13
Motion
1983/84: 2884
Karl-Erik Häll och Berit Oscarsson
Kommunal och statlig utbildning för vuxna (prop. 1983/84:169)
Komvux-utredningen framlade 1979 ett delbetänkande, Komvux och
studieförbund - Arbetsfördelning och samråd (SOU 1979:92). I detta —
liksom i slutbetänkandet — anges dels allmänna mål för vuxenutbildningen,
dels mål för den kommunala vuxenutbildningen.
Komvux skall medverka till att förverkliga vuxenutbildningens allmänna
mål genom
1. att samordna utbildning såväl för kompetens i enstaka ämnen som för
fullständig kompetens motsvarande läroplanen för grundskolan samt läroplanen
för gymnasieskolans linjer och specialkurser.
2. att förmedla kunskaper i det egna yrket och utbilda för nytt yrke
enligt gymnasieskolans läroplan eller enligt läroplaner som fastställts efter
samråd med arbetsmarknadens parter.
Utredningen tog också ställning till prioriteringen av olika utbildningar:
När resurserna för att anordna utbildning inom komvux är begränsade
bör komvux prioritera utbildning i följande ordning:
1. överbryggande utbildning motsvarande grundskolan
2. arbetsmarknadsinriktad utbildning
3. behörighetskomplettering
4. överbryggande utbildning motsvarande gymnasieskolan.
Dessa överväganden fanns också med som en förutsättning då folkbildningspropositionen
antogs av riksdagen 1981.
I den nu framlagda propositionen om komvux (1983/84:169) sägs att de
fördelningspolitiska målen för vuxenutbildningen har getts en ökad tyngd
även för den kompetensinriktade vuxenutbildningen. Komvux roll att erbjuda
yrkesinriktad utbildning har betonats starkare, medan uppgiften att
ge möjlighet till behörighetskomplettering har fått träda tillbaka något.
Under senare år har en vuxenanpassning skett av kursplanerna. Etappindelning
med separata kurser har blivit följden. De yrkesinriktade kurserna
anordnas som delmomentskurser. Komvux har sedan 1982 en egen
läroplan.
I propositionen sägs att heltidsstudier bör undvikas till förmån för deltidsstudier,
att sammanhållna grupper och fullständiga studieprogram bör
ersättas av kortare kurser och individuell stndieplanering.
1 propositionen betonas också att de korttidsutbildades ställning på
arbetsmarknaden bör stärkas. Den förändrade inriktningen och vuxenanpassningen
av verksamheten måste därför hälsas med tillfredsställelse.
Mot. 1983/84:2884
14
Med den inriktning som komvux nu får blir dock gränsen mellan komvux
och studieförbunden avsevärt oskarpare och oklarare än tidigare, även om
huvudprincipen att komvux skall ägna sig åt läroplansbundna studier och
studieförbunden åt icke läroplansbundna fortfarande gäller. Därför bör
följande principiella problem och gränsdragningsfrågor beaktas.
Riksdagen har tidigare beslutat att prioritera folkbildningens studiecirklar
i svenska, matematik och samhällskunskap. Däri ligger ett erkännande
av betydelsen att människor sluter sig samman i fria studier som kan ges
den inriktning som deltagarna själva önskar med utgångspunkt i sina behov
och intressen.
Det är tveksamt om komvux skall starta relativt korta kurser exempelvis
i samhällskunskap i de fall då löntagarna själva på ett mer ändamålsenligt
sätt kan lösa sina studiebehov i en studiecirkel.
Vi vill därför uttala att kurser i de gymnasieämnen som nämns i propositionen
främst reserveras för direkt kompetensgivande studier som ingår i
en bredare utbildning. De begränsade medel som står till buds bör inte
användas för korta, allmänna kurser som bättre kan genomföras av löntagarnas
organisationer i samverkan med studieförbund.
I propositionen, avsnitt 5.5 Orienteringskurser för vuxenstuderande,
föreslås att orienteringskurser skall få anordnas. De skall vända sig till
vuxna som överväger att påbörja kompetensinriktade studier. Orienteringskurserna
får anordnas med lokala anpassningar och efter individuella
behov. Betyg skall inte sättas och kommunerna får själva avgöra från vilka
delramar resurserna skall tas. I olyckliga fall skulle det kunna bli en
betydande mängd allmänna men ej kompetensgivande kurser som konkurrerar
med studieförbundens utbud av studiecirklar.
Det bör klart utsägas att orienteringskurserna är avsedda att ge preliminärt
intresserade deltagare orientering om hur studierna bedrivs i de mer
omfattande kurser som förekommer i av komvux planerad och utannonserad
verksamhet. En orienteringskurs bör därför lämpligen vara en kortare
' 'pro va-på-akti vitet’ ’.
Vidare bör antalet timmar för orienteringskurser lämpligen stå i en
bestämd relation till den totalt beviljade ramen.
Vi föreslår att sådana preciseringar införs i berörda skolförfattningar att
de anförda synpunkterna beaktas.
Vad som här anförts om orienteringskurser bör riksdagen som sin mening
besluta ge regeringen till känna.
I propositionen föreslås vidare ett införande av en särskild delram av
undervisningstimmar för start av kurser med högre deltagarantal än normalt
(avsnitt 9.2). Enligt propositionen får - inom den totalram som en
kommun disponerar — 1 000 timmar användas för studier i grupper med
lägst fem deltagare.
I vissa kommuner räcker en sådan kvot till all undervisning: inom ett
femtiotal kommuner torde kvoten räcka till minst hälften av all undervisning.
Mot. 1983/84:2884
15
Utvecklingen av komvux-verksamheten tycks i än snabbare takt gå mot
separata etappkurser, delmomentkurser och individuella särskilda yrkesinriktade
kurser. Därför kan studieförbunden i mindre kommuner komma att
känna en större konkurrens än vad som avsetts när komvux-verksamheten,
som i princip är avgiftsfri, till stor del kan startas för grupper med fem
deltagare.
Vi föreslår att delramen studietimmar för grupper med minst fem deltagare
får utgöra högst en femtedel av totalantalet timmar i en kommun,
dock högst 1 000 timmar.
I den kommande verksamheten ingår försök med uppdragsutbildning för
intern utbildning där rekrytering sker både inom företag och bland allmänna
sökande.
Gränsdragningsproblemen mellan komvux och studieförbunden som varit
relativt få efter komvux-utredningens delrapport 1979 har enligt uppgifter
från vissa studieförbund visat en tendens att öka under det senaste
verksamhetsåret.
Det är ytterst viktigt i rådande ekonomiska läge att tillgängliga resurser
för vuxenutbildning används på ett klokt och rationellt sätt. Dubbelarbete
och onödig konkurrens bör därför undvikas. Det är också viktigt att de
övergripande målen för vuxenutbildningen upprätthålls så att den fria och
frivilliga folkbildningsverksamheten kan fylla sin funktion och genomföra
fria, ej läroplansbundna studier som är viktiga för folkrörelsearbete och
demokratisk utveckling.
Vi föreslår att riksdagen hos regeringen begär en noggrann uppföljning
av den verksamhet som blir följden av propositionen om kommunal och
statlig utbildning för vuxna.
Resultatet av ett sådant uppföljningsarbete bör delges riksdagen i särskild
ordning.
Med hänvisning till vad som anförts hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om målgrupper och prioriteringar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om orienteringskurser för vuxenstuderande,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om införande av en särskild delram av undervisningstimmar
för start av kurser med lägre deltagarantal än
normalt,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behov av utvärdering av komvux-reformen.
Stockholm den 24 april 1984
K.ARL-ERIK HÄLL (s)
BERIT OSCARSSON (s)