24

Motion

1983/84:2729

Gunhild Bolander och Per-Axel Nilsson

Turist- och rekreationspolitiken m. m. (prop. 1983/84:145)

Gotland är ett attraktivt turistmål. Naturen är variationsrik och annorlunda,
stränderna och det förhållandevis milda klimatet inbjuder till bad
och rekreation. Intressanta fornminnen, säregen bebyggelse, genuina fiskelägen,
över nittiotalet medeltida kyrkor med för Norden enastående
konstskatter och Visby med ringmur och ståtlig medeltidsbebyggelse ger
Gotland en särprägel av ovanligt rik kulturbygd inom ett ganska begränsat
område. Detta är kända fakta och utnyttjas givetvis i marknadsföringen av
Gotland som turistort.

Nu visar emellertid officiell turiststatistik att på Gotland minskar antalet
turistande besökare medan Sverige i övrigt ökar sin andel. Detta trots att
undersökningen Turism-Fritid-82 fastställde att ca 2,3 miljoner svenskar
känner till Gotland och anser att det är ett lockande resmål. Denna siffra
var högre än för något annat semestermål i Sverige.

Det är då naturligt att söka orsakerna till denna nedgång. Turismen är
nämligen ur näringspolitisk synpunkt mycket viktig för regionen, och där
bör Gotland komma i åtnjutande av gynnsamma villkor för regionalpolitisk!
och sysselsättningspolitiskt stöd, vilket också Gotlands kommun har
framhållit i sitt remissvar över rekreationsberedningens betänkande. Detta
bör också ses mot bakgrunden av att Gotland bara har en turistsäsong och
det därför är nödvändigt att denna säsong kan förlängas. Med den korta
säsong som är i dag är det stora svårigheter att förränta investeringar i
turistnäringen.

I proposition 1983/84:145 talas om det angelägna i att höja lönsamheten
inom befintliga områden och att anläggningarna utnyttjas bättre. En intensifierad
marknadsföring, produktutveckling och förbättrade transporter
kan medverka härtill.

Det kan utan tvekan slås fast att det är kommunikationerna till och från
Gotland som utgör det största hindret för människor att förlägga sin
semester dit. Det behövs väsentliga förbättringar vad gäller färjeförbindelserna
med tidtabeller som är anpassade till turistresandet och till anslutande
kollektiva förbindelser med färjelägena.

Det är viktiga frågor, men än viktigare är frågan om de höga resekostnaderna
för att nå Gotland. Enligt tidigare riksdagsbeslut skall biljettpriset
på färjan vara jämförbart med SJ :s biljettpriser klass 2 på motsvarande
resesträcka. Det visar sig vid en jämförelse att så inte är fallet i dag. Det är
uppenbart att en initialkostnad för resa till turistmålet för en familj på fyra
personer till en kostnad runt 1 000 kr. avhåller åtskilliga turister från att

Mot. 1983/84:2729

25

besöka Gotland, och någon korttidsturism kan man inte räkna med. Gotland
har alltså ett klart handikapp som turistmål genom sitt geografiska
läge och därmed sammanhängande höga resekostnader. Ett sätt att underlätta
på detta område vore att i varierade former rabattera semesterresor på
färjorna. Att utöka färjetrafiken till flera hamnar så att man utöver de
nuvarande Nynäshamn, Oskarshamn och Västervik även trafikerar såväl
Stockholm som Öland skulle också verksamt kunna bidra till en ökad
tillgänglighet för turisterna att besöka ön. Linjeflygs planerade satsning på
Gotland innebär fler resemöjligheter men däremot ingen kostnadsreduktion.

Mot bakgrund av det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att underlätta turismens utveckling
på Gotland.

Stockholm den 28 mars 1984

GUNHILD BOLANDER (c)

PER-AXEL NILSSON (s)

a • ; - ■ ■

5,

'

! ■

■