35

Motion

1983/84:2622

Frida Berglund m. fl.

Forskning (prop. 1983/84:107)

Vid institutionen för medicin vid medicinska fakulteten i Umeå finns för
närvarande en extra forskartjänst motsvarande professor i omvårdnadsforskning.
Medel för tjänsten har anvisats via den medicinska fakulteten
liksom medel för visst material och forskarutbildningskurser. Externa
anslag har dessutom tillkommit. I mars 1983 fastställdes en studieplan för
forskarutbildning i ämnet Omvårdnadsvetenskap av medicinska fakultetens
fakultetsnämnd.

I regeringens proposition 1983/84:107 om forskning har inte UHÄ:s
förslag om inrättande av en professur i omvårdnadsforskning bifallits. För
budgetåret 1983/84 finns ett anslag anvisat på 120 000 kr. för inköp av
omvårdnadslitteratur till uppbyggande av ett omvårdnadsbibliotek vid
medicinska fakulteten i Umeå.

Det är också i Umeå man kommit längst i landet med en institutionell
uppbyggnad av omvårdnadsforskning.

Omvårdnadsforskningens betydelse för vårdutbildningarna

I 5 § högskolelagen står:

”Verksamheten i högskolan skall anordnas så att sambanden mellan
utbildningen, forskningen och utvecklingsarbetet främjas.”

I den nya högskolan ingår både traditionella högskoleutbildningar och
sådana utbildningar som tidigare låg utanför högskolan. Meningen med
den nya högskolan var bl. a. att låta skilda utbildningstraditioner berika
varandra.

I 2 § högskolelagen står att utbildningen i högskolan skall vila på vetenskaplig
grund. Detta är alltså en förutsättning som skall gälla för all
högskoleutbildning. Vårdutbildningarna i Sverige hade hittills inte någon
egen sådan grund. Det gällde att bygga upp från början. Det var nödvändigt
att få i gång en vetenskaplig bearbetning av vårdutbildningarnas
karaktärsämnen, t. ex. omvårdnaden. Det är mot denna bakgrund man får
se inrättandet av tjänsten för omvårdnadsforskning i Umeå.

Omvårdnadsforskningens betydelse för hälso- och sjukvården

Hälso- och sjukvårdsutredningen slog fast att omvårdnaden avser andra
än rent medicinska åtgärder och att den utgör en betydande del av hälsooch
sjukvården.

Mot. 1983/84:2622

36

Medicinska forskningsrådets (MFR) arbetsgrupp för teorier och metoder
i omvårdnadsforskning definierar omvårdnad på följande sätt:

”Omvårdnad innebär att tillgodose allmänmänskliga och personliga
behov och att därvid ta tillvara individens egna resurser för att bevara eller
återvinna optimal hälsa liksom att tillgodose behov av vård i livets slutskede.
Omvårdnad sammanfaller delvis med och utgör ett komplement till
medicinsk vård, beaktande såväl psykiska som sociala och kulturella aspekter.”

Beskrivningar av omvårdnaden som ett eget kompetensområde är rätt
nytt. Länge har hälso- och sjukvården haft sitt intresse inriktat på rent
medicinska åtgärder och omvårdnaden har setts som en service till medicinen.

Förhållandet mellan medicinska åtgärder och omvårdnad varierar från
patient till patient och inom olika vårdgrenar. Inom akutsjukvården tenderar
de medicinska åtgärderna att dominera medan omvårdnaden är det
väsentligaste och de medicinska åtgärderna mer blir ett stöd inom t. ex.
långtidssjukvård och terminalvård. Insikten om att den vårdsökande är en
unik person med egna resurser innebär att omvårdnaden innehåller en
helhetssyn på patienter.

Det är inte en slump att man nu har börjat uppmärksamma omvårdnadens
betydelse. Det hänger samman med den syn på patienten som bl. a.
hälso- och sjukvårdslagen ger uttryck för. Hälso- och sjukvårdsutredningen
har uttryckt det så här:

”Hos den enskilda människan som söker vård är uppmärksamheten
främst riktad på det personliga omhändertagandet. Människan vill bli
omskött, inte bara medicinskt korrekt utan också medmänskligt. Patienternas
vardagliga och personliga problem måste därför i framtiden kunna
tillmätas samma vikt som de renodlat medicinska behoven.”

Om man erkänner omvårdnadens betydelse för patientens situation,
erkänner man samtidigt omvårdnadsforskningens betydelse.

Omvårdnaden är ett nytt forskningsområde. Det rör sig alltså om nya
forskningsproblem, där man måste Finna adekvata metoder för att angripa
problemen. Det måste bli ett långsiktigt arbete, och därför måste forskningen
få fasta resurser. Omvårdnadsforskningen är alltså inte enbart tillämpad
forskning.

Sammantaget Finns många skäl för att omvårdnadsforskningen i Umeå
måste få fasta resurser.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer vi

att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som anförts i motionen om omvårdnadsforskningens behov
av fasta forskningsresurser.

Mot. 1983/84:2622

37

Stockholm i mars 1984

FRIDA BERGLUND (s)

KARIN ISRAELSSON (c)
BRITTA HAMMARBACKEN (c)
IRÉNE VESTLUND (s)

INGRID ANDERSSON (s)

SIRI HÄGGMARK (m)
ING-MARIE HANSSON (s)
GULLAN LINDBLAD (m)
MARGARETA PALMQVIST (s)

• :Xi

■■

*-:." ■■-■•-■ .J '■■■■■■■■ .

.

:iU

.

• ! ,:ra - v

- •

. . v- i- ■ V -’ ' •• C|

IgfPf

- . •

■ *1-’ J-u •• ' - - -• • 7 *- ' r. • ’ -* •

■

'

ISft : > ■ c

'

;r# ~

't-,

ss

Liber Tryck Stockholm 1984