9

Motion

1983/84:2861

Björn Molin

Invandrings- och flyktingpolitiken (prop. 1983/84:144)

Under remissbehandlingen av invandringspolitiska kommitténs betänkande
föreslogs inrättandet av ett kontor i Sverige för FN:s flktingkommissarie.
I propositionen anges att ett UNHCR-kontor är en gemensam nordisk
fråga och att en sådan åtgärd f. n. inte är aktuell i något av de andra
nordiska länderna.

Samtidigt framhålls i propositionen att ett regelbundet och omfattande
samarbete numera från svensk sida har inletts med UNHCR. Vid regelbundna
möten behandlas frågor av gemensamt intresse, såväl av generell
natur som med anknytning till konkreta flyktingärenden.

En samverkan mellan svenska myndigheter och UNHCR förutsätter
naturligtvis inte inrättandet av ett kontor i Sverige för UNHCR, utan kan
mycket väl äga rum i sådana former, som f. n. sker. En sådan samverkan är
emellertid inte det enda skälet till önskvärdheten av ett UNHCR-kontor i
Sverige/Norden. Härför talar också följande:

1. Som framhålls i propositionen sker redan nu ett samarbete med
anknytning till enskilda flyktingärenden. Denna samverkan förutsätter ofta
skriftväxling mellan svenska myndigheter och UNHCR:s högkvarter i
Genéve. Det kan härvid vara vanskligt att ge en uttömmande redogörelse
för ett enskilt fall, vilket kan försvåra möjligheterna för flyktingkommissarien
att ha synpunkter i ett enskilt ärende, utan att begära kompletterande
information. Sättet att kommunicera är tidsödande och leder i många fall
till att handläggningstiderna förlängs. Man kan inte heller bortse från att
det ibland kan vara fråga om ärenden av ytterligt brådskande natur.

2. Många frivilliga organisationer i Sverige bistår flyktingar. I stor utsträckning
är det nödvändigt för dessa att kommunicera med UNHCR:s
högkvarter i Genéve. Den information, som en frivillig organisation härvid
kan erhålla, kan vara av direkt betydelse för utgången i ett ärende. Om det
inte finns möjlighet till en direktkontakt med ett UNHCR-kontor i Sverige
kan konsekvenserna bli förlängda handläggningstider. På motsvarande sätt
har även praktiskt verksamma jurister, som bistår asylsökande och flyktingar,
behov av ett UNHCR-kontor i Norden.

3. Det viktigaste skälet för ett UNHCR-kontor i Sverige/Norden är
emellertid hänsynen till asylsökande och flyktingar som vistas här. F.n.
förekommer i inte obetydlig utsträckning att dessa tar direkt kontakt med
högkvarteret i Genéve. Det är emellertid viktigt att asylsökande och flyktingar
bereds möjligheten att i asyllandet kunna få personlig kontakt med
flyktingkommissariatet, som är ett organ för vilket flyktingar vanligtvis

Mot. 1983/84:2861

10

hyser den största tilltro. Praktiskt verksamma jurister (ombud) och frivilliga
organisationer i Sverige kan i det avseendet aldrig ersätta UNHCR.

4. UNHCR har f. n. ett åttiotal kontor spridda över samtliga världsde.lar.
Det enda område av betydelse där ett UNHCR-kontor saknas är

Norden. Detta kan åberopas av andra stater för att vägra inrätta eller för
att stänga UNHCR-kontor, där kommissariens närvaro kan vara oundgänglig.

5. En generös asyllagstiftning och asylpraxis kan inte genomföras om
den inte har ett folkligt stöd. Vikten av en korrekt information för att
uppnå detta kan inte överskattas. Ett UNHCR-kontor i Sverige/Norden
kan verksamt bidra till en tillförlitlig information.

Jag föreslår därför att ett UNHCR-kontor för bl. a. Sverige snarast
inrättas. Ett sådant kan vara regionalt för de nordiska länderna. Frågan
härom har en viss aktualitet, åtminstone i Danmark och Norge.

I den utlänningslag, som nyligen trätt i kraft i Danmark, finns utrymme
för UNHCR att bli involverad i förfarandet för fastställande av flyktingskap.
Även i andra avseenden kan en representant för UNHCR inordnas i
den nu gällande flyktinglagstiftningen i Danmark.

I Norge har nyligen framlagts ett förslag till en ny norsk utlänningslag. I
lagförslaget öppnas möjligheten för UNHCR att direkt involveras i ett
norskt flyktingrättsligt förfarande.

Frågan om inrättande av ett lokalt kontor för flyktingkommissarien kan
- men behöver inte nödvändigtvis - vara en gemensam nordisk angelägenhet.
Skall man invänta den tidpunkt, när frågan samtidigt är aktuell i de
övriga nordiska länderna, kan detta leda till att något kontor aldrig inrättas,
framför allt inte om inte någon av de nordiska staterna aktivt verkar för ett
kontor.

Jag anser därför, att riksdagen bör uppdra åt regeringen att aktivt verka
för att ett UNHCR-kontor i Sverige/Norden snarast inrättas. De förhandlingar
som skall upptas med de övriga nordiska länderna bör i första hand
ta sikte på att enas om i vilken av de nordiska huvudstäderna ett UNHCRkontor
bör förläggas. Så snart denna fråga klargjorts bör en överenskommelse
träffas mellan UNHCR och den svenska regeringen, i vilken uppgifter
och befogenheter för kontorets verksamhet i Sverige preciseras.

Skulle diskussionerna med de övriga nordiska länderna mot förmodan
leda till att man i Danmark, Finland, Island och Norge inte visar något
intresse för ett UNHCR-kontor bör den svenska regeringen verka för att
ett sådant upprättas i Sverige.

Med anledning härav hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av ett UNHCR-kontor i Sverige/Norden.

Stockholm den 24 april 1984

BJÖRN MOLIN (fp)