Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion
1983/84:2885
Per Unckel m. fl.

Kommunal och statlig utbildning för vuxna (prop. 1983/84:169)

Möjligheterna för unga människor att få utbildning har ökat snabbt.
Dagens unga ur alla samhällsgrupper har längre utbildning bakom sig när
de lämnar utbildningsväsendet än tidigare generationer.

En viktig uppgift för vuxenutbildningen är att bidra till att utjämna
skillnader i utbildning mellan olika generationer. De som i sin ungdom inte
fått möjlighet att tillägna sig kunskaper och färdigheter motsvarande minst
dagens obligatoriska skola, måste få den möjligheten i vuxen ålder.

Grundvux-utbildningen utgör, enligt vår mening, det viktigaste inslaget
inom den kommunala vuxenutbildningen. På samma sätt bör komvuxkurserna
på grundskolenivå ges prioritet i nuvarande ekonomiska situation,
medan gymnasiekurserna bör få stå tillbaka om inte resurserna förslår.
Stor vikt måste, dock alltjämt fästas vid komvux betydelse för komplettering
till högre studier. Dessa prioriteringar av vuxenutbildningen
behandlas i vår motion 1983/84:2016, där vi, för att skydda ungdomsskolan,
gör en besparing inom kommunal vuxenutbildning på ca 150 milj. kr.

Kommunernas ansvar

I regeringens proposition 1983/84: 169, angående kommunal och statlig
utbildning för vuxna, lämnas förslag med syfte att bättre avgränsa de olika
formerna för vuxenutbildning i förhållande till varandra vad gäller målgrupper
och verksamhetsområden. Denna inriktning av förslagen kan vi
tillstyrka.

Likaså ser vi fördelar i att kommunerna föreslås få ansvaret för vuxnas
deltagande i utbildning och att nuvarande krav på medgivande från skolöverstyrelsen
(SÖ) att få anordna komvux-utbildning tas bort. Genom
samarbete med andra utbildningsformer, t. ex. ungdomsskolan och arbetsmarknadsutbildningen,
liksom med andra kommuner kan därmed den totala
utbildningskapaciteten utnyttjas bättre.

Beträffande kommunernas ansvar säger föredraganden: ”Varje kommun
och landstingskommun skall vara skyldig att främja vuxnas deltagande
i utbildning” (s. 16). Den exakta innebörden i ordet ”främja” vad avser
åtaganden för kommunerna är oklar, eftersom regeringen inte i denna
proposition presenterar något förslag till lagtext. Enligt regeringens förslag
skall de grundläggande bestämmelserna om grundvux samt kommunal och
statlig utbildning för vuxna införas i en särskild lag. F. n. regleras dessa
verksamheter i författningar på lägre nivå.

Mot. 1983/84:2885

Regeringens förslag är en viktig förändring. Vi finnér det därför anmärkningsvärt
att regeringen med hänvisning till "tekniska frågor” i samband
med annan lagstiftning inom utbildningsområdet inte kunnat presentera ett
lagförslag i den proposition där sakfrågan behandlas. Mot denna bakgrund
anser vi att ett definitivt ställningstagande till det ansvar som de facto läggs
på kommunerna måste anstå till dess att det finns ett lagförslag att ta
ställning till.

Grundvux

Målgruppen för grundvux föreslås enligt regeringen vara vuxna som inte
kan läsa eller skriva på sitt eget språk eller som inte kan räkna motsvarande
den nivå som normalt uppnås på grundskolans mellanstadium. Denna
målgrupp skall ha rätt att tas in i grundvux. Vi tillstyrker regeringens
förslag till avgransning av målgruppen för grundvuxutbildningen.

Regeringen klargör att grundvux inte är avsett att sysselsätta och försörja
dem som har svårigheter att få arbete. För att ytterligare markera detta
föreslår regeringen att grundvux-utbildningen huvudsakligen skall bedrivas
som deltidsstudier. Endast de fem sista månaderna skall kunna bedrivas
som heltidsstudier. Som ytterligare skäl för denna ordning anges att
analfabeter och studieovana personer har svårt att bedriva heltidsstudier.

Syftet att föhindra missbruk av grundvux är gott. Av just pedagogiska
skäl tror vi emellertid att det vore olyckligt att centralt fastställa deltidsstudier
som den bästa lösningen för alla. Vi avvisar därför regeringens förslag
att studierna skall omfatta högst 15 timmar per vecka. Vi menar att nuvarande
regel om högst 28 timmar mer per vecka skall bibehållas. Hur sedan
dessa timmar skall läggas ut i tiden bör de ansvariga på lokal nivå kunna
avgöra från fall till fall. Just den aktuella målgruppen torde särskilt gynnas
av ett system som flexibelt kan anpassas till varje individs behov.

Betyg

Regeringen vill när det gäller grundskolekurserna ersätta den femgradiga
betygsskalan med betygen "godkänd" och "icke godkänd". 1 propositionen
anges som skäl för denna ändring bl. a. att förekomsten av den femgradiga
betygsskalan utgör ett direkt hinder vid rekryteringen av kursdeltagare
ur de prioriterade målgrupperna. Betygssystemet anses dessutom leda
till avbrott och försvåra vuxenanpassningen av innehåll och arbetsformer.
Den som skall söka sig vidare till gymnasieskolan är inte i behov av ett
betyg satt med en femgradig skala, eftersom ansökan kan behandlas inom
den fria kvoten, hävdar föredragande statsrådet.

Regeringens uttryckligen negativa syn på förekomsten av graderade
betyg kan vi inte dela. Vi anser att det är nödvändigt med någon form av
utvärdering av elevernas arbete. Betyg har visat sig vara den mest rättvisa

Mot. 1983/84:2885

formen för redovisning av de resultat undervisningen åstadkommit. Betyg
infördes en gång för att garantera rättvisa och rättssäkerhet därför att de
visade kunskaperna, inte börd eller ställning. Likartade rättssäkerhetsskäl
talar alltjämt till betygens förmån.

Den dramatik som betygen tros åstadkomma torde inte bli mindre genom
att lärarna bara kan sätta godkänt eller icke godkänt. Snarare är det så
att godtycket och därmed orättvisorna blir större med bara två betygssteg.
Vi avvisar därför betygsskalan med betygen godkänt resp. icke godkänt.

Uppdragsutbildning, samläsning m. m.

I propositionen föreslås att stat, kommun och enskilda företag skall
kunna utnyttja komvux och statens skolor för vuxna (SSV) för utbildning
av sina anställda. Föredraganden förordar även att försöksverksamhet
med uppdragsutbildning startas. Uppdragsutbildningen föreslås bli begränsad
till ca 10% av kommunens ordinarie komvux-utbildning.

Förslaget är enligt vår mening intressant. Vi tillstyrker försöksverksamheten.
Vi kan också tillstyrka en begränsning av verksamheten under
försöksperioden. I en permanentad organisation bör emellertid ingen sådan
övre gräns finnas.

I glesbygd uppstår svårigheter att rekrytera grupper som är så stora att
undervisning över huvud taget kan anordnas. I propositionen föreslås
samläsning av olika ämnen eller olika etapper av ämnen som ett sätt att
skapa tillräckligt stora undervisningsgrupper.

Olika former av samläsning riskerar, enligt vår mening, att leda till
pedagogiska problem. Detta gäller inte minst samläsning av olika ämnen.
Vi kan inte acceptera att sådan samläsning på sikt leder till att blockämnen
införs. Det är därför viktigt att inga avsteg görs från kravet att slutbetyget i
komvux skall omfatta betyg i vart och ett av de ämnen som uppställs för
grundskolekompetens.

Utbildning i grundvux, komvux samt i SSV bör enligt regeringsförslaget
i princip vara kostnadsfri för deltagarna. Kommunerna bör emellertid
kunna besluta att deltagarna själva skall betala läromedel, arbetsmaterial,
skrivmaterial etc. Vi anser att man bör kunna ge kommunerna en generell
möjlighet att föreskriva om avgiftsfinansiering av vuxenutbildningen. Ett
sådant alternativ kan enligt vår mening vara attraktivt genom att det
öppnar möjligheter att erbjuda utbildning som annars inte skulle kunna
komma till stånd. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

Försöksverksamhet med undervisning inom grundskolekurserna på invandrarspråk
har pågått sedan slutet av 1970-talet. Nu föreslås att sådan
undervisning skall betraktas som ett reguljärt inslag i komvux. Vi tillstyrker
förslaget under förutsättning att sådana kurser inte medför extra kostnader.

Mot. 1983/84:2885

Trots att målgruppen för komvux är vuxna anser regeringen att det skall
finnas möjlighet i vissa fall till praktisk arbetslivsorientering (prao). Kostnaderna
härför skall täckas av schablontillägget. Förslaget är enligt vår
mening tveksamt. Vi utgår från att möjligheten endast i undantagsfall
kommer att utnyttjas av skolstyrelserna. De övriga ändamål som schablontilllägget
skall användas till, bl. a. syo-insatserna, är enligt vår mening
mera angelägna än prao-verksamheten.

Lägre deltagarantal än normalt

I propositionen föreslås att en rad detaljföreskrifter om start av kurser
med lägre deltagarantal än normalt skall avvecklas till förmån för en
särskild delram om 1 000 undervisningstimmar för motsvarande ändamål.
Förslaget synes som princip välbetänkt men riskerar att för de tekniska
utbildningarna fa besvärande konsekvenser. Delramen räcker av allt att
döma inte till för att anordna den tekniska utbildning som är angelägen och
som hittills i åtskilliga fall kunnat komma till stånd genom undantag från
huvudregeln om tolv deltagare. De nu gällande undantagsreglerna för de
tekniska utbildningarna bör t. v. bibehållas. Riksdagen bör ge regeringen
detta till känna.

Hemställan

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställer vi

1. att riksdagen beslutar att med avslag på regeringens hemställan
om att godkänna förslaget att kommuner och landsting skall vara
skyldiga att främja vuxnas deltagande i utbildning ge regeringen
till känna vad som i motionen anförts om reglering i lag av denna
skyldighet,

2. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om att grundvux
i princip skall bedrivas som deltidsstudier, om ändrade grunder
för timersättning vid studier i grundvux samt om ändring i
statsbidragssystemet för grundvux,

3. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att för grundskolekurser
ersätta den femgradiga betygsskalan med betygen
godkänd och icke godkänd,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om begränsning av uppdragsutbildning
inom kommunens ordinarie komvux-utbildning,

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om samläsning mellan närbesläktade
ämnen,

6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om avgiftsfinansiering av grundvux,
komvux samt SSV,

Mot. 1983/84:2885

7. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om extra kostnader för grundskolekurser
på invandrarspråk,

8. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om möjligheten att anordna praktisk
arbetslivsorientering inom komvux,

9. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om de tekniska utbildningarna.

Stockholm den 24 april 1984

PER UNCKEL (m)

RUNE RYDÉN (m)

GÖRAN ALLMÉR (m)

BIRGER HAGÅRD (m)

ANN-CATHRINE HAGLUND (m)

BIRGITTA RYDLE (m)
GUNNAR HÖKMARK (m)
OLLE AULIN (m)

LARS AHLMARK (m)

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984