12
Motion
1983/84:2847
Karl Boo
Statsbidrag till alternativa barnomsorgsformer (prop. 1983/84:177)
Innevarande riksdag har med anledning av proposition 1983/84:9 beslutat
om statsbidrag till barnomsorg och social hemhjälp. Dessa bidragsregler
gäller fr. o. m. den 1 januari 1984.
Det är därför anmärkningsvärt att regeringen innan de nya statsbidragsbestämmelserna
knappt kommit i tillämpning föreslår nya riktlinjer. När
nu ändock detta sker bör översynen vidgas till mer än privata daghem som
drivs i vinstsyfte.
När det gäller frågan om statsbidrag till enskilda personer eller företag
som vill skapa vinster genom affärsdriven verksamhet hänvisar jag till
motion 1983/84:2843 (c).
Föredragande statsråd för ett synnerligen positivt resonemang om alternativ
barnomsorg genom föräldraledda eller ideellt föreningsanknutna kooperativ.
Jag kan helt instämma i detta. I varje barnomsorgsform bör
föräldrarnas medverkan vara ett naturligt och viktigt inslag. När föräldrar
sluter sig samman och i kooperativa former för att svara för omsorgen om
sina egna barn måste detta ses som mycket positivt. Likaså är det positivt
att ideella organisationer startar och driver barnomsorgsverksamhet. Föräldramedverkan
och ansvar är värdefulla för kvaliteten i barnomsorgen.
Barnen får genom detta bättre möjlighet till en djupare kontakt med vuxna.
Och föräldrarna lär känna barnet bättre när de får vara tillsammans också i
daghemsmiljö och se hur barnen fungerar.
Genom föräldramedverkan i kooperativa daghem kan dessa drivas till
lägre samhällskostnader än kommunal omsorgsverksamhet. Därför räcker
de ekonomiska resurser som stat och kommun anslår till omsorg för ett
ökat antal barn.
Från de här redovisade sakskälen måste frågan ställas: Varför är kooperativ
barnomsorgsverksamhet diskriminerad beträffande statsbidrag i förhållande
till den kommunala daghemsverksamheten? När nu förändringar
skall göras beträffande riktlinjerna för statsbidragen till barnomsorgen är
det enligt min mening naturligt att kooperativ verksamhet erhåller statsbidrag
för varje anställd med 30000 kr. liksom för kommunal daghemsverksamhet.
Även i ett annat avseende är de nya statsbidragsreglerna orättvisa och
därmed styrande. Enligt kommunförbundets analys slår de nya statsbidragen
hårt mot kommuner som satsat på familjedaghem i stället för daghem. I
genomsnitt förlorar dessa kommuner 2 700 kr. per plats och år jämfört med
1983. Kommunernas nettokostnader enligt det nya statsbidragssystemet
Mot. 1983/84:2847
13
ökar med drygt 5000 kr. för plats i familjedaghem medan kostnadsökningen
för daghemmen stannar vid 1 650 kr.
Denna snedvridning av statens stöd till dessa två omsorgsformer bör
rättas till. Om inte så sker drabbas landsbygdskommuner med en ofta låg
skattekraft ogynnsamt. Detta går då ut över barnen i dessa kommuner,
som kanske inte kan erhålla den tillsynsomsorg som på grund av geografiskt
läge är den enda tillgängliga vid sidan av mindre kooperativ.
Sammanfattningsvis föreslår jag att statsbidragsreglerna för kooperativ
barnomsorg kompletteras så att bidrag för årsarbetare utgår med 30000 kr.
per anställd och att statsbidraget per inskrivet barn i familjedaghem höjs
till 18000 kr. (minst 7 tim/dag) och för varje barn inskrivet deltid till 9000
kr. (mindre än 7 tim/dag) samt att reducering sker på bidraget till plats på
daghem med belopp som balanserar den statliga totalkostnaden.
En differentierad omsorgsverksamhet kompletterad med en reell utbyggd
vårdnadsersättning ger en god, för alla föräldrar rättvis och valfri
barnomsorg. Allt för barnens bästa.
Med stöd av det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att anta de riktlinjer för statsbidrag till barnomsorg
som förordas i motionen.
Stockholm den 13 april 1984
KARL BOO (c)