Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1983/84:2745

Per Unckel m. fl.

Gymnasieskola i utveckling (prop. 1983/84:116)

1 motion 1983/84:2743 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) diskuteras regeringens
proposition 1983/84:116 om gymnasieskolan från principiella utgångspunkter.
1 motionen avvisas regeringens riktlinjer för den framtida
gymnasieskolan. Den försöks- och utvecklingsverksamhet som föreslås
baserad på riktlinjerna kritiseras för att den riskerar att bli en fri rätt för
skolöverstyrelsen (SÖ) att tillsammans med regeringen genomföra en reformering
av gymnasieskolan på egen hand.

1 motion 1983/84:2743 behandlas också konkret regeringens förslag till
försöksverksamhet med praktik på alla gymnasielinjer liksom uppdraget
till SÖ att pröva hur syftet med en gemensam start i gymnasieskolan kan
uppnås. Dessa båda förslag avstyrks. Möjligheten för eleverna att välja
fördjupade studier på grundval av intresse välkomnas emellertid med
några viktiga påpekanden om betydelsen av att dessa möjligheter reserveras
till ämnen med anknytning till gymnasieskolans kunskapsförmedlande
uppgift.

Regeringens övriga förslag i fråga om försöks- och utvecklingsverksamheten
diskuteras i denna motion, liksom dimensioneringen av gymnasieskolan
för 1984/85, 1985/86 och 1986/87.

1 motion 1983/84:2743 kräver vi att ett förslag till konkret program för
försöks- och utvecklingsverksamheten skall föreläggas riksdagen. De av
regeringens förslag som vi genom denna motion tillstyrker bör alltså — om
inte annat anges — enligt vår mening föras in i denna plan.

Mjukare övergång

Regeringen diskuterar i propositionen hur det utrymme under vårterminen
i årskurs nio som intagningen i gymnasieskolan på höstterminsbetyget
i samma årskurs öppnar skall utnyttjas för att åstadkomma en mjukare
övergång till gymnasieskolan.

Vi har i motion 1983/84:2743 föreslagit en återgång till intagning på
vårterminsbetyget. Något tidsutrymme av det slag regeringen räknar med
uppkommer alltså inte i vårt förslag. Den differentiering av högstadiet som
vi också föreslår verkar emellertid i klart gymnasieförberedande riktning.
Härutöver kan också andra åtgärder, inte minst inom yrkes- och studieorienteringen
vara behövliga. En översyn av praons utformning bör genomföras
i syfte att nå bästa möjliga resursutnyttjande. Översynen bör göras

Mot. 1983/84:2745

med beaktande av vårt förslag om ett mera differentierat högstadium. Med
en sådan högstadieorganisation förbättras möjligheterna att ta till vara
också de praktiskt inriktade elevintressena.

Riksdagen bör med anledning av regeringens förslag om en mjukare
start ge regeringen vad vi nu anfört till känna.

Varvad utbildning

Gymnasieutredningen initierade på sin tid försöksverksamhet med olika
former av utbildning för att stödja de ungdomar som omfattas av uppföljningsansvaret.
SÖ föreslås i propositionen få i uppdrag att följa denna
verksamhet och löpande inkomma med förslag till förändringar av regelsystemet
som möjliggör varvad utbildning för de aktuella ungdomsgrupperna.
Enligt regeringsförslaget skall den varvade utbildningen i första
hand involvera gymnasieskolans tvååriga linjer och specialkurser men
även komvuxkurser.

Idén med varvad praktik och yrkesutbildning liknar mycket den av
regeringen tidigare avskaffade yrkesintroduktionen med utbildningsinslag.
Denna lösning, som ursprungligen framfördes av moderata samlingspartiet,
var ett utbildnings- och sysselsättningsalternativ som kunde studiemotivera
läströtta elever för att ge dem bättre framtidsutsikter.

Mot denna bakgrund föreslår vi att försöksverksamheten med varvad
utbildning utnyttjar erfarenheterna från den tidigare yrkesintroduktionen.
Målet med dessa utbildningar måste enligt vår mening inte nödvändigtvis
vara att ungdomarna så snart det går skall övergå till att följa gymnasieskolans
reguljära undervisning. Erfarenheterna från verksamheten med
yrkesintroduktionen visar att denna på sina egna meriter kunde vara
framgångsrik som yrkesutbildning.

Vi vill i detta sammanhang påminna om det förslag till lärlingsutbildning,
som vi presenterade i vår motion 1983/84:2016 och som på nytt
framförs i motion 1983/84:2743. Just för den kategori ungdomar för
vilken regeringen föreslår varvad utbildning torde lärlingsutbildning vara
en mycket motivationsskapande utbildningsform. För elever som aktualiseras
för s. k. anpassad studiegång är vi beredda att tillstyrka att en förlängd
lärlingsutbildning inleds redan efter årskurs åtta.

Riksdagen bör ge regeringen till känna vad som här har anförts om
erfarenheterna från yrkesintroduktionen samt om lärlingsutbildning inför
utformningen av försöksverksamheten med varvad utbildning.

Grundkurser och tilläggskurser

Regeringen redovisar i propositionen ett tidigare givet uppdrag till SO
att undersöka hur en uppdelning av ämnen i grund- och tilläggskurser
skulle kunna genomföras. Vi finner för vår del förslaget intressant. Vad vi

Mot. 1983/84:2745

däremot inte kan acceptera är den av statsrådet anförda uppfattningen att
antalet genomgångna tilläggskurser inte skall kunna ha betydelse vid urval
till högre studier.

Enligt vår mening måste kunskapsinhämtande stimuleras och premieras
också inom ett system med grund- och tilläggskurser. Tilläggskurser skall
mot denna bakgrund kunna tillgodoräknas vid t. ex. antagning till högskolan.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Temastudier

I propositionen föreslås SÖ få i uppdrag att ange riktlinjer för hur
temastudier kan läggas upp. Genom att gruppera stoff kring teman och
problemområden anses förutsättningarna öka för en undervisning som
knyter teori till upplevd verklighet.

Möjligheter att lägga upp studierna i särskilda teman finns i princip
redan. Vi anser för vår del att temasammanläggningar skall användas med
varsamhet. Risken med en sådan uppläggning av undervisningen ligger i
att blockämnen riskerar uppstå på bekostnad av de ursprungliga ämnena.

Med tanke på att möjligheterna att lägga upp studierna som teman eller
utifrån ett problemområde redan finns avvisar vi regeringens förslag att
påbörja försöksverksamhet med temastudier.

Specialämnen

Fördjupning i form av specialämnen ges i dag på flera av gymnasieskolans
linjer, nämligen på treåriga ekonomiska linjer, treåriga naturvetenskapliga
linjer samt på den fyraåriga tekniska linjen. Specialämnen kan
förbereda för högskolestudier eller syfta till att ge ett bättre fotfäste på
arbetsmarknaden.

Försöksverksamhet med specialämnen föreslås nu även för den treåriga
humanistiska respektive samhällsvetenskapliga linjen. Förslaget bör kunna
genomföras utan försöksverksamhet. Regeringen bör snarast återkomma
till riksdagen med preciserat förslag.

Specialarbete

Föredraganden föreslår att specialarbete införs i årskurs tre för alla
elever som börjar sina gymnasiestudier hösten 1985. Specialarbete skall
inom timplanen omfatta två veckotimmar. Timplanen föreslås därför bli
utökad med dessa timmar och motsvarande lärarresurs tillföras skolorna.
Enligt förslaget skall specialarbetet ge en fördjupning i ett eller flera
karaktärsämnen.

Fördjupade studier bör uppmuntras. Regeringens förslag om återinfö

Mot. 1983/84:2745

rande av specialarbetet hälsar vi därför med tillfredsställelse. Genom att
knyta arbetet till något karaktärsämne samt lägga in det i timplanen kan
det nya specialarbetet dessutom bli kvalitativt bättre än den tidigare formen
av specialarbete. Förslaget tillstyrks alltså.

Påbyggnadsutbildning

Regeringen presenterar under avsnittet 3.5 i propositionen förslag till
försöks- och utvecklingsarbete med ”kyt-kurser” (koncentrerade yrkestekniska
kurser) och med teoretisk kompletteringsutbildning. Med sådana
kurser skall elever som gått yrkesinriktade linjer kunna komplettera de
kunskaper sorn behövs för högskolestudier, medan de teoretiskt inriktade
eleverna med viss komplettering skall kunna gå direkt ut i arbetslivet efter
gymnasieskolan. Förslaget är en vidareutveckling av dagens högre specialkurser.

Vi föreslog i motion 1982/83:581 att möjligheterna att införa förberedande
utbildning inför högskolestudier skall utredas. Detta förslag sammanfaller
delvis med regeringens nu föreslagna vidgning av specialkursverksamheten
till teoretisk kompletteringsutbildning. Ett av syftena med
vårt då framförda förslag var att undvika återvändsgränder i utbildningssystemet.
Regeringsförslaget om kyt-kurser och kompletteringsstudier verkar
i samma riktning och kan enligt vår uppfattning bli ett värdefullt inslag
i gymnasieskolan.

Förslaget är emellertid ofullständigt. Försöksverksamheten med kytkurser
och kompletteringsutbildning bör kompletteras med en möjlighet
att efter sådana studier få ett slutbetyg omprövat. Ett omprövat betyg skall
vid ansökan till vidare studier räknas till sitt fulla värde.

Vi finner det angeläget att försöks- och utvecklingsarbete med kompletteringsutbildningar
påbörjas snarast. I enlighet med vad vi just framhållit
bör försöksverksamheten också syfta till att omprövning av betyg skall bli
möjlig. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Den inre arbetsmiljön

Under rubriken Den inre arbetsmiljön behandlar regeringen en rad
förslag som alla syftar till att utforma den inre skolmiljön på ett sådant sätt
att den främjar inlärning och personlighetsutveckling. Vi tar här upp tre av
dessa förslag.

Regeringen anser det angeläget att ett utvecklingsarbete som syftar till
att åstadkomma ett aktivare klassföreståndarskap startas. Gymnasieutredningens
förslag om att ersätta klassföreståndarskapet med handledare för
små grupper av elever relateras. Regeringen medger att utredningens tankegång
om gruppindelning är oklar, men anger inte själv vilken inriktning
utvecklingsarbetet med aktivt klassföreståndarskap skall ha.

Mot. 1983/84:2745

Vi tar för vår del bestämt avstånd från gymnasieutredningens förslag om
handledare i stället för klassföreståndare. Systemet skulle bli ohanterligt
och svårt att genomföra i praktiken, inte minst schemamässigt.

Den andra frågan gäller regeringens planer på försöksverksamhet i
anslutning till det arbete som redan pågår för att belysa frågan om medinflytande
och medbestämmande inom skolans område. Föredraganden
anser att det är viktigt att elevernas medinflytande ökas och att föräldramedverkan
stärks (våra kursiveringar). Det är emellertid oklart vad regeringen
här avser med begreppet föräldramedverkan. Möjligen åsyftas att
föräldrarna mer aktivt skall kunna delta i skolarbetet, vid studiebesök etc.

Det som enligt vår mening är angeläget är att stärka föräldrarnas ansvar
för och inflytande över det egna barnets skolgång vad gäller t. ex. val av
skola, uppföljning av studieresultat etc. 1 själva undervisningssituationen
däremot är det snarare lärarrollen som behöver förstärkas. Riksdagen bör
som sin mening ge regeringen till känna vad som här har anförts angående
klassföreståndarskap och föräldrainflytande.

Det tredje försöksområdet vi vill kommentera gäller föreningsverksamheten.
SÖ och statens ungdomsråd föreslås få i uppdrag att lägga fram
förslag om hur föreningsverksamhet kan främjas och närmare knytas dels
till skolans övriga verksamheter, dels till övrig föreningsverksamhet i
samhället.

Frivilligt deltagande i föreningsverksamhet är ett positivt inslag i vårt
samhälle. En utveckling som innebär att denna till sin natur fria verksamhet
alltmer inlemmas i skolarbetet är enligt vår uppfattning felaktig. Vi
avvisar därför det föreslagna uppdraget till SÖ och statens ungdomsråd.

Dimensionering

I motion 1982/83:581 anförde vi angående dimensioneringen av gymnasieskolan:

Elevernas önskemål om utbildning måste därför i högre grad styra
dimensioneringen av gymnasieskolans linjer. Elevernas val av utbildningsväg
är oftast bättre anpassad till möjligheterna att få arbete än försök från
statsmakternas sida att anpassa dimensioneringen efter tillgängliga arbetsmarknadsprognoser,
hur sofistikerade dessa än må vara.

Endast om starka arbetsmarknads- eller resursskäl kan anföras skall
avslag från den dimensionering som blir resultatet av elevernas val kunna
accepteras. I motion 1983/84:2743 upprepar vi detta synsätt.

Vad gäller förslaget till statliga ramar för 1984/85 hänvisar vi till vad vi
framfört i motion 1983/84:2016. Det däri framförda förslaget om ytterligare
2 100 platser i förhållande till budgetpropositionens förslag att tillföras
de teoretiska studievägarna ligger fast.

För 1985/86 accepterar vi regeringens förslag till totalram om 121 620
intagningsplatser, dvs. en ökning med ca 4 000 platser i förhållande till

Mot. 1983/84:2745

förslaget i årets budgetproposition. Den kraftiga ökningen av VSK-sektorn
kan vi av arbetsmarknadsskäl emellertid inte ansluta oss till. Vi föreslår i
stället att 2 100 av de 4 000 platserna anvisas för de tre- och fyraåriga
teoretiska linjerna. Vid fördelningen bör särskild hänsyn tas till efterfrågan
inom HS-sektorn. Resterande platser skall företrädesvis användas för en
utökning av lärlingsutbildningen. Vi förutsätter i enlighet med vad som
sagts ovan att elevernas intresseval skall styra fördelningen av platserna.

Som planeringsram för 1986/87 föreslår regeringen totalt 121 140 platser.
Vi tillstyrker denna totalram. Vi kan däremot inte acceptera den
neddragning i förhållande till budgetpropositionens förslag som regeringen
föreslår för HS- och TN-sektorerna. Ramen för VSK-sektorn bör ligga
kvar på den lägre nivå som anges i budgetpropositionen. De ca 1 000 nya
platser som föreslås för denna sektor bör i stället fördelas på de tre- och
fyraåriga teoretiska linjerna.

För såväl 1984/85 som 1985/86 vill regeringen ha bemyndigande att —
i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar — utöka totalramen för elevplatser
i gymnasieskolan. Principen att ge denna form av bemyndiganden
till regeringen Finnér vi i längden inte rimlig. Vi föreslår därför att regeringen
fr. o. m. 1985/86 får återkomma till riksdagen med förslag på tilläggsbudget
i de fall en ökning av totalramen bedöms vara nödvändig.

Ändringar i systemet med elevplatsramar

Propositionen föreslår att alla intagningsplatser på direkt grundskoleanknutna
studievägar skall föras samman i en ram. Vi tillstyrker förslaget.
Däremot kan vi inte ställa oss bakom förslaget att lägga elevplatserna vid
riksinternatskolorna och Bergsskolan i Filipstad utanför totalramen.

1 enlighet med vad som anförs i vår motion 1983/84:2743 angående
fristående skolor på gymnasial nivå föreslår vi följande ordning. I totalramen
inräknas elevplatserna för riksinternatskolor, Bergsskolan i Filipstad
samt de fristående gymnasieskolorna i övrigt. Vid fördelningen av platser
skall först platser för dessa skolor räknas av. Resterande platser fördelas
därefter på kommunernas gymnasieskolor.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan framhållits hemställs

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts om mjukare övergång till
gymnasieskolan och översyn av praon,

2. att riksdagen beslutar att med anledning av regeringens förslag
angående varvad utbildning som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts om yrkesintroduktion och
lärlingsutbildning,

Mot. 1983/84:2745

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts om tilläggskursernas meritvärde,

4. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag angående
temastudier,

5. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära preciserade
förslag angående specialämnen i enlighet med vad som i motionen
anförts,

6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts om möjlighet till betygskomplettering,

7. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om klassföreståndarskapet,

8. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts om innebörden av ett ökat
föräldrainflytande,

9. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om föreningsmedverkan,

10. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts angående planeringsramar
för gymnasieskolan förbudgetåret 1985/86,

11. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts om planeringsramar för
gymnasieskolan för budgetåret 1986/87,

12. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om rätt för
■ regeringen att av arbetsmarknadsskäl öka antalet platser i gymnasieskolan
budgetåret 1985/86,

13. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts om behandlingen av de
fristående skolorna i det nya systemet med elevplatsramar.

Stockholm den 2 april 1984
PER UNCKEL(m)

GÖRAN ALLMÉR (m) OLLE AULIN (m)

BIRGER HAGÅRD (m) ANN-CATHRINE HAGLUND (m)

GUNNAR HÖKMARK (m) RUNE RYDÉN (m)

BIRGITTA RYDLE(m)

Liber Tryck Stockholm 1984