20

Motion
1983/84:2612
Bertil Fiskesjö

Forskning (prop. 1983/84:107)

Massmedier och masskommunikation spelar en allt större roll för enskilda
människor och för samhället som helhet. Ett mått på detta är att
svenskar enligt gjorda undersökningar ägnar i genomsnitt 5 timmar och 15
minuter per dygn åt olika massmedier.

Vad som kan förutses är en stark expansion av möjligheterna till sändning,
distribution och mottagning på masskommunikationsområdet. Inte
minst kommer med ny teknik ett ökat massmedieutbud över gränserna.

Den utveckling som skett och som kan förutses ställer ökade krav på
kunskaper om massmedierna i samhället. Detta förutsätter en omfattande
och kvalificerad forskning på området. I en tid med knappa ekonomiska
resurser är det särskilt viktigt att tillgängliga medel används på ett sådant
sätt att befintlig kapacitet kan utnyttjas på bästa sätt, att redan framgångsrika
projekt kan fullföljas och drivas vidare och att forskningen ges en mer
långsiktig stabilitet vad gäller organisatorisk utbyggnad.

Den svenska massmedieforskningen har utretts sedan 1960-talet. Sedan
några år har riksdagen anvisat särskilda medel för massmedieforskningen
över anslaget till samhällsvetenskaplig fakultet. Pengarna har av UHÄ
fördelats på de olika universitetsorterna. De har sedan använts framför allt
som stöd för seminarieverksamhet, i syfte att bygga upp kompetensen
inom forskningsområdet. Satsningen har gett bäst resultat i Göteborg,
Stockholm och Lund.

Vid Göteborgs universitet har organisationen getts ökad stadga genom
att en professur i massmedieforskning inrättades budgetåret 1980/81. Den
finansierades bl. a. genom medel från det särskilda anslaget till massmedieforskning.
I Stockholm finns en av forskningsrådets forskartjänster
placerad vid Centrum för masskommunikationsforskning. I Lund har
fakulteten och universitetet i flera år med hög prioritet föreslagit en professur
i sociologi med inriktning mot massmedieforskning. UHÄ föreslog
i sin petita att tjänsten skulle inrättas från budgetåret 1984/85.

I petitan föreslog UHÄ också att de särskilda medlen skulle tilldelas
direkt till fakulteterna. I årets forskningspolitiska proposition har detta
skett, dock så att medlen delats lika mellan orterna (förutom de särskilda
medel som går till informationscentralen Nordicom i Göteborg).

Föreningen Svenska massmedieforskare har i en skrivelse (1983-12-06)
till regeringen påpekat att Göteborg, Stockholm och Lund utan tvivel visat
högst aktivitet vad gäller antalet seminarier och disputationer. I UHÄ:s

Mot. 1983/84:2612

21

fördelning av medel har på senare år Lund också fått en större andel än
övriga orter.

Vid seminariet för kommunikationssociologi i Lund har under de senaste
åren producerats ett tiotal doktorsavhandlingar, varav flera av hög
internationell klass (omvittnad av opponenter från Oslo, Amsterdam,
London etc.) F. n. pågår ett antal forskningsprojekt rörande bl. a effekter
av den nya informationsteknologin på främst barn och ungdom men även
representativa urval av vuxna (video, satellit- och kabel-TV-försök etc).
Projekten stöds av bl. a. HSFR, RJ och SÖ. Det är uppenbart att en
satsning av denna storleksordning i längden inte kan fortgå utan den
stadga som en någorlunda fast tjänst erbjuder.

I ett läge där man skall permanenta verksamheten genom att föra över
pengarna till fakultetsanslagen är det angeläget att pengarna används på
bästa möjliga sätt. Principerna i forskningspropositionen betonar att man
lokalt bör avgöra hur pengarna används.

I Lund har fakultet, universitet och regionstyrelse betraktat det som
angeläget att ge området det stöd som en professorstjänst kan innebära. De
medel som enligt forskningspropositionen anvisas genom en jämn fördelning
över universitetsorterna är emellertid alltför små för att möjliggöra
inrättandet av en extra professur.

En koncentration av satsningen skulle möjliggöra detta. En tilldelning
till Lund ungefär motsvarande tidigare år, dvs. 110 000 kr., skulle ge
tillräckliga resurser för att möjliggöra att man med tillskott av lokala medel
inrättar en extra professur. Därmed skulle universiteten i Göteborg, Lund
och Stockholm vara väl rustade att bedriva den forskning som med tanke
på den kommande genomgripande förändringen av de svenska massmedierna
framstår som alltmer oundgänglig. En första etapp av den sedan
länge planerade utbyggnaden av massmedieforskningen skulle vara i
hamn.

Förslaget innebär således en omfördelning av i propositionen anvisade
medel så att en extra professur i massmedieforskning kan inrättas i Lund.
Det är ett önskemål som i enlighet med vad som anförts ovan getts hög
prioritet av universitetet, UHÄ och inom massmedieområdet verksamma
forskare.

Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställer jag

att riksdagen beslutar om en fördelning av resurserna för massmedieforskning
i enlighet med vad som angetts i motionen.

Stockholm den 20 mars 1984

Bertil Fiskesjö (c)