Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1983/84:2734

Kenth Skårvik m. fl.

Turist- och rekreationspolitiken m. m. (prop. 1983/84:145)

Turistpolitiken bör präglas av valfrihet och ett socialt ansvarstagande.
Turismen måste erkännas som den näringsgren den är. En kommersiellt
inriktad turism utesluter inte en turism i människornas intresse. En utbyggd
turistnäring snarare ökar människornas valfrihet. Turism i Sverige
bör ge möjlighet till en sund fritid till rimliga kostnader. En turism för de
många människorna måste i hög utsträckning bygga på de ideella organisationernas
medverkan.

En turism anpassad till kundernas behov och förväntningar är nödvändig
i ekonomiskt kärvare tider. Därför måste turisten som konsument få en
central roll. Svagheten med planering och styrning gäller också turistnäringen.
Folkpartiet avvisar därför tankarna på en strukturplan. Det är
människornas önskemål som skall styra turism och rekreation.

Konflikter kan uppstå mellan t. ex. naturvårdsintressen och turistintressen.
Det kan gälla önskemål att bygga anläggningar i skyddsvärda naturområden
eller risken för överexploatering.

Speciella naturvärden är ofta en förutsättning för ett områdes betydelse
för rekreation och turism. Exploaterar man dessa alltför hårt på kort sikt
kan på längre sikt områdets värde för turism och rekreation försämras.
Hög beläggning på anläggningar minskar markbehov och intrång. En
vacker natur kan bidra till en framgångsrik turism samtidigt som den kan
vara ovärderlig och behöver skyddas.

Naturen är en ömtålig del av turistprodukten. Den är också ett lockbete
i kampen om utlandsturisten. Det vore att såga av den gren vi sitter på om
vi inte såg till att vår natur förblev så orörd som möjligt. Naturvårdens krav
måste alltså tillgodoses. Det finns dock även i fortsättningen goda möjligheter
att tillgodose det rörliga friluftslivets behov av utrymmen och fritidsanläggningar.
På många håll finns konkurrens om knappa markresurser
mellan naturskydd och rörligt friluftsliv samt fritidsbebyggelse. Det har
lett till restriktioner för ytterligare fritidsbebyggelse i vissa områden främst
i fjällen och efter kusterna. I andra delar av landet finns dock goda
förutsättningar för fritidsbebyggelse.

Det är dock av flera skäl viktigt att hindra en vidare utbyggnad av
fritidsbyar, hotell och restauranger i områden där det redan finns en
överkapacitet. Att skapa sysselsättning genom att försvaga lönsamheten i
redan befintliga projekt kan inte vara god hushållning med resurserna.

Den svenska allemansrätten är en unik tillgång också för turismen.
Naturen är till för alla — inte bara för ett fåtal. En turistsatsning som

Mot. 1983/84:2734

negligerar miljöansvaret är kortsiktig och ansvarslös. Ett massivt turistande
som i hög grad utnyttjar allemansrätten kan trots detta medföra att
denna ifrågasätts. En sådan utveckling måste naturligtvis undvikas. Att
vårda ”naturtillgången” allemansrätten är viktigt. Det får inte glömmas att
det finns även en ”allemansskyldighet”. Turistrådet har gjort stora insatser
för att sprida information om allemansrätten. Dessa måste fullföljas.

Propositionen

Folkpartiregeringen tillsatte 1979 en särskild utredare för att utreda den
statliga rekreations- och turistpolitiken. Ett behov ansågs föreligga av en
genomgång av turismens och rekreationens innehåll och organisation.

Det är därför en besvikelse att regeringens proposition inte innehåller
några konkreta förslag på hur turism och rekreation skall främjas. Man
hänvisar enbart till kommande utredningar.

Mot denna bakgrund vill vi t. v. framföra följande två förslag för en
bättre turism och rekreation.

Utbildning och auktorisation

Utan ett välutvecklat utbildningssystem för de personer som önskar
ägna sig åt turism begränsas turistnäringens möjligheter. En grundlig och
omfattande utbildning av branschfolk är nödvändig om vi skall kunna
hävda oss som turistland. Satsningar på gymnasial och postgymnasial
utbildning samt forskning om turism främjar detta syfte.

I dag finns vissa kurser i gymnasieskolan med turisminriktning och på
universitetsnivå finns turismlinjer vid tre universitet, nämligen vid högskolorna
i Falun/Borlänge, Kalmar och Östersund.

Turismutbildningen är i dag inte särskilt känd i Sverige. Den måste
marknadsföras mer aktivt, så att kunskapen om att man även på universitetsnivå
kan utbilda sig för en framtida verksamhet inom turismen sprids.

För att den skall vinna mera kan det övervägas att turismutbildningen
ges en viss status. Genom att man t. ex. inför någon form av auktorisation
— t. ex. genom kommerskollegium — skulle intresset för turismutbildning
öka.

En ytterligare fördel med auktorisation skulle vara konsumentpolitisk.
Genom att man ger de turismutbildade personerna auktorisation skulle
konsumenter av turismens tjänster få en viss trygghet, då de skulle kunna
veta att de som levererade tjänsterna var utbildade och kvalificerade.

Säsongförlängning

Det har blivit alltmer attraktivt att hyra sommarbostäder. Ofta är emellertid
tillgången mindre än efterfrågan. Ett skäl till detta är att det endast

Mot. 1983/84:2734

är värt besväret att hyra ut sin bostad för en kortare period. Ett sätt att öka
tillgången på uthyrningsstugor är att höja den skattefria gränsen. Den har
för beskattningsåret 1980 höjts till 4 000 kr. per år. En ytterligare höjning
till 8 000 kr. är nödvändig för att utbudet skall öka markant.

Kommunikationer

Avstånden i Sverige är mycket långa. Att förflytta sig till det från
turistsynpunkt viktiga norra Sverige kan med bil eller tåg ta upp till ett
dygn. Statens järnvägar bör därför undersöka möjligheterna av att införa
biltåg. Då kan man färdas sovande och ändå ha tillgång till sin egen bil när
man är framme. Även möjligheterna att på järnväg till överkomligt pris
skicka en cykel måste öka.

Flyget spelar en särskild roll i ett vidsträckt land som Sverige. Att ta sig
från centrala Europa till norra Sverige är med andra kommunikationer än
flyg både komplicerat och tidsödande. Det är därför viktigt att charterflyget
ges en möjlighet att öka sina resor till och från Sverige. Enligt uppgift
hindras denna av svenska föreskrifter, som skulle kunna avskaffas utan
komplicerade internationella överläggningar.

Organisation

Från folkpartiets sida har under flera år vid skilda tillfällen framförts
kravet på att den statliga organisationen för turism och rekreation effektiviseras.
Vi har framhållit att turistrådet borde vara den statliga organisation
som har huvudansvaret. Vi välkomnar därför propositionens förslag
om att turistrådet ges ansvaret på det turism- och rekreationsfrämjande
området.

Propositionen behandlar emellertid i huvudsak organisationen av turistnäringen
och lämnar därmed ett antal frågeställningar obesvarade. Den
viktigaste av dessa gäller det rörliga friluftslivets intressen och eventuella
konflikter mellan naturvårdens krav och turistnäringen. Vi har diskuterat
den avvägning som måste göras i detta avseende i vår partimotion om
bättre naturvård (motion 1983/84:902) och hänvisar till denna.

Vad som är mest väsentligt är att ett kortsiktigt exploaterande av naturen
för att främja turistnäringen inte sker på bekostnad av naturvårdens långsiktiga
behov och krav. Vi menar således att det måste ges garantier för att
naturvårdens synpunkter inte negligeras i strävan att marknadsföra turistnäringen
och skapa bättre lönsamhet i denna. Detta bör ges regeringen till
känna. Ett sätt kan t. ex. vara att i den föreslagna referensgruppen till
turistrådets styrelse knyta även representanter för naturvårdens intressen.

Vi anser att den föreslagna omorganisationen med huvudansvaret hos
turistrådet är välmotiverad. Enligt föredraganden skall turistrådets uppgifter
väsentligen vara av två slag, nämligen för det första att marknadsföra

Mot. 1983/84:2734

Sverige såväl utomlands som inom landet, särskilt med hjälp av det nya
bokningssystemet BOKSER, och för det andra att utarbeta en s. k. strukturplan
för turismen i hela landet. Vi anser för vår del att en strukturplan
för turism och rekreation inte behövs. I stället för en central strukturplan
bör behovet av flexibilitet betonas. Föredraganden säger i detta sammanhang
att han skall uppdra åt statens industriverk att utarbeta en särskild
branschstudie om turistnäringens problem. Denna branschstudie skall
sedan inarbetas i strukturplanen. Vi har tidigare i skilda sammanhang
avvisat förslag om branschprogram och liknande och anser inte att turistnäringen
skulle vara betjänt av en sådan studie.

Föredraganden nämner att arbeten på hotell och anläggningar inom
turistnäringen får utföras som beredskapsarbeten endast om synnerliga
skäl finns. Han föreslår sedan att kravet på synnerliga skäl slopas. Vi är
tveksamma till denna förändring, främst därför att det f. n. finns stor
överkapacitet på denna typ av anläggningar. Lönsamheten hos de berörda
företagen torde knappast öka om ytterligare anläggningar tillkommer med
statligt stöd, vilket också föredraganden anför på annat ställe i propositionen.

Föredraganden anför i anslutning till den föreslagna omorganisationen
att turistrådets styrelse skall minskas och dess sammansättning ses över. Vi
har ingenting att invända mot detta, men anser att det hade varit värdefullt
om statsrådet hade kunnat uttala en uppfattning om hur stor denna minskning
bör vara samt vilken sammansättning som kommer att förordas.

Vi vill understryka betydelsen av vad föredraganden mycket kortfattat
sagt, nämligen att turistrådet måste ha fortlöpande kontakter med folkrörelser,
kommuner och näringslivet. Särskilt viktigt anser vi kontakterna
med folkrörelserna vara. De ideella föreningarna spelar en stor roll vad
gäller utformningen och utvecklingen av innehållet i turismen, dvs. de
olika ”aktiviteter” som turismen inkluderar. Inte minst vad beträffar utvecklingen
av nya produkter på turistmarknaden är de ideella föreningarnas
roll av största betydelse. Vi anser därför att de ideella föreningarna bör
vara representerade i turistrådets styrelse, vilket bör ges regeringen till
känna.

I en underbilaga till propositionen föreslår bostadsministern att ramen
för bidrag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter
vidgas med 10 milj. kr. för att möjliggöra stöd till tillkomsten av
odlingslotter och koloniträdgårdar. Vi har tidigare avvisat införandet av
detta anslag och avvisar också nu den föreslagna ramutvidgningen.

Vi anser för vår del att det är en kommunal angelägenhet att främja
tillkomsten av odlingslotter och koloniträdgårdar samt att detta är väsentligt
i alla typer av bostadsområden, inte bara i dem som f. n. har stor andel
outhyrda lägenheter.

Mot. 1983/84:2734

Utveckling av turistnäringen

Turismen är internationellt sett en stor näringsgren. Här i Sverige har
den internationella turismen fram till nu setts som en förhållandevis liten
verksamhet. Trots detta är våra exportinkomster av turismen betydligt
större än vad vi tjänar på export av livsmedel, textilier och fartyg, och
endast obetydligt mindre än järn- och stålexportinkomsterna.

I Finland och Norge säljs sedan länge dubbelt så mycket turism per
invånare som i Sverige, och för Danmark är relationen ännu bättre.

Nästa år firar Svenska turistföreningen sitt 100-årsjubileum. Vi anser att
detta bör utnyttjas för en samordnad insats från stat, kommuner och
landsting samt hela näringslivet för att skapa en genomtänkt och slagkraftig
kampanj för att främja turistnäringens utveckling i Sverige. Turistrådet
bör i detta sammanhang kraftigt öka sina insatser i fråga om marknadsföring
av turistlandet Sverige på den internationella marknaden.

Hemställan

Med stöd av ovanstående hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att beredskapsarbete
på hotell och anläggningar inom turistnäringen bara
får utföras om synnerliga skäl finns,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att turistrådet
inte bör utarbeta en strukturplan för turistnäringen samt
att statens industriverk inte bör göra en särskild branschstudie
av turistnäringens problem,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförs om hänsyn till naturvårdens synpunkter, t. ex.
genom att i turistrådets referensgrupp naturvårdens intressen
representeras,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om representation för de ideella föreningarna
i turistrådets styrelse,

5. att riksdagen avslår förslaget om vidgad ram för bidrag till
åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförs om förbättrad utbildning för turistnäringen,

7. att riksdagen beslutar höja gränsen för skattefrihet för uthyrning
av fritidshus till 8 000 kr. per år,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om marknadsföringsinsatser från turistrådet
för att främja turistnäringens utveckling.

Mot. 1983/84:2734

Stockholm den 28 mars 1984

KENTH SKÅRVIK (fp)
LARS ERNESTAM (fp)
BÖRJE STENSSON (fp)

KERSTIN ANÉR