32

Motion

1983/84:2639

Staffan Burenstam Linder m. fl.

Forskning (prop. 1983/84:107)

Regeringens proposition innehåller förslag om ett nytt — det fjärde —
treåriga energiforskningsprogrammet med en kostnadsram på ca 1 200
milj. kr. för perioden 1984/85—1986/87. Föregående forskningsprogram
omfattade 1 400 milj. kr.

En huvuddel av resurserna har under årens lopp satsats på sådana
energikällor, främst inhemska, som ersätter olja och oljeprodukter. Stora
satsningar har gjorts på bl. a. teknik för produktion av skogsbränslen, torv
och energiskog samt miljövänliga och effektiva förbränningsanläggningar.
Stora insatser har också gjorts på förädling av inhemska bränslen och kol
och på drivmedel, bl. a. ren metanol. Även utveckling av solvärme-, energipumps-
och energilagringsteknik samt teknik för effektivare energianvändning
och oljeersättning i industriella processer har fått betydande
delar av resurserna.

Härutöver har näringslivet investerat avsevärda belopp i utveckling av
energibesparande processer, tekniker etc.

Under de gångna åren har ett ansenligt kunnande byggts upp inom vårt
land. Svensk industri har på många områden utvecklat produkter på
energins område, som rönt stor efterfrågan utomlands.

Det är den speciella situation som Sverige som starkt olje- och energiberoende
industriland hamnade i efter 1974 års oljekris som frammanade
statliga forskningsinsatser på energiområdet. Energiforskningen har härigenom
fått en från forskningssynpunkt särskilt favoriserad ställning, som
i sig kan vara motiverad mot bakgrund av vårt stora beroende av importerad
olja, från vilket vi inte frigör oss. Det snabbt stigande oljepriset och
underskottet i vår bytesbalans var också givetvis bidragande orsaker till
den nationella samlingen kring ett speciellt energiforskningsprogram. En
särskild organisation växte fram med självständiga forskningsnämnder
och delegationer med uppgift att arbeta fram forskningsprogram och
fördela anslag.

Den här organisationen har nu i princip varit densamma under de
gångna åren och det finns därför enligt vår mening anledning att mera
ingående ompröva energiforskningens organisation, anslagens storlek
och fördelning. Regeringen har inte i den framlagda forskningspropositionen
förmått göra detta utan skjuter problemen framför sig under ytterligare
en treårsperiod. Det statsfinansiella läget och behovet av en så effektiv
avkastning på de statliga resurser, som avsätts för forskning, hade krävt
detta. Sveriges behov av intensifierad forskning, inte bara på energins

Mot. 1983/84:2639

33

område utan även på andra områden, ställer alldeles särskilt stora krav på
dem i regeringen som har ansvar för forskning. Under en så lång period
som nuvarande arbets- och prioriteringsprinciper tillämpats, har helt naturligt
slentrian insmugit sig. Det kan också förmodas vara sannolikt att
investeringar har gjorts i forskningsprojekt, som visat sig vara mindre
framgångsrika men där prestige och annat medverkar till att forskningsarbetet
fortgår i stället för att avbrytas. Det kan också vara troligt att
statliga anslag utgår till projekt som nått ett sådant mognadsstadium, att
kommersiella intressen helt skulle kunna överta den fortsatta exploateringen
av forskningsresultaten.

Enligt vår bestämda uppfattning är nu tiden inne att infoga energiforskningen
i den övriga forskningsorganisationen och låta prioriteringar mellan
projekt gälla hela forskningsområdet. Verksamheten bör vidare i ökande
utsträckning läggas upp så att industriella och andra intressenter successivt
kan ta över ansvaret för att driva utvecklingen vidare. Tillverkningsindustrin,
värme- och kraftproduktionsintressena samt energianvändarna
inom olika sektorer bör kunna ta ett betydligt större ansvar än för
närvarande för att införa och vidareutveckla den teknik som har kommit
fram. Regeringen påpekar detta på flera ställen i propositionen, men
anvisar själv inga andra lösningar än att hävda — i strid med den uppfattning
som bl. a. kommit till uttryck i IVA :s yttrande till regeringen — att det
finns fördelar med att ytterligare en tid bedriva energiforskningen inom ett
sammanhållet huvudprogram.

Enligt vår bestämda uppfattning hade det varit bättre om regeringen lagt
ned sina ansträngningar på ett genomarbetat forskningsprogram i stället
för att ödsla tid på att genomdriva löntagarfonder. Det här innebär att vi
nu under ytterligare en treårsperiod får leva med ett mindre effektivt
energiforskningsprogram, som tar i anspråk resurser, som kunde användas
för andra viktiga forskningsområden.

Det finns från vår sida ingen anledning att gå in på en granskning av de
enskilda delprogrammen. För att i någon utsträckning uppnå några av de
effekter som skulle ha erhållits med ett mer sammanhållet industri- och
forskningspolitiskt program yrkar vi, att en tredjedel av föreslagna anslag
till skilda delprogram överlämnas till det föreslagna tekniska forskningsrådet
att fördela. Under det första av de tre programåren bör 20 %, under
det andra av de tre programåren 30 % och under det tredje året 50 % av den
föreslagna indragningen av en tredjedel av anslagen genomföras. Detta för
att omställningen inte skall bli alltför drastisk och bidra till besvärande
övergångsproblem. Långsiktig forskning och grundforskning på energins
område skall dock icke beröras. I avvaktan på en översyn av energiforskningens
organisation bör energiforskningsnämnden vara kvar som särskild
myndighet och ges uppdrag att förbereda omorganisationen.

Med hänvisning till det ovan anförda hemmställs

1. att riksdagen beslutar uppdra åt regeringen att inkomma med

Mot. 1983/84:2639

34

nytt förslag till medelsfördelning mellan de olika energiforskningsprogrammen
i enlighet med vad som anförts i denna motion,

2. att riksdagen uppdrar åt regeringen att i god tid före den föreslagna
treårsperiodens utgång presentera ett förslag om hur
energiforskningen skall infogas i den övriga forskningsorganisationen.

MARGARETHA AF UGGLAS (m) PER UNCKEL (m)
PER WESTERBERG (m)

Stockholm den 20 mars 1984

STAFFAN BURENSTAM LINDER (m)

LARS G. AHLSTRÖM (m)
OVE ERIKSSON (m)
ERIK HOVHAMMAR (m)
SONJA REMBO (ir)

PER-RICHARD MOLÉN (m)
STEN SVENSSON (m)

KARL BJÖRZÉN (m)
NIC GRÖNVALL (m)

.■t ^ ■■ ■

■

-r" •

.

• C •• ' •

"v •

?: v.

Liber Tryck Stockholm 1984