Motion

1983/84: 2867

Karin Söder m. fl.
Försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse (prop. 1983/
84:152)

Centerpartiets kommunaldemokratibegrepp

Centern har följande syn på den kommunala demokratin:

- Kommuner och landsting är grundstenar i den svenska demokratin.

- Den kommunala självstyrelsen gör det möjligt för många människor att
aktivt delta i det politiska arbetet och att få insyn och medbestämmande
i frågor som nära berör dem själva och som direkt påverkar deras
livsmiljö.

- Den kommunala självstyrelsen, som innebär decentralisering, medför
ökad effektivitet i samhällsarbetet eftersom beslutsgången blir kort och
besluten kan grundas på en ingående kännedom om lokala förhållanden
och medborgarnas önskemål och behov.

- Genom den direkta folkliga kontrollen motverkas byråkrati och tjänstemannavälde.

- Beskattningsrätten är en grundläggande förutsättning för den kommunala
självstyrelsen.

Det kommunaldemokratiska förändringsarbetet bör enligt centerns uppfattning
inriktas på bl. a. följande:

- Arbetsuppgifterna för kommuner och landsting bör vidgas genom överföring
av statliga uppgifter och genom decentralisering av beslutanderätten
till lokal och regional nivå.

- En stark kommunal självstyrelse måste skapas på länsplanet genom att
landstingen, inom de ramar som riksdagen beslutar, ges utökade befogenheter
för regionala samhällsuppgifter. En utbyggd länsdemokrati ger
de politiska partierna en central roll och förstärker samarbetet mellan
landsting och primärkommuner.

- För att en likvärdig service till medborgarna skall kunna upprätthållas
krävs en utjämning av skatteunderlaget i kommunerna. Den kommunala
skattekraftsutjämningen skall ge kommunerna likvärdiga ekonomiska
förutsättningar.

- Delning av kommuner är ett bra sätt att förbättra den kommunala
demokratin. När en stark lokal opinion kräver det bör en delning av
kommunerna prövas.

- För att främja demokratin och öka medborgarinflytandet bör kommunerna
ha rätt att inom bestämda ekonomiska ramar överföra
förvaltningsuppgifter till kommundelsorgan och institutionsstyrelser.

1 Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 2867-2871

Mot. 1983/84: 2867

Sammansättningen av dessa organ skall följa valutslaget i det område
där det verkar.

— Direktval till kommundelsorgan bör möjliggöras.

Kommunaldemokratiska utvecklingslinjer

Sett i ett tidsperspektiv av ca 25 är har vidtagits förändringar av genomgripande
betydelse för den kommunala demokratin. Vissa förändringsätgärder
har fått klart negativa kommunaldemokratiska konsekvenser. Hit
hör i första hand den helt opåkallade tvångsvisa sammanläggningen av
kommuner vid ingången till 1970-talet. Särskilt bör uppmärksammas sammanläggningarna
av var för sig bärkraftiga kommuner i storleksordningen
10000—15 000. Dessa sammanläggningar kan inte ha motiverats av effektivitetsskäl,
vilket för övrigt bekräftats av såväl forskningen som den kommunala
verkligheten. Av inte minst kommunaldemokratiska motiv motsatte
sig centern kommunsamnianläggningen vid ingången till 1970-talet.

Av förändringsåtgärder med positivt förtecken kan nämnas införandet
av kommunalt partistöd, som gett förutsättningar för ett bättre lokalt
partiarbete och en förbättrad information. Det är också positivt att den
kommunala lagstiftningen ändrats på sådant sätt att olika politiska grupperingar
fått en ökad möjlighet alt delta i den kommunala beslutsprocessen.

Vidare är det positivt att lagstiftningen ändrats pä sådant sätt att förvaltningsuppgifter
kan handläggas i olika slag av kommundelsorgan. De
båda sistnämnda reformerna har kunnat genomföras i politisk enighet.
Centern var initiativtagare till lagen om kommunalt partistöd. Vid kommunallagsreformen
1977 fick centern gehör för kraven pä förbättrade insynsmöjligheter
för minoritetsgrupperna och i regeringsställning tog centern
initiativ till det utredningsarbete som etappvis har lett fram till dagens
lagstiftning om lokala organ och den försöksverksamhet som pågår i ett
flertal kommuner.

Man kan sålunda med fog påstå att förändringsarbetet pä det kommunaldemokratiska
området i många avseenden varit positivt. Men kvar står att
många av de kommunaldemokratiska problemen inte kunnat lösas. Som
exempel på sådana problem kan nämnas följande:

— Medborgarna känner i många fall på olika sätt främlingskap till den egna
kommunen och den kommunala verksamheten. Detta är särskilt uttalat i
de alltför stora kommunerna. Så t. ex. framgår av kommunaldemokratiska
forskningsgruppens rapport nr 5 (Ds Kn 1981: 12) att det partipolitiska
deltagandet är nästan dubbelt så stort i de minsta kommunerna
som i de största. Grannkontakten och befolkningens kännedom om
kommunpolitiskt aktiva personer är också större i de mindre kommunerna
än i de största.

— Den kommunala självstyrelsen upplevs inte alltid som tillräckligt självständig.
Som exempel härpå åberopas ofta det omfattande centrala

Mot. 1983/84:2867

3

regelverk som omgärdar de kommunala verksamheterna. Ofta hämtas
exempel från skolans område eller åberopas regler för vård och tillsyn
av barn och äldre.

- Trots berömvärda insatser för att utjämna de ekonomiska skillnaderna
mellan kommunerna tvingas fortfarande kommunerna bedriva sina
verksamheter (även de obligatoriska) under mycket ojämlika ekonomiska
villkor. Skillnaderna mellan kommunerna i fråga om t. ex. avgifter
och förmåner kan till stor del förklaras av grundläggande skillnader i
fråga om kommunalekonomisk bärkraft. Fortfarande - trots åtgärder
för att utjämna skattekraften — är det så att ca 20% av rikets befolkning
kan tillhandahållas den kommunala servicen med utgångspunkt från ett
skatteunderlag som med upp till 20-30% överskrider den garanterade
skattekraften. Vi har ännu långt kvar innan vi kan erbjuda alla medborgare
likvärdig kommunal service till samma pris.

Försöksverksamhetens inriktning och omfattning

Inledningsvis kan vi konstatera att propositionens konkreta förslag inte
står i proportion till föredragande statsrådets hurtfriska deklarationer vid
kongresser och möten.

De i propositionen redovisade huvudområdena för försöksverksamheten
ligger i och för sig i linje med krav och önskemål som centern kan ställa sig
bakom. Vi anser dock att de föreslagna åtgärderna inte mer än marginellt
kan påverka det kommunaldemokratiska klimatet. Vi anser således att de
lämnade förslagen är helt otillräckliga. En försöksverksamhet med ökad
kommunal självstyrelse värd namnet måste vara betydligt mer genomgripande
och konkret.

Nämndsorganisationen måste vara så utformad att den främjar insyn,
inflytande och deltagande från olika medborgargrupper. Olika politiska
grupperingar skall i största möjliga utsträckning kunna delta i den kommunala
beslutsprocessen. Försöksverksamheten får inte innebära en långtgående
sammanslagning av nämnder eller en begränsning av antalet förtroendevalda.
Detta skulle få negativa kommunaldemokratiska effekter. Vi vill
rikta uppmärksamheten på detta förhållande och vi förutsätter att reformverksamheten
inte får en sådan inriktning.

Utvidgad försöksverksamhet enligt centern

Vårt inledningsvis åberopade kommunaldemokratiska reformprogram
upptar ett flertal krav som vi anser bör prövas i en försöksverksamhet av
nu aktuell karaktär. Möjligen bör därvid försöksperioden utsträckas något
längre än vad som anges i propositionen. Ställningstagande härtill kan
emellertid ske vid senare tidpunkt.

Utöver vad som föreslås i propositionen föreslår vi att följande huvudområden
skall ingå i försöksverksamheten:

Mot. 1983/84:2867

4

1. Försök med länsdemokrati i två landstingsområden med starkt skiftande
politisk struktur. Försöksverksamheten bör bedrivas med utgångspunkt
i två modeller varav en förutsätts innefatta flertalet av länsstyrelsens
och lansnämndernas politiska uppgifter. Som definition av "politiska uppgifter"
vill vi lägga till grund den beskrivning som gjorts av länsdemokratikommittén
(SOU 1982: 24 s. 138-148).

Den mindre försöksmodellen bör omfatta tvä eller tre av de sakområden
som beskrivs i nämnda betänkande. 1 första hand bör enligt vår bedömning
ingå frågor om statligt stöd av näringslivets lokalisering, glesbygdsstöd
m.m. samt utbildningsplaneringen och länsskolnämndens uppgifter. En
friare användning av de samlade statliga resurser som tilldelas länet bör
också ingå i försöksverksamheten.

Med den avgränsning vi gjort förutsätts att befogenheten att pröva
besvär etc. kvarstår inom den statliga myndighetsutövningen.

2. Försök med samordnat statsbidrag, varmed förstås att nuvarande
skatteutjämningsbidrag och utgående specialbidrag samordnas till ett för
försökskommunen sammanslaget bidrag. Bidraget skall ges skatteutjämnande
profil med utgångspunkt från nu gällande system. 1 försöket skall
ingå att försökskommunen/försökskommunerna fritt får disponera bidragen,
innebärande bl. a. att bidragens efterfrågandestyrande effekter neutraliseras.

Den friare användningen av statsbidrag etc. förutsätts även möjliggöra
försök med sambruk av lokaler och anläggningar.

3. Försök med lokala organ vars sammansättning återspeglar den politiska
strukturen inom resp. kommundelar. Försöksverksamheten förutsätter
sådan ändring av lagen om proportionellt val att en minoritet i fullmäktige
kan kräva att mandatfördelningen för det lokala organet blir representativ
för den politiska strukturen inom kommundelen.

4. Försök med direktvalda lokala organ.

Utöver vad här föreslagits beträffande den egentliga försöksverksamheten
förutsätter vi att regeringen omprövar sin negativa inställning till frågan
om att dela kommuner. Enligt vår mening är det av avgörande betydelse
för den kommunala demokratin att kommunstrukturen främjar deltagande
närhet, överblickbarhet oell gemenskap. Samtliga nu uppräknade egenskapskrav
är svåra för att inte säga omöjliga att tillgodose i våra allra
största kommuner.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts rörande försök med länsdemokrati,

Mot. 1983/84:2867

5

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts rörande samordnat statsbidrag.

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts rörande sammansättning av
lokala organ på grundval av politisk struktur i kommundelen.

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts rörande direktvalda lokala
organ.

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts rörande insyn och inflytande
samt minoritetsgruppers möjlighet att delta i den kommunala
beslutsprocessen.

6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts rörande värdet av delning
av kommuner.

Stockholm den 17 april 1984

KARIN SÖDER (c)

KARL BOO (c)

RUNE GUSTAVSSON (c)

NILS G. ÅSLING (c)

BRITTA HAMMARBACKEN (c)

EINAR LARSSON (c)

ANDERS DAHLGREN (c)

GUNNAR BJÖRK
i Gävle (c)

OLOF JOHANSSON (c)
TAGE SUNDKVIST (c)
GUNILLA ANDRÉ (c)
GUNNEL JONÄNG (c)
BERTIL FISKESJÖ (c)
BERTIL JONASSON (c)
KJELL A. MATTSSON (c)