13

Motion

1983/84:2818

Tore Nilsson

Fortsatt vattenkraftsutbyggnad (prop. 1983/84:160)

Bygg inte ut Jaurekaska

Bygg inte ut Jaurekaska! Det är naturvårdsverkets svar till regeringen,
då Vattenfall begärde att få bygga. Det är ofattligt att någon vill döda
Jaurekaska! Det är ett unikt fall i Luleälven, den sista outbyggda forsen
nedströms högfjällsområdet. För att bygga ut den skulle man reglera sjön
Langas och Langas ligger inom en nationalpark — Stora Sjöfallet. Och
riksdagen har bestämt att nationalparker skall vara fredade. Hur kan
Vattenfall vilja skända det helgade och fredade?

Harry Martinsson sjunger:

Det finns skydd mot nästan allt...
men

Det finns intet skydd mot människan!

I synnerhet tycks det gälla statliga verk. De hör inte vattnens sång. De
ömmar inte för strömfisk och utter. De bryr sig inte om sångsvan och
havsörn som håller till vid Jaurekaska. Nationalparker är nonsens för
Vattenfall.

Lönsamheten

Men Vattenfall älskar lönsamhet, sägs det. Ja, men utbyggnaden av
Jaurekaska — för att nu ta det exemplet — är inte ens lönsam. Kostnaden
är större än vinsten. Det gäller bara att se till att arbeten är i gång.

Nu föreligger en proposition om fortsatt utbyggnad av våra strömmande
och fallande vatten och uppdämning av sjöar. Den är mycket anmärkningsvärd.
En "älvräddare” har ådagalagt att en tjänsteman i Vattenfall till
en del skrivit propositionen. Det talas om sysselsättning, om lönsamhet,
om behov av energi. Men det är i många fall ytterst tvivelaktigt att det blir
någon vinst med en utbyggnad. Det finns én mängd faktorer som aldrig
vägts in i kalkylerna, och framför allt förbiser man helt den snabba tekniska
utveckling som kan förändra läget. Ingenting sägs om kostnaderna för
ledningar — väldiga linjer som lägger beslag på värdefull mark och tar den
ur produktion och som medför förluster av spänning och energi under
transporten av el.

Sysselsättning

Ger älvutbyggnad sysselsättning? Ja, om man därmed menar att vissa
anställda i vissa företag i kraftbranschen får fortsätta just i de jobb de har.

Mot. 1983/84:2818

14

Men de orter som berörs, de kommuner som har älvarna får dålig utdelning.
Det finns en kommun som heter Jokkmokk. Den har offrat alla sina
vatten på elkraftens altare. Var finns sysselsättningen i dag? Därtill kostar
den sysselsättning som nu är i fråga alldeles för mycket.

Om de pengar som går till en del av de i propositionen berörda objekten
i stället läggs på en grundlig upprustning av vägnät och andra kommunikationer
ger de mer arbete och bättre utdelning genast samt på längre sikt
underlag för lokalisering av företag och verksamhet som behöver goda
vägar och bra kommunikationer. En stor del av det svenska vägnätet är så
nedslitet och lider av försummat underhåll, att det är oförsvarligt att dröja
med upprustningen. Detta som ett exempel på alternativ sysselsättning.

Vem äger en älv?

Vår generation och den närmast föregående har i stort sett exploaterat
alla vattenfall i vårt land. I stor utsträckning har utbyggnaden varit försvarlig
och nödvändig. I dag befinner vi oss i ett läge, där vi måste stanna.
Det finns kompletteringar att göra, ingrepp som kan försvaras men de fyra
stora älvarna kan under alla förhållanden inte röras. Det vore vandalism.
Det skulle medföra framtidens dom över oss som skövlare. Det räder
knappast någon tvekan om att en majoritet av vårt folk vill bevara dessa
älvar.

Då det gäller de objekt som nu föreliggande proposition tar upp, kan
några anses vara lämpliga för utbyggnad. Men det finns förslag som är
oacceptabla. Dels är det utbyggnad i de trakter där starka lokala opinioner
motsätter sig ingreppen, dels är det särskilt skyddsvärda regioner som har
ekologiskt oersättliga förhållanden och kvaliteter. Det gäller Sikfors i
Piteälven, Vojmån i Ångermanälven, Ammeråns överledning i Indalsälven
samt likaledes utbyggnaden av Långan. Även Klippen i Ume älv måste
skyddas för all framtid. Då det gäller diskussion om Mellanljusnan måste
det också slås fast att utredningarna visat att den inte skall exploateras.

Vi är förvaltare, inte ägare av detta land. Vi har en ofattbart hög standard
jämfört med generationerna före oss. Vi har råd att spara det som ännu
finns kvar av (nästan) orörd natur. Vårt ansvar är stort inför morgondagens
släktled, men även i globalt perspektiv framstår det som återstår av
rinnande vatten, forsar och fall som en oskattbar rikedom. Inom våra
gränser göms ännu ett klenodium som vi måste akta och förvara väl.

Rennäringen

En del av förslagen i propositionen har även konsekvenser för samerna
och deras näring. Det gäller Långan, Klippen och Vojmån. De synpunkter
som samerna — en minoritet som vi ofta tagit för ringa hänsyn till — för
fram väger mycket tungt i dag.

Mot. 1983/84:2818

15

Andra objekt som kan förordas

Från naturvårdens sida, från älvräddarna har vissa alternativ angetts
sorn möjliga projekt för utbyggnad. Som bilaga till denna motion fogas den
aktuella listan.

Låt Jaurekaska sjunga

Vi behöver de brusande vattnen. Under ett sekel har mänsklig åverkan
helt förvandlat vårt lands bild och utseende. Expansion och exploatering
har ”kultiverat” det orörda landskapet, skogen och tassemarken, fjällområden
och älvdalar.

Det som skett hör till största delen till det oundvikliga och det önskvärda
även om klokhet och varsamhet ofta fått träda tillbaka för skenbar lönsamhet
och vinning. I dag bör vi göra halt. Vi har andra energikällor. Vi vet att
forskning och utveckling inte stagnerat. Inom kort kan vi ha billiga och
lättillgängliga energikällor som förenklar vår försörjning. Säger någon, att
det är utopier, svarar jag att detsamma sagts till dem som för några
decennier sedan förutsåg den tekniska utveckling och teknologiska blomstring
som nu för oss är en verklighet och ter sig självklar.

Låt de bevarade strömmarna leva!

Hemställan

Med stöd av vad som anförts hemställs

att riksdagen godkänner de riktlinjer för vattenkraftens utbyggnad
som förordas i motionen.

Stockholm den 12 april 1984

TORE NILSSON (m)

Mot. 1983/84:2818

16

Bilaga

Privata projekt sorn kan förås till planen

Med i beredningens plan

Slagnäs	25 GWh	3,4 kr
Galvån	38 GWh	1,6 kr
Skitsforsen	35 GWh	2,7 kr
Ej med i beredningens plan
Livas-Skaitef	35 GWh
Gårdforsen	9 GWh
Vemsjön	98 GWh	1,3 kr
Malån	45 GWh	3,7 kr

Skellefteå kraftverk vill bygga och det är acceptabelt
ur miljösynpunkt. Fisket kan klaras.

Acceptabelt ur miljösynpunkt. Inget fiskeintresse.
Lägre kostnad än tidigare och högre
produktion.

Okontroversiellt projekt. Samma utbyggnad
som kraftbolaget föreslog till Sehlstedtska utredningen.

Råneälven. Hydrologiska dekanden har upphört.
Ekonomiskt lönsamt projekt.

Torvbrytning planeras också. Av länsstyrelsens
utredning klassad i grupp 3.

Mindre ingrepp än t. ex. Hylströmmen. Skellefteå
kraftverk är intresserade av att bygga.

Vattenfallsprojekt som absolut bör ingå i planen, främst ombyggnader

Med i beredningens plan
Vargön 23 GWh effekt

Fiskeby

8 GWh 3,3 kr

Ej med i beredningen
Kimstad 14 GWh

Gallejaur

Vargfors

Gardikfors

Borgasjö

Borga

12 GWh effekt
22 GWh effekt

9 GWh 3,9 kr
38 GWh

Summa 411 GWh
Ajaure 44 GWh effekt

Ansökan redan inlämnad till vattendomstolen.
Ingår i beredningens plan.

Aktuellt efter Skärblacka som nu byggs. Bef.
anläggning behöver ersättas enl. Vattenfall.
Ingår i beredningsplan.

Nytt utförande med ny turbin från Stal-Laval
har mort projektet betydligt billigare. Vattenfall
Ost planerar utbyggnad.

Ansökan inlämnad till vattendomstolen. Aktuellt
för utbyggnad.

Ombyggnad redan förberedd. Goda regleringsvinster.
Information om utbyggnad lämnad
redan till länsstyrelse och kommun.

Ingår i Vattenfalls projektreserv för att nå 66
TW.

Byggs tillsammans med Borgasjö. Ekonomiskt
rimligt.

Kommer troligen efter Gardikfors. Ungefär
samma kostnad som för Stadsforsen som Vattenfall
vill bygga.