Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion
1983/84:2703
Lars Werner m. fl.

Mottagandet av flyktingar och asylsökande m. m. (prop.
1983/84:124)

I proposition 1983/84:124 föreslås att det statliga ansvaret för överföring
och mottagande av flyktingar i Sverige förs över från arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS) till statens invandrarverk(SIV).

Vidare föreslås ett helt nytt system för mottagande av flyktingar, där SIV
får i uppdrag att träffa överenskommelser med olika kommuner om mottagande
av asylsökande och flyktingar mot statlig ersättning.

Propositionen innehåller vidare en rad förslag som innebär en hård
styrning av flyktingars och asylsökandes bosättning i olika kommuner i
landet. Det föreslagna systemet lämnar nästan inga valmöjligheter för
asylsökande och flyktingar vad gäller bosättningsorten, utan det bestäms
helt av SIV som med hänsyn till tillgången på bostäder, arbetsmarknaden,
utbildningskapacitet osv. och i samarbete med kommunerna skall sörja för
flyktingars och asylsökandes placering i olika delar av landet. Som huvudsakligt
skäl till behovet att styra flyktingars och asylsökandes bosättning
anförs den starka koncentrationen av flyktingar till vissa kommuner. Det
gäller särskilt dem som kommer hit på egen hand och söker uppehållstillstånd
under åberopande av politiska skäl. Det hävdas att koncentrationen
till vissa kommuner har inneburit problem för en del av dessa kommuner.
Flera kommuner har i olika sammanhang ställt krav på ett ökat statligt
ansvarstagande såväl i fråga om geografisk fördelning av invandringen
som för kostnaderna för hjälp åt asylsökande, flyktingar och andra invandrare.
Den starka koncentrationen av flyktingar till vissa kommuner
har ibland också ytterst inneburit problem för flyktingar genom att kommunerna
har haft svårt att ge tillfredsställande social service och utbildning.

Vpk delar inte helt uppfattningen om invandrarkoncentrationens negativa
effekter. Utan att underskatta de svårigheter som många kommuner
har när det gäller att ge flyktingar och asylsökande en tillfredsställande
social service och utbildning, menar vi att de svårigheterna beror mera på
bristande ansvarstagande från statens sida och mindre på själva koncentrationen.

En viss koncentration av flyktingar till vissa orter har många fördelar
som inte går att underskatta. För det första blir det möjligt för kommunerna
att erbjuda utbildning och modersmålsundervisning på ett effektivare
och billigare sätt. För det andra är en viss koncentration av flyktingar en
förutsättning för flyktingars föreningsverksamhet, som är av ovärderlig

Mot. 1983/84:2703

betydelse för deras funktionella integrering i det svenska samhället, deras
möjligheter att bibehålla och utveckla sin egen kultur och deras möjligheter
att upprätthålla kontakten med ursprungslandet.

För politiska flyktingar är det dessutom ytterst viktigt med föreningsverksamhet
som gör det möjligt för dem att få information, diskutera och
aktivera sig kring utvecklingen i hemlandet. Detta är en förutsättning för
deras målsättning, nämligen att åvervända till sitt hemland, när den politiska
utvecklingen tillåter det.

Det Finns en rad andra fördelar med en viss koncentration av flyktingar
som propositionen helt bortser från. Man koncentrerar sig i resonemanget
uteslutande till kommunernas ekonomiska svårigheter och man försöker
dela de svårigheterna till flera kommuner genom en statlig styrning. Den
synen förutsätter att man uppfattar flyktingar enbart som en ekonomisk
belastning och inte som en resurs som kan utvecklas och utnyttjas.

När man därför beskriver de utgångspunkter som SIV bör ta hänsyn till
vid placeringen av flyktingar till olika kommuner, nämner man i första
hand tillgången på bostäder, arbetsmarknadssituationen osv. Vårt partis
bestämda uppfattning när det gäller kriterierna för placeringen av flyktingar
och asylsökande i olika kommuner är att möjligheterna för flyktingar
att bedriva föreningsverksamhet är av minst lika stor betydelse som
tillgången på bostäder.

Dessutom vill vi fästa uppmärksamheten på en fara som ligger i den
praktiska tillämpningen av förslaget när det gäller placeringen av flyktingar
i olika kommuner. Vi befarar att det idealiska förhållandet sällan kommer
att inträffa att alla kriterier för placeringen av flyktingar till en kommun
finns för handen, dvs. att en kommun har dels tillgång till bostäder,
dels en förhållandevis bra arbetsmarknadssitutation, bra utbildningsresurser
och förutsättningar för flyktingars föreningsverksamhet och sociala
kontakter. Mest realistiskt är att förvänta sig en situation som tvingar SIV
att välja och prioritera mellan de olika kriterierna för placering. Då uppstår
en risk som innebär att flyktingmottagandet förvandlas till ett bostadspolitiskt
instrument som främst syftar till att fylla de tomma lägenheter
som finns i olika kommuner. Man bör påpeka att områden med tomma
lägenheter ofta har en dålig social miljö, och segregationen är ett faktum
i många fall.

Som ett medel för att styra flyktingars bosättning till olika kommuner
tänker man använda sig av socialtjänstlagen. Man säger att om en asylsökande
av någon anledning inte accepterar ett bostadserbjudande i en
kommun utan i stället på eget initiativ söker sig till en annan kommun har
vistelsekommunen enligt socialtjänstlagen ett ansvar för att vederbörande
får stöd och hjälp, under förutsättning att hans behov inte kan tillgodoses
på annat sätt. Ett statligt erbjudande om bostad och social service i planerade
former under väntetiden kan vara av betydelse vid prövningen av
biståndsbehovet.

Mot. 1983/84:2703

Detta förslag till användning av socialtjänstlagen innebär att kommunerna
kan vägra social hjälp och stöd till en flykting med hänvisning till ett
statligt erbjudande om bostad och social service på annan ort. Det utesluter
helt flyktingars valmöjligheter och kan därför inte accepteras.

I propositionen föreslås också att den nuvarande generella schablonersättning
på 25 % av socialbidragskostnaderna och att en schablonersättning
för andra kostnader än ekonomisk hjälp lämnas endast till de kommuner
som träffar överenskommelse med SIV om mottagning av flyktingar.
Vi menar att det förslaget inte kan accepteras därför att det försvårar
kommunernas aktiva flyktingengagemang och minskar kommunernas initiativmöjligheter
när det gäller insatser för flyktingar.

Under hänvisning till det anförda föreslås

1. att riksdagen med ändring i proposition 1983/84:124 som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
riktlinjer för mottagande av flyktingar och asylsökande,

2. att riksdagen med ändring i proposition 1983/84:124 som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar.

Stockholm den 28 mars 1984
LARS WERNER (vpk)

BERTIL MÅBRINK. (vpk) NILS BERNDTSON (vpk)

C.-H. HERMANSSON (vpk) JÖRN SVENSSON (vpk)

ALEXANDER CHRISOPOULOS (vpk) MARGO INGVARDSSON (vpk)