Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1983/84:2678

Per Unckel m. fl.

Fristående skolor på gymnasial nivå (prop. 1983/84:118)

I proposition 1983/84:118 lägger regeringen fram förslag till nya statsbidragsregler
för fristående skolor på gymnasial nivå. I en särskild motion
diskuterar vi dessa regler från principiella utgångspunkter. Ett alternativt
förslag, som tillförsäkrar fristående skolor på gymnasial nivå statligt stöd
efter generellt verkande regler, föreslås. Sådana regler är en förutsättning
för att alla elever skall kunna ges möjlighet att också i realiteten välja skola.

Regeringens utgångspunkt i bedömningen av huruvida en fristående
skola skall tillförsäkras statligt stöd är om denna kan anses tillföra det
allmänna skolväsendet erfarenheter som detta kan dra nytta av. De fristående
skolorna skall utgöra komplement till den allmänna skolan.

Mot denna utgångspunkt föreslår regeringen att fyra skolor som i dag
uppbär statligt stöd skall mista detta, nämligen Göteborg högre samskola
och Sigrid Rudebecks gymnasium i Göteborg respektive Stockholms tekniska
institut och Balettakademien i Stockholm. Härutöver föreslås sådana
regeländringar att vissa skolor med branschinriktad utbildning undantas
från statsbidragsmöjligheter.

Oavsett om man tar sin utgångspunkt i de mer generellt verkande regler
vi föreslår eller i regeringens regelsystem är indragningen av statsbidraget
till de förstnämnda skolorna oacceptabel. Regeländringarna i fråga om
den andra kategorin är vi däremot beredda att acceptera.

På olika sätt representerar de två skolorna i Göteborg och de två i
Stockholm erfarenheter och inriktningar som uppenbart kommer det allmänna
skolväsendet till del.

Samskolans i Göteborg kompletterande karaktär är uppenbar. Samskolan
är den enda återstående totalt vertikalt integrerade skolan i vårt land.
Skolan bedriver härutöver en pedagogisk försöksverksamhet, som utan
tvivel borde vara av intresse för skolväsendet i övrigt. Skolans årskursintegrerade
arbete, under beteckningen EA (enskilt arbete), kan ge viktiga
erfarenheter för att lösa problem inom det allmänna skolväsendet, bl. a.
med s. k. lärarlösa lektioner. Göteborgs högre samskola använder en Montessoribaserad
pedagogik från förskolan till sista årskursen i gymnasieskolan.

I en rapport (1983-05-17) inom Göteborgs skolförvaltning sammanfattas
synpunkterna så här:

Som framgår av ovan är den pedagogiska försöksverksamheten och den
elevvårdande verksamhet som bedrivs vid Samskolan enligt skolförvaltningens
bedömning ett komplement till det allmänna skolväsendet i Gö

Mot. 1983/84:2678

teborg. Därmed inte sagt att inte dessa positiva sidor skulle kunna tillskapas
inom de kommunala gymnasieskolorna i Göteborg. F. n. finns dock ej
resurser avsatta för detta. I sammanhanget bör påpekas att skolstyrelsen
gett skolförvaltningen i uppdrag att göra en översyn av organisation och
lokalförsörjning av gymnasieskolorna i Göteborg. Av direktiven framgår
bl. a. att utredningen skall belysa hur man kan skapa mindre skolenheter
och hur samverkan mellan grundskola och gymnasieskolan kan ökas.

I fråga om den vertikala organisationen, vill vi dessutom framhålla
följande:

I samband med att riksdagen behandlade frågan om Höglandsskolans
i Stockholm framtid, ansåg utbildningsutskottet att den vertikala skolformen
hade förtjänster och att möjligheterna att ta till vara dessa skulle
utnyttjas. Riksdagen avslog visserligen motionskrav på att ge just Höglandsskolan
nya möjligheter att leva vidare. Skälen härför angavs emellertid
vara att riksdagsmajoriteten inte ansåg sig kunna ingripa i den kommunala
skolplaneringen.

Utskottsmajoritetens uttalande den gången får en helt annan karaktär
om riksdagen nu skulle besluta dra in statsbidragen till Samskolan på
grundval av att denna inte anses tillföra det allmänna skolväsendet något
av värde. Ett nej till statsbidrag nu kan inte tolkas på annat sätt än som ett
nej från regeringen och riksdag till vertikaliteten som idé.

Göteborgs högre samskola bör alltså enligt vår mening tillförsäkras stöd
också i fortsättningen. Detsamma gäller Sigrid Rudebecks gymnasium,
också i Göteborg.

Sigrid Rudebecks gymnasium är visserligen inte på samma sätt som
Samskolan unik i landet till sin inriktning, men representerar likväl ett
utbildningsalternativ av intresse för det allmänna skolväsendet. Litenheten
ger arbetsmöjligheter som inte erbjuds vid större skolenheter. Samarbetet
mellan olika ämnen kan ge goda pedagogiska erfarenheter. Samma
sak gäller den trygghet för eleverna som ett eget klassrum ger. Enligt vår
mening ger kombinationen av pedagogik och skolstorlek det allmänna
skolväsendet nyttiga kunskaper. Detta framhålls också i en rapport (198305-17)
till Göteborgs skolförvaltning:

Som framgår ovan är den elevvårdande verksamheten som bedrivs vid
Sigrid Rudebecks gymnasium enligt skolförvaltningens bedömning värdefull.
De positiva erfarenheterna som finns från den lilla gymnasieskolan
bör tas till vara inom det allmänna skolväsendet i kommunen. F. n. finns
ej resurser avsatta för detta. I sammanhanget bör påpekas att skolstyrelsen
gett skolförvaltningen i uppdrag att göra en översyn av organisationen och
lokalförsöjrningen av gymnasieskolan i Göteborg. Av direktiven framgår
bl. a. att utredningen skall belysa hur man kan skapa mindre skolenheter.

Den inriktning mot internationella förhållanden som Sigrid Rudebecks
gymnasium nu valt torde också vara av intresse att följa. En särskild
utbildning med internationell anknytning planeras.

Mot. 1983/84:2678

Såväl Samskolans sorn Sigrid Rudebecks gymnasium är små skolor som
bedrivs med betydande ekonomisk effektivitet. En kommunalisering av
båda enheterna skulle, av allt att döma, innebära ökade kostnader och
därtill risk för att den särskilda prägel skolorna har går till spillo.

Stockholms tekniska institut (STI) utbildar institutstekniker i en treårig
utbildning. Skolan vänder sig till en grupp elever som normalt är äldre än
de som söker sig till gymnasieskolans tekniska utbildningar. Denna kategori
torde knappast kunna få motsvarande utbildning inom t. ex. kommunaliserad
verksamhet.

STI:s utbildning har en klar särprägel. Det gäller såväl koncentrationen
på tekniska ämnen som antalet bundna lektioner. Enligt samstämmiga
avnämaruppgifter representerar de tekniker skolan utbildar en yrkeskategori
som inom näringslivet är starkt efterfrågad.

Skulle STI tvingas gå samman med den kommunala vuxenutbildningen
i Stockholm, skulle institutet av allt att döma förlora den identitet som i
dag gör det värdefullt för dess elever och till ett komplement till den
traditionella teknikutbildningen inom det offentliga skolväsendet. Någon
ekonomisk vinst står heller inte att finna i en kommunaliserad utbildning.
Är regeringens avsikt att STI skall fortsätta inom ramen för den kommunala
vuxenutbildningen men finansierat med extra statliga anslag framstår
njuggheten gentemot de fristående skolorna i uppenbar dager. En väl
fungerande och annorlunda skola skulle därmed föras över till kommunen
bara för principens skull!

Vi föreslår att statsbidrag även i fortsättningen skall utgå till STI på
samma sätt som i dag.

Balettakademien slutligen representerar en dansarutbildning som inte
har någon motsvarighet inom det allmänna skolväsendet. De elever som
söker till Balettakademien är något äldre än de som söker till annan
dansarutbildning. Eleverna har en varierande studiebakgrund. Till skillnad
från annan balettutbildning har Balettakademien en inriktning mot
jazzbalett och fri dans vilket ger den en särprägel. Genom den något äldre
elevkåren och den särskilda inriktningen har Balettakademien både utbildningsmässigt
och konstnärligt en kompletterande funktion i förhållande
till andra utbildningsvägar.

En nedläggning av Balettakademien framstår mot den här bakgrunden
som oförsvarlig. Statsbidrag bör enligt vår mening utgå också i fortsättningen.

Som framgått har alla de skolor som regeringen nu föreslår avförda från
statsbidragslistan särdrag som det finns anledning att slå vakt om. Inte ens
de utgångspunkter regeringen själv anger för prövning av statsbidrag
förslår för att neka de fya skolorna fortsatt stöd.

Med hänvisning till vad som ovan framhållits hemställs

att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
att statsbidrag även i framtiden skall utgå till Sigrid Rudebecks

Mot. 1983/84:2678

gymnasium, Göteborgs högre samskola, Stockholms tekniska
institut och Balettakademien.

Stockholm den 27 mars 1984
PER UNCKEL (m)

LARS AHLMARK (m) BIRGER HAGÅRD (m)

GÖRAN ALLMÉR (m) GUNNAR HÖKMARK (m)

OLLE AULIN (m) RUNE RYDÉN (m)

ANN CATHRINE HAGLUND (m) BIRGITTA RYDLE (m)

vy .

--IP -• . ••

. -r

Liber Tryck Stockholm 1984