6

Motion
1983/84:2868

Jan-Erik Wikström m. fl.

Försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse (prop. 1983/
84:152)

I propositionen föreslås att en försöksverksamhet med större kommunal
självstyrelse genomförs i några kommuner och landstingskommuner. I
dessa s. k. försökskommuner skall kommunen på egen begäran kunna göra
avsteg från olika former av statlig reglering. Avsikten är att man därigenom
bättre kan anpassa den kommunala verksamheten till lokala förhållanden,
bättre utnyttja de samlade resurserna och åstadkomma ökad samordning
och effektivitet. Försöket skall pågå under en fyraårsperiod. De konkreta
förslagen är en lag som medger en friare nämndorganisation samt bemyndigande
till regeringen att göra avsteg från av riksdagen tidigare fastlagda
villkor m. m. Förslagen ansluter sig i allt väsentligt till vad den s. k. statkommunberedningen
föreslagit i departementspromemorian Ds C 1984: I
Försök med ökad kommunal självstyrelse.

Bättre kommunal demokrati

Vi vill inledningsvis deklarera att vi är positiva till de framlagda förslagen.
De kan ses som en fortsättning på den lag om lokala organ som
infördes 1979 på förslag av folkpartiregeringen. Vi anser att det är viktigt
att dessa möjligheter till lokalt självstyre och lokalt budgetansvar utnyttjas
till olika slags experiment med kommundelsråd. institutionsstyrelser och
distriktsnämnder.

Folkpartiets principiella inställning grundar sig på kravet att de enskilda
människorna skall få mer att säga till om och känna större delaktighet i de
beslut som nära berör dem. Det är framför allt en sådan inställning som
ligger bakom vårt förespråkande av s.k. närdemokrati och införande av
s. k. kommundelsnämnder, eller som de nu kallas, lokala organ.

Behovet att åstadkomma förändringar inom den kommunala organisationen
och verksamheten har enligt vår uppfattning blivit mer framträdande
genom den s. k. kommunreform som tidigare genomförts. Den innebar att
många mindre kommuner slogs ihop. Den mest slående effekten av detta
blev att antalet kommunala förtroendevalda starkt minskade och att de
enskilda medborgarna upplevde ett ökat avstånd mellan den kommunala
ledningen och sin egen vardagssituation. Möjligheten att påverka de kommunala
besluten upplevs därigenom som mindre än tidigare. Vi anser att
det är de enskilda individernas berättigade önskemål om inflytande som
bör vara styrande förden kommunala organisationen snarare än frågan hur

Mot. 1983/84:2868

7

kommunen skall la den mest rationella organisationen för de förtroendevalda.
I detta sammanhang vill vi påpeka att förslagen i propositionen kan
innebära en sammanläggning av nämnder och därigenom ökad maktkoncentration
till ett fåtal förtroendevalda. Stat-kommunberedningen bör i sin
utvärdering av försöksverksamheten uppmärksamma denna risk.

Den kommunala demokratin kan stärkas genom att kommunerna ges
större självbestämmanderätt. Vi anser att den avreglering som sattes i gäng
under den borgerliga regeringstiden måste fullföljas. Det är i detta avseende
väsentligt att sådana ambitioner inte avstannar i väntan på utvärderingen
av den i propositionen föreslagna försöksverksamheten. En rad frågor
som i dag avgörs på central eller regional nivå bör i framtiden kunna
överföras till kommunerna.

Direktval

Folkpartiet har länge drivit frågan om direktvalda kommundelsnämnder
(lokala organ). Det främsta skälet till detta är att vi menar att det är genom
ett sådant direkt inflytande från medborgarna pä vilka personer som lättar
beslut angående den egna kommundelen som det verkliga engagemanget
och känslan för kommundelen främjas. Genom direktval kan således befolkningen
i det berörda området verkligen känna att de representeras av
de som väljs till det lokala organet.

Vi anser därför litt försöksverksamhet med direktvalda lokala organ bör
genomföras.

Skälet mot direktvalda lokala organ sägs varti att den politiska majoriteten
i ett lokalt organ kan skilja sig från majoriteten i hela kommunen. Det
är naturligtvis riktigt att sä kan bli fallet. Vi vill heller inte förneka att detta
förhållande ibland kan skapa problem vad gäller det politiska ansvaret för
olika beslut. Vi anser emellertid inte att denna invändning är så biirande att
inte försöksverkamhet med direktvalda kommundelsnämnder bör genomföras.

En konsekvens av direktvalda kommundelsnämnder är att besluten kan
skilja sig åt i olika delar av samma kommun. Detta får effekter för den
enskilde kommuninnevånarens rätt till likvärdig behandling samt för frågan
om hur kommunalbesvär hanteras. Vi anser emellertid att en försöksverksamhet
med direktvalda kommundelsnämnder bör utnyttjas för att
utröna vilken omfattning sådana problem kan komma att få samt hur de
bäst kan lösas.

Mot. 1983/84:2868

8

Kommunala folkomröstningar

En viktig metod för att stärka folkstyrelsen är att låta väljarna själva ta
ställning till stora frågor. Utrymmet för kommunala folkomröstningar bör
därför vidgas. Vi anser att det behövs en ”förfarandelag” som gör det
enklare att ordna sådana omröstningar.

En minskad central reglering kan leda till större variationer i den kommunala
servicens inriktning och omfång mellan olika kommuner och landsting.
Vi anser att den kommunala självstyrelsen är värd det priset.

Öppna nämndsammanträden

Vi anser också att försöksverksamhet bör inledas med öppna nämndsammanträden.
Detta är ett sätt att göra den kommunala verksamheten
levande för medborgarna och öka intresset hos allmänheten för de beslut
som fattas.

Delning av kommuner

Erfarenheterna från de tidigare kommunsammanslagningarna är som vi
påtalat ovan inte odelat positiva. De borgerliga regeringarna medverkade
också till vissa kommundelningar för att undanröja de störst kända nackdelarna.
Vi anser att frågan om delning av fler kommuner måste hållas
aktuell. I motsats till vad som vårfallet med kommunsammanslagningarna
bör emellertid initiativet till delning av kommuner komma från kommuninnevånarna
själva, inte som diktat uppifrån från statsmakterna. Om kommuninnevånarna
själva vill det och om ekonomiska förutsättningar föreligger
anser vi att staten måste ha en positiv grundinställning till delning av
kommuner. Riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd.

Demokratin och MBL

Vi anser att gränsdragningsproblemen mellan de politiskt förtroendevalda
och de anställda i kommunerna och landstingen måste ytterligare
uppmärksammas. Vi anser det nu vara dags att reformera medbestämmandet
inom komunerna i syfte att befästa den politiska demokratin. Den i
propositionen föreslagna försöksverksamheten bör därför kompletteras
med frihet för kommunstyrelse och förvaltningsutskottet att underlåta att
MBL-förhandla sina förslag. Även facknämnderna bör kunna medges sådana
möjligheter i större utsträckning än i dag.

Urval av kommuner

I propositionen finns inget förslag om vilka kommuner och landsting
som bör ingå i den föreslagna försöksverksamheten. Det skall vara högst
nio primärkommuner och tre landstingskommuner.

Mot. 1983/84:2868

9

Vi vill betona att åtminstone några av primärkommunerna bör ingå i
någon av de landstingskommuner som också ingår. Vi vill också understryka
att det är väsentligt att olika typer av kommuner kan ingå, inte bara med
avseende på storlek, tätbebyggelse m. m. utan också med avseende på
politiskt majoritetsförhållande. Det är sannolikt att ett stort antal kommuner
redan har eller kommer att uttrycka önskemål om att få bli ”försökskommun”.

Den kommunala personalens medverkan

Den kommunalanställda personalen utgör f. n. ungefär en fjärdedel av
den totala sysselsättningen (mätt i antal personer). Vissa av dem kommer
att få sina arbetsförhållanden väsentligen förändrade genom den föreslagna
försöksverksamheten. Vi anser att det är av stor betydelse att personalens
medverkan tas till vara på bästa sätt och att de synpunkter på olika typer
av statlig reglering som finns hos de anställda kommer till positiv användning.
Försök med t. ex. friare resursanvändning måste grunda sig på en
samsyn från den medverkande personalen och de förtroendevalda. En
försöksverksamhet som är beslutad över huvudet på den personal med
vars hjälp den skall förverkligas riskerar att bli förstörd.

Komplikationer

Många problem kommer att återstå att lösa även efter det att riksdagen
fattat beslut i de nu aktuella frågorna. I propositionen finns inget försök till
uppräkning av vilka riktlinjer, förordningar etc. regeringen har tänkt sig
släppa friare. Det är i och för sig naturligt att någon fullständig lista inte
kan eller bör presenteras, eftersom initiativet till stor del måste komma
från de berörda kommunerna. Det hade emellertid varit värdefullt om
regeringen kunde lagt fram en något mera fyllig exemplifiering.

Ett exempel på en komplikation som inte alls berörts i propositionen
gäller sekretessfrågorna. Detta är olyckligt eftersom ett av de få exempel
på ändrad nämndorganisation som ges gäller samordningen mellan förskola
och grundskola. En sådan integration, som vi anser vara av stort värde,
möter i dag problem på grund av socialtjänstens sekretessbestämmelser.

Vare sig propositionen eller den bakomliggande departementspromemorian
tar upp frågan om den kommunala kompetensen och näringsverksamheten.
Frågan nämns emellertid som ett av fyra områden stat-kommunberedningen
har att diskutera i direktiven till beredningen. Vi anser
inte att försökskommunerna bör ges större rätt än f. n. att driva näringsverksamhet
eller sysselsättningspolitik. Närings- och sysselsättningspolitik
bör vara en statlig angelägenhet, och några förändringar bör inte genomföras
i samband med den föreslagna kommunala försöksverksamheten.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Mot. 1983/84:2868

10

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställer vi

1. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om försöksverksamhet
med ökad kommunal självstyrelse,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om försöksverksamhet
med direktvalda lokala organ.

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om försöksverksamhet
med en särskild "förfarandelag" för att öka möjligheterna till
kommunala folkomröstningar,

4. att riksdagen beslutar införa följande tillägg på lämpligt ställe i
förslaget till lag om försöksverksamhet med en friare kommunal
nämndorganisation:

Om fullmäktige så beslutar kan nämndsammanträde öppnas för kommuninnevånarna.

5. att riksdagen uttalar att delning av kommuner bör kunna genomföras
enligt vad i motionen anförts.

6. att riksdagen beslutar att försöksverksamhet får inledas med rätt
att underlåta att MBL-förhandla kommunstyrelses förslag,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om medverkan från den kommunala personalen.

8. att riksdagen beslutar att någon utvidgning av den kommunala
kompetensen i fråga om näringsverksamhet inte bör ske.

Stockholm den 24 april 1984
JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp)

JÖRGEN ULLENHAG (fp) KERSTIN EKMAN (fp)

KARL ERIK ERIKSSON (fp) LARS ERNESTAM (fp)