21

Motion

1983/84:2629

Lars Werner m. fl.

Forskning (prop. 1983/84:107)

I propositionens bilaga 6, jordbruksdepartementets område, berörs,
förutom de allmänna synpunkterna, forskning med anknytning till de
areella näringarna och några anslagsfrågor för budgetåret 1984/85.

Vi kan i långa stycken instämma i den föredragning som departementschefen
gör i propositionen om behovet av ökad forskning för alternativa
brukningsmetoder i de areella näringarna. Men vi vill också påpeka att
dagens kunskap om olika problem på vissa områden är tillräcklig för att
redan nu vidta konkreta åtgärder.

Exempelvis bör åtgärder redan nu kunna vidtas mot sådana avarter
inom jordbruksnäringen som djurfabriker utgör, om man nu kan hänföra
dessa till näringen. Likaså är det väl känt att virkesproduktionen kan ökas
genom ett bättre utnyttjande av skogsmarkens naturliga produktionsförmåga.
Men detta förutsätter naturligtvis att dagens stora brister inom
skogsvården åtgärdas. Här har vi under många i år i motioner föreslagit
åtgärder, men tyvärr har vi fått konstatera att förslagen har avslagits. Nu
har vi ändå den förhoppningen att förnuftet till slut skall segra och återkommer
därför så snart tillfälle ges med våra förslag.

Forskning inom de areella näringarna

Under lång tid har forskningen inom jord- och skogsbruket inriktats på
effektivitet i produktionen. Detta har inneburit att både kort- och långsiktiga
effekter av brukningsmetoder är helt eller delvis okända. Inom jordbruket
har användningen av kemiska medel kraftigt ökat och även andra
förändringar har skett, som t. ex. ensidig odling av vissa produkter. Frågor
om huruvida dagens brukningsmetoder kommer att försämra eller allvarligt
skada markens framtida användning är i dag obesvarade. Även inom
skogsbruket sker en utveckling som lämnar många frågeställningar obesvarade.
F. n. diskuteras intensivt planerna på att avverka en del av den
s. k. fjällnära skogen. Skogsbrukets företrädare påstår att det i dessa områden
är möjligt att få ny skog, trots att forskare hävdar att det inte finns
vetenskapliga belägg för att så är fallet. Vi vill påpeka att möjliga undersökningar,
som t. ex. klimatfotografering av dessa områden, icke har vidtagits.

Vi hälsar därför med tillfredsställelse vad departementschefen anför i
propositionen om forskning med anknytning till de areella näringarna. Vi

Mot. 1983/84:2629

22

vill emellertid föreslå vissa förändringar och tillägg till det förslag om
forskning på jordbruksdepartementets område som regeringen har lagt.

Frågan om alternativa produktionsformer i jordbruket skall studeras,
och departementschefen anser det väsentligt att kartlägga konsekvenserna
och effekterna för vår totala produktion av exempelvis en minskad användning
av handelsgödsel och bekämpningsmedel i jordbruket. Detta har
vi inget att erinra mot, men vi anser att forskning och praktisk tillämpning
måste ske jämsides i vissa bestämda projekt. Det är främst genom enskilda
och privata initiativ som alternativa produktionsformer hittills har prövats
och de har i de flesta fall fått avbrytas på grund av ekonomiska problem.
Det finns också ett intresse hos vissa jordbrukare att övergå till andra
brukningsmetoder, men detta har hindrats genom ovisshet för framtiden
och de kostnader som en sådan förändring medför. Det här intresset för
alternativa brukningsformer har visat sig genom ett flertal framställningar
från kommuner i landet, vilka vill bli försökskommuner där jord- och
skogsbruk skall bedrivas utan kemiska medel.

Vi anser därför att vissa försöksprojekt måste startas där praktisk tilllämpning
jämsides med forskning bedrivs. Regeringen bör därför utarbeta
och lägga ett sådant förslag om försöksverksamhet till riksdagen.

Försurningen av mark och vatten och de skador som uppstår därav
beskrivs som vårt största miljöproblem nu och i framtiden. Vpk har i en
särskild motion till årets riksdag pekat på en del åtgärder som måste vidtas
och vi har också ganska ingående berört vilka problem och skador som
försurningen medför. Mycket är okänt om orsakssammanhangen på detta
område och därför måste skyndsamma forskningsinsatser sättas in. I propositionen
föreslås också vissa åtgärder, men vi anser mot bakgrund av
problemens vidd att de är otillräckliga. Det har också framhållits från
forskarhåll att angelägna förundersökningar och andra nödvändiga åtgärder
ofta faller utom ramen för ekonomiska medel för forskning. Vi anser
därför att ett särskilt anslag bör inrättas där medel ställs till förfogande för
projekt vilka inte kan finansieras genom de i propositionen föreslagna
anslagen. Vi vill därför föreslå ett sådant anslag för budgetåret 1984/85 på
10 milj. kr.

När det gäller anslaget till miljövårdsforskning anser vi att detta bör
uppräknas, enligt naturvårdsverkets framställning, till 55,1 milj. kr.

Hemställan

Med hänvisning till vad som i motionen anförts föreslås

1. att riksdagen beslutar anvisa 10 000 000 kr. för särskilda åtgärder
mot försurningen i enlighet med vad som anförs i motionen,

2. att riksdagen under anslaget H 6, Miljövårdsforskning, beslutar
anvisa 55 100 000 kr.,

Mot. 1983/84:2629

23

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförs om förslag till försöksverksamhet för alternativa
brukningsformer.

Stockholm den 20 mars 1984

LARS WERNER (vpk)
BERTIL MÅBRINK (vpk)
C.-H. HERMANSSON (vpk)
JÖRN SVENSSON (vpk)
PAUL LESTANDER (vpk)

NILS BERNDTSON (vpk)
EVA HJELMSTRÖM (vpk)
JOHN ANDERSSON (vpk)
BJÖRN SAMUELSON (vpk)