inte alltid är adekvat livet ut. Krav på vidareutbildning
och fördjupning av kunskaper ökar risken för arbetslöshet. Arbetsgivarna
berörs genom den tilltagande bristen på kvalificerad arbetskraft.
Utbildningens betydelse för arbetsmarknadens möjligheter att fungera
ökar, och vi kan förvänta oss att detta förhållande förstärks i framtiden.
Det aktualiserar frågan om den reguljära utbildningens och arbetsmarknadsutbildningens
roll och former.

Arbetsgivare och arbetstagare bör stimuleras till att investera i utbildning
som medel att förstärka enskilda företags långsiktiga konkurrenskraft
och effektivisera offentlig verksamhet. Ansvaret för fort- och vidareutbild

Mot. 1983/84:2954

ning bör enligt vår mening primärt åvila de enskilda individerna och arbetsgivarna.
Även statsmakten har ett intresse av att förutsättningar skapas för
den typen av utbildning. Ur arbetsmarknadspolitikens synvinkel ställer
utvecklingen krav på att arbetsmarknadsutbildningsorganisationen blir väsentligt
effektivare och mer marknadsanpassad. De resurser som staten,
via arbetsmarknadspolitiken, också i framtiden satsar på utbildning av
arbetslösa bör användas för att köpa utbildning där den är bäst utformad.
Vi vill i detta sammanhang hänvisa till de förslag vi framfört i motion 1983/
84:916.

Den nu pågående konjunkturuppgången medför två effekter för arbetsmarknadsutbildningen.
För det första bör den ökade sysselsättning som
borde kunna förväntas något minska det totala behovet av arbetsmarknadsutbildning,
för det andra understryks behovet av s. k. flaskhalsutbildning.
Regeringen föreslår nu att ytterligare medel, förutom vad som anslagits
i samband med budgetpropositionen, skall anslås för arbetsmarknadsutbildning.
Vi kan för vår del inte finna att det finns ett behov av detta. De
ansenliga resurser som disponeras för arbetsmarknadsutbildning bör inriktas
på att minska bristen på yrkeskunnig arbetskraft. Det är nödvändigt att
sådan utbildning inom bristyrkesområden sker i nära samverkan med
näringslivet. Det är också väsentligt att utbildningsplatserna ställs till
förfogande så snart som möjligt. Därför är det i många fall lämpligt att
utbildningsplatserna köps hos företag eller andra utbildningsanordnare.

Regeringen föreslår också att arbetsmarknadsutbildning skall kunna beviljas
för högskolestudier upp till 40 poäng, under förutsättning att denna
är inriktad mot sysselsättning i näringslivet. 1 många fall kan det vara
väsentligt för arbetslösa med högskoleutbildning att komplettera och uppdatera
sina tidigare studier. Speciellt på de tekniska och naturvetenskapliga
områdena går utvecklingen mycket snabbt, och en person med en några
år gammal högskoleexamen kan ha behov av att inhämta kunskaper om
t. ex. ny teknik. Personer med viss akademisk utbildning skulle med kortare
kompletteringar i vissa fall kunna bli attraktiva på arbetsmarknaden.
Samtidigt är det väsentligt att det inte skapas två kategorier högskolestuderande
- dels de som får arbetsmarknadspolitiska bidrag, dels de som
tvingas finansiera sina studier med normala studielån. Det kan därför inte
vara rimligt att arbetsmarknadsutbildningen skall kunna ske inom ramen
för det reguljära kursutbudet vid högskolorna. Vad regeringen avser i
propositionen är tyvärr omöjligt att genomskåda. Förslaget avvisas därför.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med preciserat förslag. Vi vill
dock påpeka att det enligt vår mening redan i dag finns möjlighet att
upphandla särskilda kurser för universitet och högskolor i form av uppdragsutbildning.

Regeringen föreslår vidare att 32 milj. kr. satsas på ett särskilt projekt
för utbildning inom dataområdet. 5000 personer skulle därvid få stifta
bekantskap med datorer inom ramen för AMU i företag. Vi anser det också

Mot. 1983/84:2954

mycket väsentligt att kunskaperna om dataanvändning ökar i landet. Dessa
ökande krav måste tillgodoses inom ramen för AMU:s långsiktiga verksamhet
och inriktas på arbetslösa. Personer som har arbete bör bl. a.
kunna dra nytta av studieförbundens normala kursverksamhet. Vi avvisar
därför regeringens förslag. I de fall datautbildning krävs för fullgörande av
nya arbetsuppgifter bör det vara ett gemensamt intresse för arbetsgivare
och arbetstagare att utan stöd av allmänna medel tillse att en sådan utbildning
kommer till stånd.

Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag

Vi har i vår motion i samband med proposition 1983/84: 126 (motion
1983/84:2873) begärt en översyn av den framtida utformningen av arbetslöshetsförsäkringen.
Denna bör återfå sin karaktär av försäkring och ge en
grundläggande ekonomisk trygghet vid arbetslöshet. Vi föreslåratt den del
av ersättningen som finansieras genom medlemsavgifter utökas till i första
hand 20%. Det är rimligt att de som har arbete hjälper dem som saknar
arbete. På sikt medverkar också en sådan princip till att arbetsmarknadens
parter har större anledning att ta ansvar för avtalsresultaten. Möjligheter
att teckna frivilliga tilläggsförsäkringar bör finnas. Åtgärder bör också
vidtas för att få till stånd en ökad anslutning till arbetslöshetsförsäkringen.

De av regeringen föreslagna förändringarna bidrar inte till att lösa de
grundläggande problemen. Regeringen föreslåratt arbetsmarknadsavgiften
höjs från 1.3% till 1.6%. Ungefär hälften av denna höjning beror på
höjning av dagpenningen och de ändrade utbetalningsrutinerna. medan den
andra hälften orsakas av redan existerande regler. Avtalsrörelsen har
redan resulterat i så kraftiga lönekostnadsökningar att en ytterligare höjning
av arbetsmarknadsavgiften framstår som oförsvarbar. Vi kan inte
acceptera någon ökning av de lönerelaterade skatterna. Vi anser att maximibeloppet
280 kr. per dag f. n. inte heller kan utökas med hänsyn till det
statsfinansielia läget. Den av oss föreslagna ökade egenfinansieringen i
kombination med avvisandet av regeringens förslag innebär att behovet av
en höjning helt bortfaller.

Inte heller kan vi anse det vara motiverat att ändra utbetalningsrutinerna
för ersättning till kassorna. 1 den mån några kassor kan få likviditetsproblem
borde detta kunna ordnas genom upplåning.

Vi avvisar därför helt regeringens förslag i denna del.

Sysselsättningsskapande åtgärder

Arbetsmarknadsministern underrättar i propositionen också riksdagen
om att regeringen beslutat anvisa I 271 milj. kr. över finansfullmakten för
tidigareläggning av statliga investeringar som beräknas ge ca 4000 årsarbeten
för byggnadsarbetare. Vi vill inledningsvis uttrycka vår förvåning över

Mot. 1983/84:2954

att regeringen trots den rådande högkonjunkturen ser sig tvingad att tidigarelägga
investeringar för att hålla uppe sysselsättningen. Än mer märklig
förefaller åtgärden mot bakgrund av att vi enligt Konjunkturinstitutets
senaste prognos kan se fram mot en investeringsökning på ca 35% inom
industrin. De växande åtgärderna för att öka de offentliga investeringarna
måste enligt vår mening ses som ett utslag av att regeringen misslyckats
med att infria vallöftet om en växande byggmarknad samtidigt som man
inte är beredd att ta itu med omstruktureringen av den överdimensionerade
byggnadsapparaten.

Regeringens beslut att öka de offentliga investeringarna innebär också
en ytterligare ökning av den offentliga sektorns kostnader. Detfa strider
mot målet att hålla tillbaka tillväxten inom ekonomins offentliga sektorer
och prioritera tillväxten i näringslivet. För att i någon mån förhindra detta
bör riksdagen ålägga regeringen att besluta att investeringarna endast får
ske inom områden som inte medför några ytterligare ökade driftkostnader i
den offentliga sektorn. Detta borges regeringen till känna. Det finns också
anledning att ifrågasätta handläggningen av de statliga stimulanserna till
offentliga investeringar. Utvecklingen sedan 1970-talets början har inneburit
att växande delar av de offentliga investeringarna kommit att styras av
sysselsättningspolitiska hänsyn, och AMS inflytande har därvid ökat kraftigt.
Detta har medfört att de myndigheter som ansvarar för olika statliga
och kommunala investeringskrävande verksamheter delvis mist inflytandet
över den långsiktiga planeringen och styrningen av det egna verkets
eller myndighetens utveckling. Resultatet har blivit en geografisk och
strukturell snedvridning av infrastruktur och offentlig service. Skattebetalarna
har också drabbats av högre kostnader än vad som annars vore
nödvändigt. Flera rapporter från riksrevisionsverket visar också att effekterna
i vad gäller sysselsättningen av arbetslösa genom AMS-investeringar
varit mycket dåliga. Det finns därför nu skäl att överväga huruvida den
nuvarande handläggnings- och beslutsordningen är anpassad till kraven på
offentlig investeringsverksamhet, infrastrukturell utveckling och sysselsättning
av arbetslösa samt det övergripande målet att hålla tillbaka tillväxten
av de offentliga utgifterna som alltid måste beaktas.

Det bör övervägas om inte en betydligt större del av de totala offentliga
investeringarna bör budgeteras direkt till de myndigheter som har ansvaret
för resp. verksamhet. Regeringen bör inför kommande budgetarbete överväga
förändringar i denna riktning och återkomma till riksdagen med
förslag i samband med att budgetpropositionen för 1985/86 föreläggs riksdagen.
Detta bör ges regeringen till känna.

Beredskapsarbeten

Enligt vår uppfattning bör man inte öka insatserna av beredskapsarbete
under en konjunkturuppgång. Därför finner vi ingen anledning att biträda

Mot. 1983/84:2954

regeringens förslag att ytterligare 50 milj. kr. bör anvisas för ROT-verksamhet
inom kommunerna.

Vi vill i sammanhanget också ta avstånd från metoden att tidigarelägga
fasta arbeten i kommuner och landsting som ett alternativ till beredskapsarbeten.
Enligt vår mening är detta ett mycket farligt förfarande. Kommuner
och landsting har redan i dag en alltför stor personalstyrka. Såsom
vi tidigare framhållit kan många av de verksamheter som bedrivs av
kommuner och landsting överföras i privat regi eller utföras på entreprenad.
Därför bör sysselsättningen i den offentliga sektorn i stället minska till
förmån för den privata sektorn. Arbetsmarknadsskäl får absolut inte tas
som intäkt att öka antalet fast anställda. Tvärtom bör beredskapsarbetena
alltid utformas på ett sådant sätt att vederbörande förvaltning inte
"vänjer" sig vid en alltför stor personalstyrka.

Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet

Regeringen föreslår också i propositionen att bidrag skall kunna utgå till
arbetslösa som vill försöka starta eget företag. Vi noterar att socialdemokraterna
nu till slut tagit intryck av våra under många år framförda krav på
större satsningar på egenföretagsamhet bland de arbetslösa. Men regeringens
satsning är på detta liksom andra områden halvhjärtad och inkonsekvent.
Den omgärdas också av en mängd restriktioner som med stor
sannolikhet kommer att medföra att effekterna av satsningen blir små.
Erfarenheterna av nyföretagsamheten bland arbetslösa har varit positiva
ute i Europa. Ett studium av barfotaföretagsamheten i bl.a. Holland,
Storbritannien, Frankrike och Tyskland skulle ha kunnat innebära att
regeringsförslaget i många delar sett annorlunda ut. Trots de svagheter
som finns i den föreslagna utformningen är vi dock beredda att tillstyrka
denna, med förändringen att sociala avgifter och arbetsgivaravgifter ej
skall utgå på beloppet. Detta bör ges regeringen till känna.

Ansträngningarna att öka nyföretagandet bland ungdomar och arbetslösa
måste fortsätta. Det är ytterst viktigt att den framtida utvecklingen
sker utanför den statliga och kommunala byråkratin och att samarbetet
med företrädare för näringslivet på lokal nivå stimuleras. Vissa personalresurser
från Utvecklingsfonderna bör kunna medverka vid lokala projekt.
Tillgången på riskvilligt kapital måste också säkras. En central samarbetsgrupp
mellan stat, näringsliv och banker med uppgift att stimulera och
informera om nyföretagande skulle eventuellt kunna inrättas.

För att nyföretagandet skall kunna skjuta fart är det nödvändigt att
många regler och föreskrifter minskar. Erfarenheterna visar nämligen att
den omfattande regleringen är den verkliga flaskhalsen för ett växande
nyföretagande. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till
ytterligare stimulanser för nyföretagande bland arbetslösa och ungdomar
byggda på ovan angivna riktlinjer. Detta bör ges regeringen till känna.

Mot. 1983/84:2954

”Terapikedjan för ungdomar”

Ungdomarnas växande svårigheter att få reguljärt arbete är en av huvudförklaringarna
till den nuvarande rekordarbetslösheten i Sverige.

Socialdemokraterna fortsätter emellertid att bortse från de grundläggande
orsakerna till den höga arbetslösheten bland ungdomar. Yrkesutbildningen
fortsätter att utvecklas i den riktning som ger otillräckliga yrkeskunskaper
och erfarenheter för de fardigutbildade ungdomarna. Arbetsmarknadslagarnas
bristande hänsyn till ungdomar består oförändrade. Ingångslönerna
för ungdomar fortsätter att utvecklas i felaktig riktning. Så
länge denna utveckling tillåts fortsätta, kommer vi inte heller att kunna
bryta trenden mot allt högre ungdomsarbetslöshet.

Regeringens medel mot ungdomsarbetslösheten bygger på mer och mer
konstlad sysselsättning utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Fler och
fler ungdomar tvingas att börja sitt vuxenliv som understödstagare. En ny
bidragsgeneration håller på att växa fram i socialdemokratins Sverige. Det
börjar med ungdomsplatser för 16- och 17-åringar. Fortsättningen sker i
tvångsmässigt uppbyggda ungdomslag för 18- och 19-åringar. Avslutningen
är tänkt att ske i s. k. Örebromodeller som ger konstlade jobb i den
offentliga sektorn. Detta är vad socialdemokraterna erbjuder ungdomarna,
allt i syfte att pressa ner den öppna arbetslösheten bland ungdomar i
arbetsmarknadsstatistiken, utan att man tar hänsyn till de växande arbetslöshetsproblem
som detta kommer att medföra i framtiden. Inlåsningseffekterna
ökar och ungdomarna riskerar att avskärmas från den reguljära
arbetsmarknaden. Ungdomarnas egna initiativ och ansträngningar för att
skaffa sig rätt utbildning eller riktiga jobb minskar. Risken för bestående
arbetslöshet ökar därigenom. De mycket korta genomsnittliga arbetslöshetstiderna
för ungdomar kan komma att förlängas. Mot denna bakgrund
måste riksdagen avvisa de principer som ligger till grund för de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna för ungdomar mellan 16 och 24 år. Detta bör
ges regeringen till känna.

Användningen av ungdomsplatser och ungdomslag kan dock inte helt
uteslutas. Vissa ungdomar som har lång arbetslöshet och påtagliga problem
att erhålla riktiga jobb eller utbildning kan komma i fråga för denna typ
av åtgärder. Inriktningen av insatserna måste huvudsakligen motsvara
ungdomarnas egna önskemål. Dessutom måste verksamheten också ge
ungdomarna förberedelse för arbete även i den privata sektorn. Löner och
andra ersättningar till de ungdomar som kan komma i fråga för sådana
särskilda ungdomsåtgärder bör inte heller sättas i nivå med nu gällande
kollektivavtal.

Vi hänvisar i detta sammanhang främst till vårt förslag = om särskild
lönebidragsbaserad lärlingsutbildning för ungdomar med sociala problem i
motion 1983/84:916.

Mot. 1983/84:2954

Särskilda insatser i skogslänen

Regeringen föreslår att ytterligare 25 milj. kr. satsas för ”särskilda
glesbygdsinsatser i skogslänen” för budgetåret 1984/85.

Moderata samlingspartiet anser att ansvaret för de regionalpolitiska
insatserna skall samlas på länsnivå och i huvudsak finansieras av det
sammanhållna länsanslaget. Denna typ av insatser ger erfarenhetsmässigt
betydligt bättre långsiktiga sysselsättningseffekter i jämförelse med ensidiga
satsningar på beredskapsarbeten. De hittillsvarande resultaten av
glesbygdssatsningarna understryker behovet av en kursomläggning i riktning
mot större satsningar av glesbygdsmedel på bekostnad av anslagen till
beredskapsarbeten särskilt i skogslänen.

I arbetsmarknadsutskottets betänkande 1983/84:23 förordar vi därför att
glesbygdsanslaget utökas med 100 milj. kr., och mot den bakgrunden
avvisar vi regeringens förslag i kompletteringspropositionen.

Hemställan

Med stöd av ovanstående hemställer vi

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om arbetsmarknadspolitikens inriktning,

2. att riksdagen avslår vad regeringen föreslagit i fråga om försöksverksamhet
med bidrag till arbetsgivare för anställning av medflyttande,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag i fråga om försöksverksamhet
med sökanderesor till Jugoslavien,

4. att riksdagen till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1984/85
under tionde huvudtiteln anvisar ett ytterligare förslagsanslag av
127000000 kr.,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om riktlinjer för framtida arbetsmarknadsutbildning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utbildning på dataområdet,

7. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till
arbetsmarknadsutbildning på högskolenivå i enlighet med vad
som i motionen anförts,

8. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Arbetsmarknadsutbildning
för budgetåret 1984/85 under tionde huvudtiteln anvisa
ytterligare ett reservationsanslag av 225000000 kr.,

9. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring,

t2 Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 2954-2956

Mot. 1983/84:2954

10. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1981:691) om socialavgifter,

11. att riksdagen avslår regeringens förslag i fråga om å conto-utbetalningar
av statsbidrag till de erkända arbetslöshetskassorna.

12. att riksdagen avslår regeringens förslag att till bidrag till arbetslöshetsförsäkring
och utbildningsbidrag för budgetåret 1984/85
anvisa ett förslagsanslag om ytterligare 115000000 kr.,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om sysselsättningsskapande åtgärder.

14. att riksdagen till Sysselsättningsxktipande åtgärder för budgetåret
1984/85 anslår ytterligare reservationsanslag av 37000000
kr., för bidrag till att starta egen verksamhet.

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om bidrag till att starta egen verksamhet.

16. att riksdagen avslår de riktlinjer angående försöksverksamhet
med ungdomsarbete i Örebro kommun som regeringen föreslagit,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ungdomssysselsättning,

19. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Särskilda glesbygdsinsatser
i skogslänen för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag
på 25000000 kr.

Stockholm den 10 maj 1984

ALF WENN ERFORS (m)

BENGT WITTBOM (m)

INGRID HEMMINGSSON (m)

GULLAN LINDBLAD (m)

SONJA REMBO (m)

BARBRO NILSSON(m)
i Visby

GÖREL BOHLIN (m)
ANDERS G. HÖGMARK (m)
STEN SVENSSON (m)
HÅKAN STJERNLÖF (m)