Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1983/84:2619

Rune Backlund

Forskning (prop. 1983/84:107)

Forskningen inom handikappområdet har i jämförelse med andra forskningsområden
sedan länge varit eftersatt och forskningen har huvudsakligen
koncentrerats till medicinska och tekniska aspekter av handikapp.
Detta framgår vid en genomgång av pågående och nyss avslutade forskningsprojekt.
Vidare är forskningsinsatserna starkt splittrade när det gäller
finansiering och huvudmannaskap. I flera sammanhang har detta uppmärksammats,
t. ex. i omsorgskommitténs betänkande Omsorg om vissa
handikappade, forskningsrådsnämndens PM Forskning om handikapp,
beredningsgruppens för internationella handikappåret Handlingsprogram
i handikappfrågor samt handikapporganisationernas handlingsprogram.
Undantagslöst betraktas denna omständighet som problematisk.

Handikappfrågor — mångvetenskap

Handikapproblematiken i samhället är synnerligen mångfasetterad och
svårgripbar. Därför föreligger ett stort behov av såväl grundforskning som
åtgärdsinriktad forskning och utvecklingsarbete. Strikta gränsbestämningar
mellan grundforskning, åtgärdsinriktad forskning och utvecklingsarbete
är emellertid svåra att göra, i synnerhet inom handikappområdet med
dess starka knytning till många vetenskaper. FoU-verksamheten har hitintills
på detta område haft sin tyngdpunkt på medicinsk och klinisk forskning.
Däremot har forskning inriktad på olika handikappgruppers mera
generella problem på grund av sin tvärvetenskaplighet haft svårt att få
fotfäste i den etablerade forskningsvärlden. Mycket forskning av den
karaktären har bedrivits i form av kortsiktiga projekt eller examensarbete.
Att ett så stort och betydelsefullt samhällsproblem fått en så ringa betydelse
i forskningssammanhang är högst otillfredsställande.

Utbildning och forskning med inriktning på handikappfrågor i Jönköping

Utbildningen vid Jönköpings högskola är i stort sett koncentrerad till
fyra profilområden, lärarutbildning, arbetsmiljöutbildning, utbildning inriktad
mot små och medelstora företag samt social utbildning med särskild
inriktning på handikappområdet.

Handikapprofilen grundlädes redan i början av 1970-talet vid den dåvarande
lärarhögskolan. Den utvecklades och förstärktes i och med inrättandet
av högskolan 1977. Av de utbildningar som i dag är företrädda vid

Mot. 1983/84:2619

Jönköpings högskola ger främst följande linjer och kurser basresurser för
en fortsatt utveckling av handikapprofilen:

— Fritidspedagoglinjen

— Förskollärarlinjen

— Lågstadielärarlinjen

— Mellanstadielärarlinjen

— Speciallärarlinjen

— Skyddsingenjörslinjen

— Handikappkunskap

— Socialmedicin med personalfrågor

— Psykosocialt arbetssätt

— Handikapp — samhälle

— Skyddsteknikerutbildning

— Ergonomi och toxikologi

Vid högskolan bedrivs i dag också visst forsknings- och utvecklingsarbete.
Sedan hösten 1983 är ett forskningsprojekt under planering i samverkan
med HCK:s centrala organisation. Projektet har arbetsnamnet från
utbildning till arbete, en studie av handikappade ungdomars situation i
åldern 18-25 år.

Munksjöskolan

I samband med högskolereformen 1977 blev ca hälften av landstingets
utbildningar vid Munksjöskolan allmänna utbildningslinjer inom högskolan.
Den landstingskommunala högskoleutbildningen omfattar sex linjer,
varav flertalet har anknytning till handikapp.

— Hälso- och sjukvårdslinjen med inriktningar mot allmän hälso- och
sjukvård, operationssjukvård, ögonsjukvård, diagnostisk radiologi

— Sociala omsorgslinjen med inriktningar mot äldre- och handikappomsorg,
psykiskt utvecklingsstörda och flerhandikappade samt socialpedagogiskt
behandlingsarbete

— Rehabiliteringslinjen med inriktning mot arbetsterapi

— Medicinska servicelinjen med inriktning mot klinisk kemi

— Tandhygienistlinjen

— Ortopedtekniska linjen med inriktningar mot ortopedingenjör och ortopedtekniker

I utbildningarna ingår förberedelser för forsknings- och utvecklingsarbete.
Inom området handikapp och rehabilitering är det främst rehabiliteringslinjen,
sociala omsorgslinjen och ortopedtekniska linjen med
dess inriktningar som har stor betydelse för verksamheten inom området.
Till utbildningen finns knutet följande laboratorier och institutioner:

Mot. 1983/84:2619

— Biomekaniska laboratoriet

— Ortoslaboratoriet

— Odontologiska institutionen

— Institutet för gerontologi

— Enheten för tillämpad ortosteknik

Industristrukturen i Jönköpings län

Jönköpings län har en näringslivsstruktur som skiljer sig väsentligt från
rikets genomsnitt. Länets småföretag har visat prov på snabb anpassning
till efterfrågan på nya produkter. Deras möjligheter att genomföra också
korta tillverkningsserier med hög kvalitet har rönt internationell uppmärksamhet.
Bland företagen finns flera som i dag har tillverkning av kvalificerad
teknisk utrustning för skilda handikapp. Den breda kompetens och
det tekniska kunnande som byggts upp inom handikappområdet är av stor
betydelse för fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete inom handikappområdet.

Resurs för utökad forskning inom handikappområdet

Som inledningsvis redovisats har flera utredningar pekat på behovet av
utökad forskning inom handikappområdet samt en samordning av befintliga
resurser. 1 Jönköping finns, som ovan redovisats, vid högskolan,
Munksjöskolan och i företag en samlad kompetens inom området handikapp.
En arbetsgrupp har på uppdrag av Jönköpings kommun, Jönköpings
läns landsting och högskolestyrelsen i ett PM visat på att det i
Jönköping finns goda förutsättningar för en vidgad utbildning och FoUverksamhet
inom handikappområdet.

Enligt min uppfattning bör de resurser som i dag finns inom handikappområdet
i Jönköping tas till vara och utnyttjas i en utökad forskning inom
handikappområdet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om möjligheterna till vidgad FoU-verksamhet i Jönköping inom
handikappområdet.

Stockholm den 20 mars 1984
RUNE BACKLUND (c)