Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1983/84:2628

Lars Werner m. fl.

Forskning (prop. 1983/84:107)

Energiforskning

Inledning

De hittills genomförda, treåriga forskningsprogrammen inom energiområdet
har haft stor betydelse för utvecklingen av alternativ till olja och
kärnkraft. Detta arbete måste fortsätta med all kraft om det skall vara
möjligt att nå de två uppställda huvudmålen, ytterligare minskning av
oljeberoendet och avveckling av kärnkraften. Den minskning av stödet till
energiforskningen som föreslås i propositionen är därför oroande. Förslaget
når inte ens upp till den av Energiforskningsnämnden (Efn) uppsatta
miniminivån. Redan den innebär enligt Efn ”en medvetet kraftigt sänkt
ambitionsnivå på många områden”. Det är riktigt att det sammanlagda
stödet till utveckling och introduktion av ny teknik inom andra områden
än forskningen är betydande inom energisektorn. Men det finns, som Efn
framhåller, områden där energiforskningsinsatserna inte bör minskas utan
i stället ökas eller åtminstone bibehållas på oförändrad nivå. Enligt vpk:s
mening bör den av Efn föreslagna medelsnivån inte underskridas utan
ligga till grund för det nu föreslagna treårsprogrammet. Den av Efn föreslagna
fördelningen och prioriteringen inom nivån kan också godtas av
vpk med smärre justeringar.

Organisation och struktur

De förändringar av strukturen inom energiforskningsområdet som föreslås
i propositionen kan vpk också ställa sig bakom med ett viktigt
undantag. Vpk anser det inte lämpligt att energiverket tilldelas en så stor
och övergripande roll inom energiforskningen, som här föreslås. Det är
fortfarande önskvärt att den breda profil och utspridning på flera huvudansvariga,
som präglat de tidigare treårsprogrammen bibehålls. De samordningsinsatser
som är nödvändiga både från energiverkets och Efn:s
sida kan även fortsättningsvis genomföras utan att de sammanslås till en
myndighet. Energiverket har också uppenbarligen tillräckligt med att klara
sina nuvarande uppgifter. Efn bör därför inte sammanföras med energiverket.

Mot. 1983/84:2628

Energianvändning för transporter och samfärdsel

Vpk anser att det påpekande som SJ gjort i sitt remissvar gällande
delprogrammet Åtgärder i transportsystemet måste beaktas. I ett läge då
spårbundna transporter, särskilt över längre avstånd, i alla avseenden är
överlägsna vägtransporterna på energiförbruknings- och miljöområdet,
kan det inte vara rimligt att mindre än 1 % av forskningsinsatserna inom
delprogrammet avsätts för detta ändamål.

Energianvändning för bebyggelse

Vpk har i andra energisammanhang pläderat för en kraftigare satsning
på naturgas i det svenska energisystemet. I linje med detta anser partiet att
delprogrammet Värmedistribution också bör innehålla ett element kallat
Naturgas för byggnadsuppvärmning, som statens råd för byggnadsforskning
(BFR) föreslagit.

Energitillförsel

Det finns en motsättning i propositionens framställning när det gäller
forskningen inom det viktiga programmet Energitillförsel. Å ena sidan
sägs det i propositionens inledning att många tekniker har nått prototypoch
demonstrationsstadiet och därmed närmar sig kommersiell introduktion.
Å andra sidan säger föredragande statsrådet under denna rubrik ”att
situationen är oklar vad beträffar möjligheterna att inom de närmaste
årtiondena utnyttja energiskog och energigrödor som energiråvara” samt
”att det nu är för tidigt att ta ställning till hur stor del av energiforskningsprogrammet
som bör ägnas åt vindenergin”. Detta är den obotfärdiges
förhinder och kan inte tolkas på annat sätt än att att det inte finns någon
verklig vilja och något verkligt intresse att snabbt introducera dessa viktiga
och inom landet tillgängliga energikällor.

Vpk är av rakt motsatt uppfattning och anser att en fortsatt forskningsinsats
med sikte på att snarast komma fram till en praktisk användning
inom dessa områden är nödvändig. Det stämmer också bättre överens med
den på flera ställen i propositionen uttalade målsättningen att ett utnyttjande
av inhemska, helst förnyelsebara energikällor skall prioriteras.

övrig långsiktig forskning och grundforskning

I detta program ingår fortfarande betydande satsningar på forskning
kring kärnkraft, bl. a. 10 milj. kr. till delprogrammet Ny kärnteknik. Det
omfattar andra reaktortyper och bränslecyklar än dagens kommersiella
system, t. ex. bridreaktorer och toriumbränslecyklar. Det anges i propositionen
att forskningen bl. a. skall inriktas på ny säkerhetshöjande teknik,

Mot. 1983/84:2628

säkerhets- och materialfrågor. Men eftersom det finns en så gott som enig
politisk uppfattning om att kärnkraften i Sverige skall avvecklas, finns det
enligt vpk:s mening inte heller någon anledning till fortsatt forskning vare
sig om gammal eller ny kärnteknik. Denna forskning bör inte heller kopplas
ihop med den-som fortfarande behöver genomföras på avfallsområdet
och kärnsäkerhetens område. Delprogrammet Ny kärnteknik bör därför
utgå.

Också när det gäller forskningen inom fusionsområdet bör en bantning
genomföras. Det finns i dagsläget mera näraliggande och viktigare forskningsuppgifter
inom energiområdet. Den i propositionen föreslagna överföringen
av fusionsforskningen till naturvetenskapliga forskningsrådet
(NFR) och utrikesdepartementets område är riktig. De medel som den
vägen förs över till fusionsforskningen bör vara tillräckliga för att bibehålla
den kontakt och kompetens som anses nödvändig. Några ytterligare
anslag över energiforskningsprogrammet bör därför inte utgå.

Sammanfattning

Vpk föreslår följande förändringar av regeringsförslaget för Huvudprogram
Energiforskning:

1. Energiforskningsnämnden bör inte sammanföras med statens energiverk.

2. Inom delprogrammet Åtgärder i transportsystemet bör en större satsning
på spårbunden trafik, enligt SJ:s remissyttrande, genomföras.

3. Delprogrammet Värmedistribution bör omfatta ett element kallat
Naturgas för byggnadsuppvärmning enligt BFR:s förslag.

4. Delprogrammen Energiodling och Vindkraft inom programmet
Energitillförsel bör inriktas på att dessa energikällor kommer till praktisk
användning i större skala under treårsperioden.

5. Några forskningsanslag till Ny kärnteknik och Fusionsenergi utöver
det som föreslås under utrikesdepartementets område bör inte utgå.

Den av Efn föreslagna medelsnivån för energiforskningsprogrammet
1984/85 — 1986/87 uppgår till 1 809 000 000 kr. Efter avdrag för delprogrammen
Ny kärnteknik och Fusionsforskning, 15 resp. 148 milj. kr.
återstår 1 646 000 000 kr. för treårsperioden.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda föreslås

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till Huvudprogram
Energiforskning i enlighet med vad som framförts i
motionen,

2. att riksdagen med ändring i proposition 1983/84:107 till Ener

Mot. 1983/84:2628

giforskning budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 550 000 000 kr.,

3. att riksdagen med ändring i proposition 1983/84:107 beslutar att
1 646 000 000 kr. anslås till Huvudprogram Energiforskning
budgetåren 1984/85-1986/87.

Stockholm den 20 mars 1984
LARS WERNER (vpk)

BERTIL MÅBRINK (vpk) NILS BERNDTSON (vpk)

C.-H. HERMANSSON (vpk) EVA HJELMSTRÖM (vpk)

JÖRN SVENSSON (vpk) OSWALD SÖDERQVIST (vpk)

TORE CLAESON (vpk)