Motion

1983/84:29

Mot. 1983/84
29-33

Kurt Hugosson m. fl.

Särskilda sysselsättningsåtgärder för budgetåret 1983/84 (prop.
1983/84:26) ‘ ’

y, •'r. • *!‘vrf ?; 'iy; •* ' ' : .-I . . ? •

I proposition 1983/84:26 antyds på flera punkter att de lagtexter och
förordningar om ungdomslagen sorn skall utarbetas komitier att ge utrymme
för olika tillämpningar, t. ex. när det galler ungdomslagens storlek,
arbetsuppgifter, arbetstider och kombinationer arbete-utbildnirtg etc.

Vi vill understryka behovet av att reglerna utformas så att kommunerna
ges en hög grad av frihet på bl. a. ovannämnda punkter. Särskilt angeläget är
det att ge möjlighet till lösningar som bygger på kombinationer med
utbildning eller andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Målet bör vara att
bereda ungdomarna en verksamhet som närmar sig eller motsvarar
heltid.

Samtidigt måste man uppmärksamma det som sägs i propositionen (s. 22),
”att det bör vara arbetsförmedlingen som bedömer när övriga möjligheter är
uttömda och när sysselsättning i ungdomslag skall aktualiseras”. För att

uppläggningen med ungdomslag skall fungera väl krävs att arbetsförmed

1 ’ '

lingarna först verkligen tömmer ut alla möjligheter att bereda annan
sysselsättning. Det är vidare angeläget att man etablerar fungerande rutiner
för information till och samråd med kommunerna. Ett av skälen till att sådant
samråd är nödvändigt är att det bland de ungdomar som tas in i
ungdomslagen kommer att finnas ungdomar som av olika skäl har svårt att
göra sig gällande på arbetsmarknaden. Detta kan komma att ställa stora krav
på kommunerna t. ex. i vad gäller handledarresurser.

Av propositionen framgår att ungdomslag skall kunna inrättas hos stat,
landstingskommun och primärkommun. Vi utgår från att lag/förordning
utformas så, att även de kommunägda företagens verksamhetsområden kan
utnyttjas för att bereda ungdomslag meningsfulla arbetsuppgifter. Det kan
inte vara rimligt att vissa kommuner inte skulle kunna anordna ungdomslag
inom t. ex. teknisk försörjning därför att man valt bolagsform istället för
förvaltningsform.

Slutligen ett förslag beträffande de förståndshandikappade ungdomarna.
För dessa gäller skolplikten upp till 21 år, i vissa fall 23 år. En del av dessa
ungdomar skulle kunna ingå i ungdomslagen, men utestängs genom
åldersgränsen. Riksdagen bör därför i sitt utlåtande över propositionen
uttala att det inte möter något hinder att i ungdomslagen ta in sådana
förståndshandikappade ungdomar upp till 23 (25) år som kan bedömas
fungera väl i verksamheten.

Eftersom det finns anledning förmoda att det tar viss tid innan

1 Riksdagen 1983184. 3 samt. Nr 29-33

Mot. 1983/84:29

2

ungdomslagen etablerats måste arbetsförmedlingarna kunna anvisa kommunala
beredskapsarbeten intill dess att det nya systemet fungerar. Tidigare
erfarenheter på området tyder på att det tar tid innan ett nytt system slår
igenom.

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer vi

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen avförts beträffande inrättandet av ungdomslag också
i kommunägda företag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts i fråga om åldersgränser för förståndshandikappade
ungdomars deltagande i ungdomslagen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om arbetsförmedlingarnas uppgift att anvisa
kommunala beredskapsarbeten under den tid det nya systemet
byggs upp.

Stockholm den 26 oktober 1983

KURT HUGOSSON (s)

LISA MATTSON (s)

JAN BERGQVIST (s)

INGA-BRITT JOHANSSON (s)

VALTER KRISTENSON (s)
DORIS HÅVIK (s)
LARS-INGVAR SÖRENSON (s)