Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

20

Motion

1983/84:2666

Stina Gustavsson och Inger Josefsson

Fristående skolor på gymnasial nivå (prop. 1983/84:118)

Handarbetets Vänners Vävskola

SEH-kommittén föreslog i sitt betänkande (SOU 1983:1) bl. a. att den
2-åriga högre hemslöjdsutbildningen i mjuk och hård slöjd vid Handarbetets
Vänners Vävskola bör behandlas som utbildning på högskolenivå i
fråga om kompetensvärde, tillsynsmyndighet, studiestöd m. m. Propositionen
innehåller inte något sådant förslag.

Under 1970-talet har enligt vår uppfattning en kvalitetsförsämring vad
gäller slöjd- och hantverksutbildningen förmärkts. Vi anser att en av utbildningens
uppgifter är att se till att denna utveckling bryts. Det är endast
genom ökade kunskaper om material, teknik, funktion, färg och form samt
fördjupade studier i vår kulturhistoria och kulturtradition som detta kan
ske. Den enda eftergymnasiala utbildning som tillgodoser dessa kunskapskrav
inom hemslöjdsområdet är den Högre Hemslöjdsutbildningen. Ett
led i att slå vakt om denna kvalitativt höga nivå är enligt vårt förmenande
att Handarbetets Vänners Vävskola får bilda en egen institution inom
högskolan tillhörande sektorn för kultur och informationsyrken.

Handarbetets Vänner har stor erfarenhet och ett rikt mått av kunskap
varför möjlighet till forskning och vidareutbildning inom ämnesområdena
hård och mjuk slöjd kunde utvecklas. Det gäller också att föra en rik och
obruten tradition vidare. Grundforskningen skulle kunna öppna möjligheter
till nya arbetsuppgifter. Detta torde vara möjligt om utbildningen
placerades inom högskolan. Ett annat skäl för denna placering är det
förhållandet att utbyte av erfarenheter kunde ske med kulturminnesvård,
etnologi, arkeologi, konstvetenskap och konservatorsutbildning till gagn
för samtliga sektorer.

Sätergläntan, Hemslöjdens Gård

I 1977 års hemslöjdsutredning (SOU 1979:77) behandlades verksamheten
vid Sätergläntan, Hemslöjdens Gård. Utredningen kom fram till att
skolan skulle beredas möjlighet att utöka antalet kursveckor från 112 till
150. Utbyggnaden skulle ske under en treårsperiod. Riksdagen har sedermera
ställt sig bakom denna utbyggnad. Oroande är dock beräkningen av
statsbidraget. Denna beräkning stämmer inte, vad vi erfarit, överens med
den av riksdagen beslutade verksamheten.

För verksamhetsåret (VÅ) 1981/82, som var den första utbyggnadsetappen,
erhöll skolan en ökning av statsbidraget med 210 000 kr. för Finansie

Mot. 1983/84:2666

21

ring av 18 kursveckor, VÅ 1982/83 erhölls 70 000 kr. för ytterligare 8
kursveckor och VÅ 1983/84 ökades med 25 000 kr. för 12 kursveckor.
Antalet årselevplatser bör enligt vår uppfattning vara 51 och ej 42 som
utredningen angivit om verksamheten skall svara mot beräknade 150
kursveckor. Därtill är det mera kostnadskrävande att anordna kortare
kurser än då undervisningen sköts av heltidsanställda lärare. Skolan har,
trots höjda kursavgifter, tvingats skära ned verksamheten med flera kursveckor.

Beräkningen av statsbidraget överensstämmer sålunda ej med kostnaderna
för den av riksdagen beslutade omfattningen av verksamheten. Vi
anser därför att beräkningssystemet bör justeras och beräknas så att beslutade
intentioner om verksamheten kan förverkligas.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om Handarbetets Vänners Vävskola och Sätergläntan,
Hemslöjdens Gård.

Stockholm den 27 mars 1984

STINA GUSTAVSSON (c) INGER JOSEFSSON (c)