13
Motion
1983/84:2627
Lars Werner m. fl.
Forskning (prop. 1983/84:107)
1 utbildningsdepartementets bilaga till den forskningspolitiska propositionen
behandlas högskolan och forskningsråden. Vi har i annan motion
behandlat forskningspolitikens inriktning och styrmedel och behandlar
här olika delavsnitt inom utbildningsdepartementets område, där vi anser
att vissa förändringar och kompletteringar bör göras.
U ppd ragsforskning
I propositionen föreslås att förvaltningspålägget för externt finansierad
forskning sätts till 3 % budgetåret 1984/85. Detta pålägg kan inte på något
sätt täcka de merutgifter dessa uppdrag innebär för högskoleenheterna,
såsom administration, lokalhållning, städning etc. Det finns risk att dessa
merutgifter drabbar grundutbildningen och dessa anslag. För att motverka
en sådan utveckling bör förvaltningskostnaden sättas till 7 % för privatfinansierad
uppdragsforskning. Högskolestyrelserna bör ej medges möjlighet
att nedsätta detta belopp. Eftersom ett förvaltningspålägg om 7 %
egentligen inte täcker den reella kostnaden för uppdragsforskning bör
regeringen utfärda bestämmelser om ersättningsbelopp från utomstatliga
uppdragsgivare inom forskningen så att högskoleenheternas merkostnad
täcks till 100 %. Förvaltningspålägget för statliga forskningsuppdragsgivare
bör sättas till 3 %.
Forskning vid mindre högskoleenheter
De mindre högskoleenheterna spelar en viktig regionalpolitisk roll. Med
sin närhet till regionens naturtillgångar, befolkning, näringsstruktur etc.
kan de på ett direkt sätt strukturera upp de frågeställningar som kräver sina
svar. Flera mindre högskolor har, som ett led i sin regionalpolitiska betydelse,
inlett ett samarbete med fackliga organisationer i försök bl. a. att
utröna möjliga näringsstrukturella vägar och därmed vaktslående om arbetstillfällen.
Som exempel kan nämnas högskolan i Karlstad och det
forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs tillsammans med Pappersindustriarbetareförbundet
och LO.
Det har i olika sammanhang hävdats att en högskolas storlek skulle ha
direkt betydelse för forskningsmöjligheter. I de fall laborativ verksamhet,
med dyrbar utrustning, är en förutsättning för forskningsarbetet kan påståendet
äga sin riktighet. Men vad man gör är att blanda ihop storlek i
Mot. 1983/84:2627
14
studerandeomfång och resurstillgång på ett sådant sätt att storleksbegreppet
i stort sett bara leder till en uttunning av undervisningen. Argumentationen
känns igen, framför allt då det är fråga om nedläggning av fakulteter
och dess forskning.
Med dagens framsteg inom informationsteknologin är det mycket möjligt
att bedriva ett kvalitativt bra forsknings- och utvecklingsarbete vid de
mindre högskoleenheterna.
Vi vill hänvisa till vad statsrådet I. Carlsson anför om informationsteknologin
i inledningen till den forskningspolitiska propositionen.
Med hänvisning till vad vi anfört bör riksdagen ställa sig bakom de
kostnadsberäkningar som FOMI gjort och de anslag som föreslagits.
Humanistiska fakulteterna
Jämställdhetsforskning får en relativt framskjuten plats i regeringens
proposition. Detta hälsar vi med viss tillfredsställelse, men om jämställdhetsforskning
skall bedrivas med möjlighet till framgång krävs kvinnoforskning.
Eller som Rita Liljeström uttrycker det i sin uppsats Två världar:
”1 den mån jämställdhetsforskning uppfattar den manliga kulturdominansen
som ett verkligt hinder för jämställdhet, och icke i första hand
strävan efter att omfördela kvinnor och män i system vars spelregler och
mål dikteras av män, så bortfaller motsättningen mellan jämställdhets- och
kvinnoforskning. Det är möjligt att kvinnoforskningens bidrag just ligger
i att påminna om huvudmotsättningen.”
Inom kvinnolitteraturen gestaltas ofta delar av den nämnda huvudmotsättningen,
den manliga kulturdominansen, reproduktionens villkor etc.
Det är därför viktigt att forskning bedrivs i kvinnolitteratur. UHÄ har
föreslagit inrättande av en professur i litteraturvetenskap, särskilt kvinnolitteratur,
vid universitet i Göteborg. Vi biträder detta förslag och föreslår
att denna professur inrättas (525 tkr tas från D 33 s. 139).
Forskning för utveckling av viss pedagogik och metodik
Det är viktigt att det pedagogiska utvecklingsarbetet får en framskjuten
position inför en kvantitativ och kvalitativ utbyggnad av barnomsorgen.
Pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete när det gäller barn i lägre
åldrar har en stor betydelse för möjligheten att överblicka orättvisorna i
klassamhället och att söka vägar för samhällets åtaganden gentemot barn
på ett sådant sätt att åtminstone inte dessa orättvisor förstärks och bekräftas.
Forskning inom barnomsorgen kan också ge vägledning för viktiga
beslut inom grundskoleområdet. I ett ännu vidare perspektiv torde den
ovannämnda forskningen kunna ge grund och förståelse för politiska
ställningstaganden som undanröjer arbetslöshetens värsta avart, nämligen
ungdomsarbetslöshet.
Mot. 1983/84:2627
15
I tider då samhällets barnomsorg utsätts för attacker dels från intressenter
som försöker slå mynt av barnomsorg, dels från grupper som försöker
motverka jämställdhetsarbetet är det oerhört viktigt att man utvecklar
barnomsorgspedagogiken för att visa vårt gemensamma ansvar för denna
del av barns uppväxtvillkor. Som en del i arbetet med pedagogisk utveckling
inom samhällelig barnomsorg föreslår vi att en professur i pedagogik
med inriktning mot den samhälleliga barnomsorgen inrättas vid universitetet
i Göteborg.
Det finns många brister i samhället som, om man syftar till deras
undanröjande, talar för satsning på forskning och utvecklingsarbete inom
pedagogik och metodik. Ett angeläget område gäller flerhandikappade
människors livsmiljö, av vilken deras möjlighet till ett drägligt liv till stor
del är avhängig. Visserligen tas det i dag fram en del hjälpmedel, men fler
behöver nås av dessa hjälpmedel. Att nå hjälpmedel innebär att man har
tillgång fullt ut och har möjlighet att använda dem utifrån sin egen förmåga.
För att utveckla sina gåvor behöver man utbildning av passande
pedagogik och metod och kan därigenom själv påverka sin miljö och
livssituation. Kort sagt, för att öka möjligheten för handikappade människor
att tillgodogöra sig olika hjälpmedel bör en satsning göras inom
pedagogiskt och metodiskt utvecklingsarbete rörande hjälpmedel och dess
användare. Högskolor med lärarutbildning, HCK och Handikappinstitutet
bör kunna vara naturliga samarbetspartners i ett sådant forsknings- och
utvecklingsarbete. Medel för professur i barnomsorg och hjälpmedelspedagogiskt
utvecklingsarbete, vilket vi beräknar till 1 milj. kr. erhålls genom
att den föreslagna ytterligare professuren i industriell organisation vid
CTH icke inrättas och med ändring i anslagsfördelningen till KTH.
ökade anslag till humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning
1 tider där nya tekniker starkt gör sig gällande inom arbetslivet uppstår
ofta en uppdelning av själva arbetet på ett sådant sätt att den som står i
produktionen med rätta känner ett främlingskap för sitt arbete. Nya teknikinsatser
motiveras för det mesta utifrån lönsamhetsaspekter. Det finns
naturligtvis andra motiv för införande av ny teknik, t. ex. undanröjande av
hälsofarliga arbetsmoment, och den delen av ny teknik kan man hälsa med
tillfredsställelse. Kvar står dock lönsamhetsaspekten som ett överhängande
motiv och den makt ägande av och kunskap om den nya tekniken
innebär. Dessa kraftvektorer leder till alienation i arbetslivet. För att ha en
chans att möta denna anstormning av ny teknik i arbetslivet måste olika
insatser göras, såsom ökad facklig kontroll och vetorätt vid införande av
ny teknik. Det måste också satsas på områden som kan hjälpa människan
att ge svar på frågor som: Vem är jag och vad vill jag med mitt liv? Här har
den humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningen en viktig funktion att
fylla. Vi föreslår därför att riksdagen ökar beredskapen mot arbetslivets
Mot. 1983/84:2627
16
utarmning genom att till humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
anvisa ytterligare medel.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda föreslås
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om uppdragsforskning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskning vid mindre högskoleenheter,
3. att riksdagen hos regeringen hemställer om inrättande av en
professur i litteraturvetenskap, särskilt kvinnolitteratur, vid universitetet
i Göteborg,
4. att riksdagen med ändring i proposition 1983/84:107 bil. 5 D 33
till Nationell halvledarforskning anvisar ett reservationsanslag
av 15 475 000 kr.,
5. att riksdagen hos regeringen hemställer om inrättandet av en
professur i pedagogik, med inriktning mot den samhälleliga
barnomsorgen, vid universitetet i Göteborg,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om pedagogiskt och metodiskt forsknings- och
utvecklingsarbete rörande handikapphjälpmedel och dess användare,
7. att riksdagen med ändring i proposition 1983/84:107 bil. 5 D 24
Tekniska fakulteter till KTH i beräknad anslagsfördelning
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 117 328 000 kr. samt
till CTH i beräknad anslagsfördelning 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 103 344 000 kr.,
8. att riksdagen med ändring i proposition 1983/84:107 bil. 5 D 24
Tekniska fakulteterna för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 368 663 000 kr.,
9. att riksdagen med ändring i proposition 1983/84:107 bil. 5 D 30
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret
1984/85 anvisar ett med 10 000 000 kr. förhöjt belopp.
Stockholm den 20 mars 1984
LARS WERNER (vpk)
BERTIL MÅBRINK (vpk)
C.-H. HERMANSSON (vpk)
JÖRN SVENSSON (vpk)
NILS BERNDTSON (vpk)
EVA HJELMSTRÖM (vpk)
BJÖRN SAMUELSON (vpk)