16

Motion

1983/84:2610

Nic Grönvall

Forskning (prop. 1983/84:107)

Ordet forskning har undergått en långtgående inflation i svenskt språkbruk.
Envar som genomför någon mindre undersökning och därefter
uttalar sig med självpåtagen sakkunskap betecknas i så gott som varje
sammanhang som forskare. Vår tids nya kungsord — ”att vara försiktig
med orden” — borde i allra högsta grad tillämpas såvitt gäller ordet
forskning. Regeringens proposition är ett utmärkt exempel på det förfall
som drabbat begreppet forskning. En genomgång av regeringens mycket
omfattande proposition är på så gott som varje sida en demonstration över
vad som här påpekats.

Jag vill med denna motion erbjuda exempel på hur politiska frågor kan
döljas i forskningens förklädnad. Värre är emellertid att byråkratin via det
nya begreppet ”forskning” på detta sätt söker påverka det mänskliga livets
inriktning i verkligt grundläggande frågor.

Jag tar här fasta på arbetsmarknadsdepartementets uttalanden bilaga 7
punkt 6 med rubriken Jämställdhetsforskning.

Regeringen redovisar här först organisationen för jämställdhetsforskning
sålunda:

Jämfo, som enligt texten sysslar med att ta fram underlag för förslag till
åtgärder för att förbättra kvinnliga forskares situation samt en förstudie
om kvinnors och mäns inbördes relationer;
arbetsmarknadsdepartementets organ,
arbetslivscentrum,
arbetarskyddsfonden,

delegationen för arbetsmarknadspolitisk forskning,
delegationen för invandrarforskning,

UHÄ, som har en viktig samordnande funktion för jämställdhetsforskning
inom högskolan,

humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet HSFR, som utarbetat
ett forskningsprogram med kvinnoperspektiv,

Jämo,

arbetsmarknadsstyrelsen,

statens arbetsmarknadsnämnds enhet för jämställdhetsfrågor.

Den ovanstående tabellen kan liknas vid en enastående triumfbåge över
vad idoga byråkrater kan åstadkomma inom områden som i allt väsentligt
regleras och styrs av faktorer, som saknar anknytning till det byråkratiska
livet.

Sedan regeringen redovisat innehållet i ett betänkande konstaterar re

Mot. 1983/84:2610

17

geringen med stolthet att HSFR skall inrätta fem nya forskartjänster för
jämställdhetsforskning.

Verkligt skrämmande blir emellertid den här beskrivningen över onödig
statlig verksamhet när arbetsmarknadsministern beskriver forskningens
inriktning. Enligt arbetsmarknadsministern skall forskningen koncentreras
på att utreda ”kvinnors och mäns inflytande”. Ett första element av
detta studium skall vara att belysa den kvinnliga representationens i samhällsorgan
genomslagskraft i den förda politiken. Att genomslagskraften
i förd politik rimligen skall återspegla det rimliga, det kloka och det
framsynta i politikens innehåll tycks på intet vis besvära arbetsmarknadsministern.

Vidare angivs i propositionen att Sveriges i övrigt rika statistik härefter,
för att belysa jämställdhetsfrågor, också skall redovisa en statistik över
förmögenhet, inkomst, bidrag och skatt, redovisade och uppdelade efter
människors kön.

Slutligen skall männen, enligt arbetsmarknadsministern, bli föremål för
särskild uppmärksamhet i forskningen. Verkligt monumental i både språklig
och intellektuell mening är följande påstående i propositionen: ”Viktiga
forskningsområden är mannens roll på arbetsplatsen, papparollens
betydelse för mansrollen, mannens roll som förälder samt vilka tillfällen
i mannens livcykel som är strategiska för förändring. ”(Här — min kursivering.)

De förhållanden som styr olika individers utveckling, som avgör familjens
sammanhållning, som påverkar olika individers intresseinriktning
och som påverkar förhållandet mellan man och kvinna i stort, är djupt
förankrade i ett folks kulturella bakgrund och framför allt i vanliga, enkla
biologiska förhållanden. Det är en sådan självklarhet att individens möjligheter
i livet skall avgöras av kvaliteter som kunnande, kompetens,
arbetsvilja och pålitlighet och inte av könstillhörighet att hela jämställdhetsfrågan
kan betraktas med stor avspändhet.

De i denna motion redovisade exemplen på statens ”forskningsinsatser”
understryker behovet av en omfattande sanering även i detta ämne, särskilt
i en tid av pressad samhällsekonomi.

Med stöd av det som ovan anförts hemställer jag

att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om behovet av långtgående sanering av statliga insatser i jämställdhetsforskning.

Stockholm den 20 mars 1984

NIC GRÖNVALL (m)