20
Motion
1983/84:2788
Arne Andersson i Ljung m. fl.
Förslag till ändringar i arrendelagstiftningen (prop. 1983/84:136)
I proposition 1983/84:136 om ändringar i arrendelagstiftningen föreslås
bl. a. att markägare skall åläggas en principiell skyldighet att utföra investeringar
som påfordras av myndighet.Vidare föreslås att arrendator får
företräde som köpare vid försäljning av jordbruksfastighet (hembud)
m. m.
Investeringar vid jordbruksarrende
Det är rimligt att, som i propositionen föreslås, markägaren är skyldig
att utföra investeringar som påfordras av en myndighet.
Detta kan dock inte göras till en principiell skyldighet eftersom det i
vissa fall, t. ex. om byggnadsbeståndet är omodernt, kan vara tveksamt om
en miljöinvestering är lönsam. Alternativet till en sådan är att ändra
driftsinriktning från animalier till vegetabilier. Detta bör markägaren och
arrendatorerna i varje enskilt fall få ta ställning till.
Även när det gäller täckdikning är det rimligt att jordägaren står för
kostnaderna för den täckdikning som behövs för ändamålsenlig planläggning
på fastigheten. I vissa fall kan det dock även här vara tveksamt om
jordägaren, om han själv drivit fastigheten, utfört investeringen. Detta
måste tas hänsyn till vid behandling i arrendenämnden.
Företrädesrätt för arrendatorer att förvärva arrendestället
Redan i dagsläget torde de flesta arrendatorer i praktiken ha företräde
framför andra köpare om ett arrendeställe blir till salu, då förvärvsprövningen
som företas av lantbruksnämnden begränsar kretsen av köpare
högst väsentligt.
Markägaren kan dock vilja sälja sin egendom till någon person han haft
nära relationer till (t. ex. syskonbarn).
Detta skulle enligt förslaget prövas enligt ett oskälighetskriterium. Ett
sådant förfarande är inte tillfredsställande. En markägare måste kunna ha
möjlighet att fritt sälja sin egendom. I det här fallet dock inom förvärvslagstiftningens
ramar.
Om någon annan koper fastigheten i fråga har arrendatorn oförändrade
arrendevillkor.
För endast tio år sedan togs rätten för arrendatorer att förköpa arrendestället
bort. Att redan efter ett knappt decennium ändra lagen är inkon
Mot. 1983/84:2788
21
sekvent och inte ägnat att skapa tilltro till långsiktigheten i lagstiftningen.
Man måste också beakta att besittningsskyddet för arrendatorn avsevärt
stärkts, som bl. a. arrendenämnden i Malmöhus län och tingsrätten i
Göteborg påpekat i sina remissvar.
Den metod, med intresseanmälan till inskrivningsmyndighet, som föreslås
ökar dessutom byråkratin.
Ett förfarande med hembudsskyldighet riskerar att på sikt minska utbudet
av arrendemark eftersom inskränkningar i förfoganderätten kan upplevas
som besvärande.
Hemställan
Med stöd av ovanstående hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförs i fråga om investeringar vid jordbruksarrende,
2. att riksdagen avslår förslaget till lag om arrendators rätt att
förvärva arrendestället.
Stockholm den 11 april 1984
ARNE ANDERSSON (m)
i Ljung
HANS WACHTMEISTER (m)
BERTIL DANIELSSON (m)
JENS ERIKSSON (m)
SVEN ERIC LORENTZON (m)
MONA SAINT CYR (m)
IVAR VIRGIN (m)
INGVAR ERIKSSON (m)
GÖTHE KNUTSON (m)
ARNE SVENSSON (m)
JAN-ERIC VIRGIN (m)
BO ARVIDSON (m)
Liber Tryck Stockholm 1984