Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1983/84:2665

Jan-Erik Wikström m. fl.

Fristående skolor på gymnasial nivå (prop. 1983/84:118)

Riksdagen fattade 1982 beslut om villkoren för statsbidrag till fristående
skolor för skolpliktiga elever. Utskottet skrev därvid i sitt betänkande (UbU
1982/83:10, s. 14):

En fristående skola bör för att få statsbidrag ha en prägel som gör att
skolan i något avseende avviker från grundskolan. Det kan vara fråga om
såväl en verksamhet (t. ex. Waldorfpedagogik) som en i timplanemässigt
eller kursplanemässigt avseende annorlunda upplagd verksamhet.

Därmed hade utskottet anslutit sig till dåvarande statsrådet som i propositionen
(1982/83:1, s. 34—35) anförde:

En naturlig utgångspunkt är att den fristående skolan för att få statsbidrag
skall ha en särskild prägel och inte vara en ren efterbildning av grundskolan.
1 princip bör för statsbidrag krävas att den fristående skolan genom
andra inslag eller en annan uppläggning av verksamheten är till allmän
nytta såsom ytterligare erfarenhetsunderlag för eller annat komplement till
det allmänna skolväsendet.

Riksdagsbeslutet år 1982 innebär att varje av skolstyrelse godkänd skola
skall kunna prövas av regeringen för statsbidrag enligt angivna riktlinjer.
Regeringen har i årets budgetproposition trots detta entydiga ställningstagande
anfört att den i avvaktan på utvärdering av verksamheten vid
fristående skolor inte räknar med att ytterligare skolor skall förklaras
berättigade till bidrag. Folkpartiet har i sin skolmotion tagit avstånd från
regeringens inställning och i stället intagit en mer positiv hållning till
fristående skolor.

Regeringens handlande vittnar om socialdemokraternas negativa syn på
fristående skolor. Trots talet om ökad frihet är det fortfarande en främmande
tanke för socialdemokraterna att det i någon större utsträckning
skall finnas alternativ till det allmänna skolväsendet. Att denna inställning
är djupt stötande för de människor som av olika anledningar vill påverka
sina barns utbildning utöver vad som är möjligt inom det allmänna skolväsendet
är uppenbart.

För folkpartiet är det självklart att samhället skall stödja fristående
skolor som innebär alternativ till det allmänna skolväsendet. Det är inte
rimligt att människor måste söka sig utanför Sverige för att ge sina barn
alternativ skolutbildning.

För att en fristående skola skall få statsbidrag bör det i någon mening
finnas ett allmänt intresse för den fristående skolans verksamhet. Vi vill

Mot. 1983/84:2665

understryka att det i sig är ett allmänt intresse att tillgodose välgrundade
önskemål från enskilda individer. Statsmaktens bedömning skall alltså
inte inskränkas till att bara fristående skolor som tillför det allmänna
skolsystemet något skall godkännas för bidrag.

Vår principiella syn leder oss till uppfattningen att föredraganden i den
föreliggande propositionen är alltför snäv i sin bedömning av villkoren för
statsbidrag till fristående skolor på gymnasial nivå.

Vi menar till skillnad från föredraganden att det finns skäl att vara mer
generös i bedömningen av fristående skolor när dessa, som fallet är i
föreliggande proposition, vänder sig till icke skolpliktiga elever. Gymnasieskolan
är en frivillig skolform där kraven på likformighet mellan den
centralt fastställda läroplanen och alternativa pedagogiska inriktningar
kan ställas lägre än för den obligatoriska skolan. Vad som i propositionen
har fastslagits beträffande läroplaner och betygsättningsprinciper i fristående
skolor på gymnasial nivå skall därför inte behöva föranleda skolor
med egen pedagogisk inriktning att som förutsättning för bidrag lägga om
sitt arbetssätt. Som villkor för att de berörda skolornas undervisning skall
anses motsvara gymnasieskolornas, skall endast gälla att deras arbetssätt
i princip är godtaget av statsmakterna. En detaljerad anpassning till de
gängse skolornas kursplaner och betygsättningsregler skall inte behöva
ske. Detta innebär självfallet inte att statsbidrag skall ges till fristående
skolor som företräder värderingar som samhället i andra sammanhang tar
avstånd från, exempelvis aga av elever eller könsdiskriminerande inslag i
utbildningen. Sådana skolor bör inte heller medges stå under statlig tillsyn.

Föredraganden föreslår utifrån sina, enligt vår uppfattning alltför snäva,
värderingar av vilka skolor som bör få statsbidrag att ett antal skolor
som i dag har sådant bidrag skall mista detta. De skolor som enligt
förslaget skall mista statsbidraget kan delas upp i två grupper, en grupp
som rekryterar sina elever huvudsakligen från företag eller branscher och
en annan grupp som är allmänt rekryterande.

För den förstnämnda kategorin av skolor, de som rekryterar från företag
eller branscher gäller som föredraganden och SEH-kommittén (kommittén
angående skolor med enskild huvudman) konstaterat särskilda förhållanden,
inte bara för rekryteringen utan också för finansieringen. Dessa
förhållanden torde innebära att dessa skolor inte skiljer sig på något
avgörande sätt från andra icke bidragsberättigade företags- och branschutbildningar.
Vi är vad gäller denna grupp av skolor beredda att acceptera
föredragandens förslag att avveckla statsbidraget. Vi ställer oss också
bakom förslaget till särbehandling av Institutet för optometri.

Vi är däremot inte beredda att acceptera föredragandens förslag beträffande
den andra gruppen skolor. Dessa fyra skolor, Sigrid Rudebecks
gymnasium, Göteborgs högre samskola, Stockholms Tekniska Institut och
Balettakademien, är sådana fristående skolor till vilka statsmakterna skall
inta en generös attityd. Att sätta kravet på särdrag från det allmänna

Mot. 1983/84:2665

skolväsendet så högt att dessa skolor inte omfattas av fortsatt statsbidrag
är enligt vår uppfattning orimligt såväl ur principiella som sakliga aspekter.
Dessa fyra skolor är, var och en inom sitt område, av mycket stor
betydelse.

Balettakademien har en inriktning på den moderna danskonsten som
gör att skolan skiljer sig från den utbildning som nu byggs upp vid Svenska
Balettskolan i Stockholm.

Balettakademien uppfyller också två viktiga och allmänt accepterade
krav på den utbildning som samhället skall ge. Det är kraven på social och
geografisk rättvisa. Den nämnda utbildningen vid Svenska Balettskolan
vänder sig i första hand till de ungdomar i storstadsområdet som redan i
tidiga år kunnat börja sin dansträning.

Vid Balettakademien är eleverna som regel äldre och de rekryteras från
skilda delar av landet. Det är således ungdomar om ej givits tillfälle att
börja dansa vid tidig ålder som här får en chans.

Stockholms Tekniska Institut (STI) har en unik specialprofil inom utbildningsväsende
genom att tillhandahålla en igenjörsutbildning även för
vuxenstuderande med en studieplan som fortlöpande, snabbt och obyråkratiskt
kan anpassas till förändringar på arbetsmarknaden. Samtidigt
som utbildningsministern föreslår att statsbidraget till STI avvecklas beskriver
hon i propositionen om reformerad gymnasieskola (prop. 1983/
84:116, s. 33) behovet av kortare tekniska utbildningar. Det utbildningsministern
där anför är utmärkta argument för att statsbidrag också fortsättningsvis
bör utgå till STI.

Sigrid Rudebecks gymnasium och Göteborgs Högre samskola är två väl
fungerande gymnasieskolor i Göteborg. De båda skolorna utgör ett värdefullt
komplement till övriga skolor i Göteborg bl. a. genom att bereda
plats för elever som av olika skäl inte funnit sig till rätta inom det ordinarie
skolväsendet. Kvaliteten på undervisningen är också omvittnat hög, vilket
bl. a. tar sig uttryck i att avhoppen från t. ex. naturvetenskaplig linje är
mycket få jämfört med övriga skolor. Göteborgs kommun har gjort beräkningar
som visar att en avveckling av de bägge skolorna skulle medföra
ökade kostnader för kommunen.

Sammanfattningsvis anser vi att föredragandens förslag om dessa fyra
skolor skulle innebära att undervisning av hög kvalitet och delvis unik
karaktär skulle försvinna och att varje alternativ till dessa kommer att blir
kostsammare för staten än nuvarande ordning.

Den av oss framförda uppfattningen att regeringen vid bedömningen av
vilka fristående skolor som skall få statsbidrag skall inta en mer generös
attityd än den som föredraganden aviserar innebär självfallet att vi är
beredda att ställa oss bakom att fler skolor än i dag får ekonomiskt stöd.
En sådan positiv prövning bör t. ex. göras beträffande Waldorfskolornas
gymnasiala nivå.

Mot. 1983/84:2665

Med anledning av vad vi ovan anfört hemställer vi

1. att riksdagen beslutar att med avslag på propositionens hemställan
nr 1 godkänna att regeringen enligt de grunder somvi förordat
i motionen skall kunna förklara fristående skolor på gymnasial
nivå berättigade till statsbidrag,

2. att riksdagen beslutar avslå propositionen i den del som avser
avveckling av statsbidraget till Sigrid Rudebecks gymnasium,
Göteborgs Högre samskola, Stockholms Tekniska Institut och
Balettakademien.

Stockholm den 27 mars 1984
JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp)

JÖRGEN ULLENHAG (fp) KERSTIN EKMAN (fp)

KARL ERIK ERIKSSON (fp)