31

Motion

1983/84:2633

Margareta Winberg m. fl.

Forskning (prop. 1983/84:107)

Under en följd av år har det från olika partier i riksdagen motionerats
om utbildning och forskning när det gäller datateknikens utveckling och
informationssamhällets framtida utformning.

1980 uppdrog regeringen åt forskningsrådsnämnden att utarbeta ett
samlat program för forskning rörande datateknikens framtida användning.
Bakgrunden var att man menade att för att kunna dra nytta av en
teknikutveckling i samhället måste tekniken användas och organiseras så
att den stärker det mänskliga arbetet och gör den gripbar och förståelig för
de vanliga arbetarna och tjänstemännen.

Tekniken är i sig inte neutral utan styrs alltid av någon. Denna makt har
hittills i alltför stor utsträckning varit förbehållen näringslivet, arbetsgivarna,
kapitalägarna. Det synsätt som präglar deras teknikutveckling skiljer
sig från det som arbetstagarna och kanske i synnerhet kvinnorna har. Vi
vill ha en teknik som främjar en kvalitativ och socialt förnuftig produktion
och som ansluter sig till verkliga behov hos människan. Vi vill ha en teknik
som uppvärderar människors arbete och främjar den personliga och kollektiva
frigörelsen.

Om man kan nå dessa mål så kommer också produktivitet och utveckling
i övrigt att främjas. Om målen inte nås så kommer produktivitet och
utveckling att så sakta stanna av — trots teknikens införande. Eftersom
människan är den yttersta byggstenen i utvecklingen av samhället måste
hon finnas med såväl i organisationen av utvecklingen som i beslutsprocessen.
Det som kallas organisationsfaktor i produktivitetsutvecklingen
har på senare år stagnerat på grund av att den gamla organisationsformen
inte har förändrats. Det har fått till följd att produktivitetsökningen har
stagnerat.

Människans benägenhet att använda ny teknik är också av stor betydelse
för produktiviteten. Denna benägenhet främjas om kunskapen om
teknikens konsekvenser finns, om möjligheterna att delta i beslutsprocessen
gives. Med den osäkerhet och rädsla som råder inom vissa yrkesgrupper
i dag torde benägenhetsfaktorn vara i stagnation och utgöra en hämsko
för en ökad produktivtet.

1982 överlämnade forskningsnämnden en rapport Forskning om datateknikens
användning till regeringen. I denna rapport poängteras vikten
av att begreppet datateknik ses i en vid bemärkelse inom ett framtida
forskningsprogram. Detta ”samlade forskningsprogram” måste vara samlat
i den bemärkelsen att ”det ger uttryck för en samlad strategi för

Mot. 1983/84:2633

32

forskningens utveckling snarare än ett samlat program för forskningens
detaljinriktning”.

Rapporten tar upp tre huvudområden för den framtida forskningen:

1. Forskning kring de grundläggande förutsättningarna för teknikens
utveckling och tillämpning.

2. Forskning som syftar till att utveckla tillämpningen av tekniken.

3. Forskning som syftar till att utveckla själva tekniken.

FRN:s arbetsgrupp konstaterar att inget av dessa tre områden i dag har
tillräckliga resurser. Den största eftersläpningen har dock forskningen
kring de grundläggande förutsättningarna för teknikens utveckling och
tillämpning. De forskningsinsatser som FRN föreslår i detta stycke bör ges
formen av:

O nya fasta forskningsresurser inom UFlÄ-området i form av professurer
eller forskningscentra
O särskilda anslag till projektforskning
O särskilt anslag till experimentverksamhet

O samordning av sektorsforskning och övriga åtgärder inom dataområdet
med forskningen inom utbildningsdepartementets område.

Också UHÄ (universitets- och högskoleämbetet) har undersökt behovet
av forskning inom dataområdet. Man har i en rapport kommit med förslag
om resursförstärkningar inom området datorsamhällets utveckling och
föreslår fem delområden för framtida forskning.

1. Forskning som analyserar samspelet mellan datoriseringen och arbetsförhållandena.

2. Forskning som analyserar samspelet mellan datateknik, arbetsvillkor
och livsvillkor.

3. Forskning kring datateknikens användning för styrning och demokratisk
utveckling i arbetslivet.

4. Forskning om datateknik och sysselsättningsgrad, regional utveckling
och yrkes-/kvalifikationsstrukturer.

5. Pedagogiskt inriktad forskning med syfte att analysera utbildningens
roll i samband med datoriseringsprocessen.

Både forskningsrådsnämnden och universitets- och högskoleämbetet
har således samma uppfattning om hur forskningen inom dataområdet bör
prioriteras. Vi anser att man för att tillgodose båda myndigheterna, som
har högsta kompetens och auktoritet inom området, bör inrätta följande
tjänster:

— en professur med beteendevetenskaplig inriktning mot individens och
gruppens arbetsförhållanden,

— en professur med organisationsteoretisk inriktning, samt

— en professur med samhällsekonomisk inriktning mot områdena produktivitet,
sysselsättning, arbetslöshet, yrkesstrukturer.

Därutöver behövs ett antal forskartjänster samt ett antal administrativa
och tekniska kringtjänster.

Mot. 1983/84:2633

33

Denna föreslagna forskningsinriktning och organisation kostnadsberäknas
enligt dataeffektutredningen till 2,5 milj. kr. För att finansiera detta
föreslår vi att den i propositionen föreslagna samverkan mellan olika
discipliner i nuläget utgår. Vi menar att dessa discipliner först måste
byggas upp innan de kan samordnas.

Med denna förändring lösgörs 1,5 miljoner. Den återstående miljonen
föreslår vi att man omfördelar från det nationella mikroelektronikprogrammet.
Detta förslag skapar en bättre balans mellan å ena sidan forskning
om den rena tekniken och å andra sidan forskning om teknikens
effekter på individ, arbetsliv och samhälle.

Detta förslag till balans ligger också helt i linje med det innehåll som
propositionens bilaga 5 har, men som tyvärr inte följs upp i förslagsdelen.

Med hänvisning till vad som anförts hemställs

1. att riksdagen uttalar sig för den i motionen föreslagna inriktningen
och organisationen för Forskning om datateknikens användning,

2. att riksdagen beslutar inrätta de tre i motionen föreslagna professurerna,

3. att riksdagen

a) under anslagsposten D 28, Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål,
för budgetåret 1984/85 anvisar ett i förhållande
till proposition 1983/84:107 med 1,5 milj. kr. minskat
anslag om 47 999 000 kr.,

b) under anslagsposten D 33, Nationell halvledarforskning, för
budgetåret 1984/85 anvisar ett i förhållande till proposition
1983/84:107 med 1 milj. kr. minskat anslag om 15 000 000 kr.,

c) under anslagsposten D 19, Samhällsvetenskapliga fakulteterna,
för budgetåret 1984/85 anvisar ett i förhållande till proposition
1983/84:107 med 2,5 milj. kr. förhöjt anslag om
193 994 000 kr.

Stockholm den 20 mars 1984

MARGARETA WINBERG (s)

MAJ-LIS LÖÖW (s) WIVI-ANNE CEDERQVIST (s)

GERD ENGMAN (s)

■ fl

' ‘r A , '

\

, *■

.

:■ > fji ■: A A- A

Liber Tryck Stockholm 1984