Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1983/84:2732
Karl Boo m. fl.

Turist- och rekreationspolitiken m. m. (prop. 1983/84:145)

Den nu föreliggande propositionen bygger på ett omfattande underlag
som tagits fram av olika utredningar. Ställt mot denna bakgrund är det
mycket få konkreta förslag som riksdagen nu erbjuds ta ställning till. Det
mesta skjuts på framtiden till nya överväganden, ny planering och ställningstaganden
i annat sammanhang. Vi vill därför nu hävda att om statsmakterna
bedömer det som angeläget att en turist- och rekreationspolitik
i samlad form skall formuleras så återstår detta arbete att utföra.

Krav på turist- och rekreationspolitik

En realistisk turist- och rekreationspolitik måste formuleras från flera
vitt skilda utgångspunkter som var och en kan kräva sina särskilda organisatoriska
och ekonomiska lösningar. Vi kan för vår del identifiera tre
skilda utgångspunkter i detta sammanhang:

1. Turismen som exportnäring.

2. Turismen som ”importkonkurrerande” näring.

3. Rekreationspolitik med sociala utjämningsfunktioner.

Sveriges förutsättningar att utveckla turismen som exportnäring bör
vara mycket goda de närmaste åren. Främst devalveringarna har gjort att
Sverige nu kan erbjuda konkurrenskraftiga priser. Ett visst genombrott för
Sverigeturism kunde noteras under 1983. Vid närmare studium av tillgänglig
statistik visar det sig emellertid att vårt land på flera viktiga västeuropeiska
marknader inte har gjort något genombrott alls. Det är främst
turister från Norge som står för uppgången 1983. Uppgångar i turismen
från så näraliggande länder som Storbritannien, Danmark och Finland
har låtit vänta på sig och torde inte inträffa om inte kraftfulla marknadsföringsåtgärder
kan sättas in. Det är angeläget att dessa åtgärder kan
komma till stånd innan inflationen hinner äta upp effekterna av den
senaste överdevalveringen.

När det gäller åtgärder för att locka utländska turister till Sverige har vi
att arbeta på en utomordentligt hård internationell marknad. Det torde
kräva betydande insatser från de organ som sysslar med turism. Det är
också utomordentligt angeläget att själva näringen i ökad utsträckning kan
engageras i detta marknadsföringsarbete. Det gäller exempelvis trafikföretag
och hotellkedjor. Här finns också en viktig uppgift för exportråd och
turistråd att i samverkan driva kampanjer och utföra marknadsstudier

Mot. 1983/84:2732

samt samordna näringens insatser. Här är det också viktigt att framgångsrika
förebilder på andra håll i världen studeras noggrant.

En viktig uppgift för turistpolitiken är att underlätta turism i Sverige för
svenskar. Vårt turistnetto är fortfarande negativt även om gapet krymper.
När hushållens tillgängliga resurser blir mer begränsade avstår man från
utlandsresor. En konjunkturuppgång och stigande reallöner kan förändra
denna situation. Det är därför en viktig uppgift att utforma alternativ för
hemmaturism som i fråga om attraktivitet väl kan mäta sig med utlandsresor.
Här kommer möjligheterna till inhemska charterresor liksom förbättrade
bokningssystem in i bilden. Det måste bli lika lätt att i Malmö och
Göteborg boka en fjällresa till Jämtland som till Österrike.

Många familjer saknar i dag möjligheterna att åka på semester. Framför
allt barnfamiljernas mycket pressade ekonomiska situation kommer här
till uttryck. 1 tidigare diskussioner har därför strävan efter en socialt
inriktad rekreationspolitik spelat en central roll. I den proposition som
regeringen nu lägger har denna aspekt tilldelats en utomordentligt blygsam
roll. Något förslag med denna inriktning presenteras över huvud taget inte.
Arbetsmarknadens parter förutsätts medverka, framhåller dock statsrådet.
Om man har utgångspunkten att det finns fördelningspolitiska orättvisor
på detta område torde det vara på sin plats att regeringen också presenterar
en uppfattning hur dessa skall undanröjas.

Organisationsf rågor

Regeringen avser att ta upp överläggningar med Landstingsförbundet
och Svenska kommunförbundet om turistrådets organisation. Det hade
varit önskvärt att regeringen närmare hade kunnat precisera de tänkta
huvuddragen i denna organisation för riksdagen. Enligt vår mening bör
åtminstone berört riksdagsutskott få en information om regeringens avsikter
på detta område under beredningen av detta ärende.

Vi kan för vår del tillstyrka förslaget att turistrådet får en central och
ledande position vilket bl. a. innebär att rekreationsberedningen upphör.
1 fråga om organisationen är det enligt vår mening angeläget att de tilltänkta
myndighetsfunktionerna särskiljs från marknadsföringsfunktionerna
på ett lämpligt sätt. Den enhet som skall överta uppgifter från rekreationsberedningen
och naturvårdsverket bör exempelvis få en stark självständig
ställning.

I fråga om lokaliseringen av det omorganiserade turistrådet förordar vi
att dess kanslifunktioner förläggs till någon av de orter som har högskoleutbildning
på turistområdet, dvs. Östersund, Falun eller Kalmar.

1 fråga om den framtida organisationen av fjällsäkerhetsrådet vill vi
förorda en annan lösning än den som presenteras i propositionen. Enligt
vår mening kan de uppgifter rådet har med fördel lösas genom samverkan
mellan de länsstyrelser inom vars gränser fjällen finns, dvs. länsstyrelserna

1* Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 2730—2737

Mot. 1983/84:2732

i Kopparbergs, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Medel bör
därför tillföras dessa länsstyrelser. På grundval av propositionen går ej att
beräkna beloppens storlek men det torde röra sig om ca 1,5 milj. kr. som
bör tillföras länsstyrelserna.

Vi vill i detta sammanhang också ta upp frågan om naturvårdsverkets
roll inom turismen. Vi kan därvid konstatera att turismen i allmänhet
representerar ett exploateringsintresse som det egentligen är naturvårdsverkets
uppgift att balansera. Denna kluvenhet i uppgiftsfördelningen bör
enligt vår mening granskas närmare och förslag framläggas som kan
renodla verkets funktion.

Planeringsfrågor

År 1975 utpekade riksdagen 25 primära rekreationsområden. I beredningsarbetet
inför denna proposition föreslogs att åtta av dessa skulle få
del av särskilt stöd. Ett omfattande planeringsarbete har bedrivits för de
primära rekreationsområdena. Inom den fysiska riksplaneringen har också
turist- och rekreationsfrågor spelat en central roll. Den proposition som
regeringen nu lägger innebär inte att några ställningstaganden görs till det
omfattande förberedelsearbete som utförts vad gäller såväl prioriteringar
som utvecklingen av de primära rekreationsområdena. I stället föreslås en
strukturplan och branschstudier. Enligt vår mening saknar detta besked
från regeringen allt värde för den fortsatta turismutvecklingen i vårt land.
Det är nu viktigt att berörda myndigheter, kommuner och organisationer
får möjlighet att gå från planeringsstadiet till ett stadium av praktiskt
förverkligande. Det insamlade planeringsmaterialet kan därvid utnyttjas
samtidigt som det inte får lägga hinder i vägen för projekt som kan
utveckla egen lönsamhet. Detta innebär bl. a. att ställningen som primärt
rekreationsområde inte fortsättningsvis skall ge något automatiskt företräde
i anslagssammanhang utan att varje projekt bedöms efter sina egna
förutsättningar. Vi avvisar också förslagen om strukturplan och branschstudier.

Stödfrågor

Till skillnad från regeringen anser vi att beredskapsmedel bör få lämnas
för turist- och rekreationsanordningar utan hinder av reglerna för lokaliseringsstöd.
Enligt vår mening bör redan nu sättas en högre beloppsgräns
än vad regeringen föreslår för de beslut som delegeras från regeringen till
fackmyndigheten. 15 miljoner är en lämplig gräns.

Uthyrning av privata fritidshus

I Sverige finns bortåt 700 000 fritidshus. Undersökningar om hur stort

Mot. 1983/84:2732

utnyttjandet är har gjorts i olika sammanhang och visar på klara möjligheter
att öka utnyttjandet. Benägenheten att hyra ut sin stuga är mindre i
Sverige än i andra jämförbara länder. Ett förhållande som bromsar ökad
uthyrning är skattebestämmelsernas utformning.

Fritidshuset beskattas i regel enligt schablonmetod. Hyresintäkter under
viss nivå medför inte beskattning. Beloppet bestämdes 1961 till 1 200 kr.
och höjdes 1974 till 2 000 kr. Med hänsyn till prisutvecklingen höjdes
beloppet 1980 till 4 000 kr.

Beskattningen av hyresintäkterna ger antagligen ett mycket litet tillskott
till stats, landstings och kommuners skatteinkomster. Detta därför att
beskattning enligt konventionell metod ger rätt till avdrag för driftkostnader,
tillsynsresor, underhåll o. d.

Intresset av att öka tillgången på fritidsboende genom uthyrning av
befintliga hus kan tala för att hyresintäkten över huvud taget inte skulle
medföra beskattning. Vi stannar ändå för ett fastställt högsta belopp och
föreslår att KL 1928:370 anvisningarna till 24 § punkt 6 ändras så att
beloppet 4 000 kr. höjs till 8 000 kr.

Samhället har på olika sätt försökt stimulera tillkomsten av fritidshus till
uthyrning i glesbygder, oftast benämnda ”träkor”. Dessa är mycket efterfrågade.
Det är angeläget att ytterligare stimulansåtgärder tillskapas för att
utveckla denna typ av turism som ofta ger ett värdefullt sysselsättningskomplement
till andra glesbygdsnäringar. Vissa taxeringsmyndigheter har
tolkat bestämmelserna i skattelagstiftningen så att ägandet av en eller flera
s. k. träkor innebär en naturaförmån i form av fri semesterbostad. Detta
motverkar helt klart samhällets strävanden att stödja tillkomsten av dylika
fritidsbostäder. Bestämmelserna om förmånsvärde kan ha tolkats så att
ägaren av någon anledning flyttar ur sin årsbostad för att i en eller annan
vecka bo i fritidshuset på samma fastighet. Detta är säkerligen mycket
sällan fallet.

Om denna tolkning grundar sig på den utformning som kommunalskattelagen
har angående beskattning av naturaförmån bör riksdagen klarlägga
att beskattning för denna möjlighet till ”förmån” inte skall äga rum.

En stor bäddkapacitet i privata fritidshus används inte för turism. I
många fall har dessa fritidshus en alltför låg standard för att de skall vara
attraktiva för uthyrning. Standarden är anpassad till ägarens önskemål om
en låg kostnad för innehavet av fritidshuset. Genom förmånliga lån, lägre
ränta och längre amorteringstid skulle många fritidshusägare göra nödvändiga
upprustningar och standardförbättringar. För att få tillgång till
förmånliga lån skulle ägaren då förbinda sig att lämna stugan för uthyrning
under en del av året till något verksamt turistföretag. En minsta
avtalslängd av fem år bör rekommenderas. En del av den mest frekventerade
semestertiden bör ingå i den tid som stugan står till förfogande för
uthyrning.

Mot. 1983/84:2732

Subventionerad semesterbostad

Förmånen av subventionerad semesterbostad anses vara skattepliktig
om värdet av den överstiger visst belopp. F. n. är detta 600 kr. Inom
beloppet 600 kr. skall emellertid värdet av samtliga olika förmåner ingå.
Vid beräkning av värdet skall också beaktas förmåner från personalstiftelser.

Beräkningen av skattepliktighet för subventionerad semesterbostad är
ett hinder för utbyggnad av den typ av semesteranläggningar som organisationer
av skilda slag står som huvudmän för. Det skattefria beloppet bör
därför räknas upp, förslagsvis till 2 000 kr., till den del det är fråga om
semesterbostad.

Fritidsbåtsverksamhet

Naturvårdsverket får i dag lämna bidrag enligt kungörelse (1969:323)
om statsbidrag till hamnar, sopmajor, gästplatser m. m. för fritidsbåttrafiken.
I propositionen föreslås att denna kungörelse skall upphävas beroende
på att bidrag under de senaste åren inte utgått i någon nämnvärd
omfattning.

Fritidsbåtsverksamheten är en väsentlig del av det rörliga friluftslivet. Vi
anser det därför felaktigt att nu upphäva den nämnda kungörelsen. Stöd
bör kunna utgå även fortsättningsvis.

Spridning av semester och sportlov

En spridning av semester och sportlov anses allmänt önskvärd. Gjorda
investeringar skulle kunna utnyttjas under längre tid, vilket i viss utsträckning
skulle ha prisdämpande effekter. Flera skulle få del av utbudet till en
lägre kostnad. Föredraganden konstaterar i detta sammanhang endast att
det tillkommer arbetsmarknadens parter resp. kommunerna att ta ställning
i dessa frågor. Vi vill för vår del inte kräva att staten nu går in och beslutar
i dessa frågor. Det torde dock enligt vår mening vara lämpligt, om semester
och sportlovsspridning anses eftersträvansvärt, att exempelvis turistrådet
tar initiativ till överläggningar med resp. parter i frågan. Ett sådant initiativ
bör föregås av en sammanställning av dokumentation som visar fördelarna
med en större spridning.

Organisationernas roll

Inom turist- och rekreationssektorn finns flera mycket aktiva folkrörelser
som under hela detta århundrade medverkat till att utveckla anläggningar
och i övrigt främja den breda allmänhetens möjligheter till turism.
Svenska turistföreningen (STF) och Friluftsfrämjandet är de främsta av

Mot. 1983/84:2732

dessa. Enligt vår mening måste en turist- och rekreationspolitik som åtminstone
i någon utsträckning präglas av sociala utjämningssträvanden
beakta de möjligheter som dessa folkrörelser erbjuder. Det får självfallet
inte vara fråga om att styra deras verksamhet men det är rimligt att
statsmakterna bildar sig en uppfattning om vilken roll organisationerna
kan spela för utvecklingen. Sådana målsättningar saknas i det närmaste
helt i propositionen. Enligt vår mening är det angeläget att regeringen
snarast upptar överläggningar med organisationerna för att diskutera deras
framtida roll. Detta bör ske redan innan turistrådets nya organisation
läggs fast.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs rörande

a) särskilda marknadsföringsåtgärder i näraliggande länder,

b) åtgärder för att engagera turistnäringen i ökad utsträckning
i den internationella marknadsföringen,

c) inhemska charterresor och förbättrade bokningssystem,

d) särskiljande av myndighetsfunktionerna från marknadsföringsfunktionerna
i den nya organisationen för turistrådet,

e) lokaliseringen av turistrådets kansli,

f) överförande av fjällsäkerhetsrådets funktioner till länsstyrelserna
i Kopparbergs, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län i samverkan,

g) översyn av naturvårdsverkets roll i turist- och rekreationspolitiken,

h) verkan av ställning som primärt rekreationsområde i anslagssammanhang,

i) avvisande av förslagen om strukturplan och branschstudier,
j) reglerna för användning av beredskapsmedel,

k) beloppsgränsen för beslut som delegeras till fackmyndigheten,

1) införande av förmånliga lån för upprustning av privata fritidshus
för uthyrning,

m) fortsatt stöd till fritidsbåtsverksamhet m. m. enligt kungörelse
(1969:323) om statsbidrag till hamnar, sopmajor, gästplatser
m. m. för fritidsbåttrafiken,

n) överläggningar för att främja spridning av semester och
sportlov,

o) överläggningar med vissa organisationer,

2. att riksdagen till länsstyrelserna i Kopparbergs, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län anvisar de medel som regeringen

Mot. 1983/84:2732

föreslår anvisade till statens naturvårdsverk för samordning av
fjällsäkerhetsfrågor,

att riksdagen beslutar att det skattefria beloppet för uthyrning av

fastighet för fritidsändamål höjs till 8 000 kr.,

att riksdagen uttalar sig för vad i motionen anförs angående

naturaförmånsbeskattningen av fritidshus anknutna till lands

bygdsföretag,

att riksdagen beslutar att skattskyldighet för subventionerat fritidshus
uppkommer först efter att värdet överstiger 2 000 kr.

Stockholm den 28 mars 1984

KARL BOO (c)

STINA GUSTAVSSON (c)
RUNE BACKLUND (c)
KERSTIN GÖTHBERG (c)
LARZ JOHANSSON (c)
ULLA TILLANDER (c)

JAN HYTTRING (c)
SIGVARD PERSSON (c)
PÄR GRANSTEDT (c)
INGER JOSEFSSON (c)
ROLF RÄMGÅRD (c)