7
Motion
1983/84:2660
Lars Tobisson m. fl.
Fristående skolor på gymnasial nivå (prop. 1983/84:118)
I proposition 1983/84:118 föreslås att fristående skola på gymnasial
nivå som genom sitt utbildningsinnehåll eller på annat sätt kompletterar
utbildningen inom det allmänna skolväsendet under vissa förutsättningar
skall kunna få statsbidrag.
Till den grupp skolor, vilkas utbildningsinnehåll överensstämmer med
det allmänna skolväsendets, hör bl. a. Göteborgs högre samskola och
Sigrid Rudebecks gymnasium i Göteborg. Huruvida en fristående skola av
detta slag tillgodoser ett behov ur samhällets synvinkel sägs i propositionen
bero på om det är ett samhällsintresse att tillgången på elevplatser är
särskilt hög på de studievägar som är företrädda vid skolan eller på den
aktuella orten. Med den inriktning som de två berörda skolorna har, kan,
enligt propositionen, ett sådant intresse inte anses föreligga. Med anledning
härav föreslås att statsbidraget till dessa båda skolor bör utgå längst
t. o. m. budgetåret 1986/87 och att en avveckling av statsbidraget bör vara
påbörjad senast budgetåret 1987/88.
För den som har kännedom om de båda skolornas verksamhet framstår
det tvärtom som ett klart samhällsintresse att dessa skolor ges möjlighet att
fortsätta sin verksamhet.
Vad beträffar Samskolan är den sålunda unik genom att som enda skola
i Norden ge en vertikal utbildning baserad på Montessoripedagogiken,
varmed menas att utbildningen erbjuds på alla stadier — från förskola till
och med gymnasium. Därigenom får eleverna samma lärare i gymnasiet
som de haft i högstadiet. En annan fördel är att eleverna slipper byta skola
vid studieövergångar, vilket medför en lugn och trygg arbetsmiljö för både
lärare och elever. Särskilt för barn med fysiska, psykiska, sociala eller
andra handikapp och problem betyder detta att de lätt kan inlemmas i
gemenskapen och snabbt finna sig tillrätta. Ca 20 % av eleverna på Samskolan
har tagits in därför att de haft problem i de kommunala skolorna.
Betecknande är att enligt rapporter från Göteborgs skolförvaltning kan
fastslås att Samskolan ”även ur elevvårdssynpunkt är en resurs för skolsamhället
i Göteborg”. Också Samskolans pedagogiska verksamhet har
enligt skolförvaltningen varit av värde för Göteborgs kommun, dvs. för
dess allmänna skolväsende.
1 regeringens proposition 1983/84:116 om gymnasieskola i utveckling
talas varmt om behovet av försöksverksamhet och utvecklingsarbete. Som
exempel på Samskolans EA-verksamhets (EA = enskilt arbete) anknytning
till förslag i denna proposition kan nämnas att eleverna själva förfo
1** Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 2657—2670
Mot. 1983/84:2660
8
gar över 6 timmar per vecka, varigenom de tränas i att planera och ta
ansvar för sitt arbete och i att utnyttja de resurser skolan ställer upp med;
att en bank med projekt av ämnesövergripande inslag finns och utnyttjas
inom EA:sram i bl. a. ämnena religion och filosofi; att ett komplett förslag
till koncentrationsläsning utarbetats under 1981 samt att på 3-årig ekonomisk
linje bedrivs ämnesanknuten prao under en vecka i åk I och försök
med faderföretag i åk II och lil.
Det är sällsynt motsägelsefullt att man i dag, när den aktuella skoldebatten
rör gymnasiets elevsyn och kunskapssyn, vill lägga ned en skola
som i så hög grad representerar den ideologi som skolöverstyrelsen, länsskolnämnden
i Stockholm och andra förespråkar. Samskolans, liksom
Rudebecks gymnasiums, vilja att ge den enskilde eleven valfrihet och
möjlighet att utforma och påverka sin studiegång bör, liksom tidigare,
kunna inspirera vid utformningen av den nya svenska skolan.
Vid Sigrid Rudebecks gymnasium har man sedan ett pär år förberett en
ekonomisk linje med internationell anknytning, vari praktik skall ingå.
Avsikten är att av skolöverstyrelsen begära godkännande för att sedan
kunna sätta i gång höstterminen 1985.
Både Samskolans och Rudebecks gymnasium är små skolor — 445 resp.
395 elever. I Göteborg togs hösten 1983 in elever till elva klasser i årskurs
1 på den naturvetenskapliga linjen. På vardera skolan finns två av dessa
klasser, vilket betyder att mer än en tredjedel av nybörjarna på N-linjen
går på stadens två fristående skolor. Denna linje anses som bekant mycket
svår och avhoppen är i regel många. Rudebecks och Samskolan har dock
varje år lyckats utexaminera ett mycket stort antal — omkring 95 % — av
dem som ursprungligen började i årskurs 1. Detta fina resultat beror med
all säkerhet på att skolorna är små och kontakterna mellan elever och
lärare därför mycket bra.
Vice statsminister Ingvar Carlsson har i en nyligen framlagd proposition
om forskning betonat vikten av hög kvalitet, inte minst inom naturvetenskap
och teknik. För att kunna bli en god forskare krävs en bra grundutbildning
både på universitet och gymnasium. Gymnasiets treåriga linjer
ger en god grund för universitetsstudier. De senaste åren har emellertid
antalet sökande till bl. a. den treåriga naturvetenskapliga linjen starkt
minskat. Det måste då vara ett samhällsintresse av första rangen att bevara
gymnasier som visar sig ha en mycket hög s. k. genomströmning. I annat
fall kommer nedläggningar snart att drabba utbildningslinjer även på våra
tekniska högskolor.
Slutligen kan nämnas att kostnaderna per elev är betydligt lägre vid
fristående skolor än vid de kommunala skolorna; vid Samskolan är de
35 % lägre än vid andra jämförbara skolor. Förekomsten av terminsavgifter
— mellan 1 100 kr. och 1 300 kr. — är inget hinder för studieintresserade
men mindre bemedlade elever att vinna inträde. Cirka 10 % av eleverna
har reducerade terminsavgifter.
Mot. 1983/84:2660
9
Under hänvisning till det ovan anförda hemställs
att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag i proposition 1983/
84:118 om en avveckling av statsbidragen till Göteborgs högre
samskola och Sigrid Rudebecks gymnasium i Göteborg.
Stockholm den 22 mars 198'
LARS TOBISSON (m)
SONJA REMBO (m)
LARS G. AHLSTRÖM (m)
INGER WICKZÉN (m)
SIRI HÄGGMARK (m)
NILS CARLSHAMRE (m)
HUGO HEGELAND (m)
GÖRAN RIEGNELL (m)
JENS ERIKSSON (m)
HANS NYHAGE (m)
STEN STURE PATERSON (m)