Mot. 1983/84
2601-2614

Motion

1983/84:2601

Birgitta Hambraeus
Forskning (prop. 1983/84:107)

Regeringens proposition om forskningen utgår från att det huvudsakligen
är naturvetenskap och teknik som skall stödjas för att lösa våra
problem.

Enligt min uppfattning är det ännu viktigare att främja människans
förmåga att välja på ett klokt sätt bland hela det utbud av information som
kommer över oss. De humanistiska och estetiskt skapande ämnena kommer
här i förgrunden.

Nobelpristagaren Roger Sperry har genom sin forskning i hjärnans
fysiologi kommit fram till att det, i den prekära situation som mänskligheten
befinner sig i, är väsentligt att begreppet medvetande studeras.
Professor Bengt Lindegård, Göteborg, skriver i Svenska Dagbladets understreckare
den 19 mars 1984 apropå Sperrys senaste bok: ”Den mänskliga
hjärnan utgör i dag den dominerande kontrollmekanismen på vår
planet och vad som händer inom, respektive vad som styr, människans
hjärna kommer att bestämma vår framtid.”

Matti Bergström, professor i neurofysiologi vid Helsingfors universitet,
föreläste nyligen i Stockholm på inbjudan av Föreningen Nytänkarna. Vi
fick lära oss att vissa celler i hjärnan aktiveras enbart då individen väljer.
Hjärnan prioriterar härvid i informationsutbudet och därmed sker en
värdering. Man väljer det ena framför det andra. Det är, menar prof.
Bergström, meningsfullt att räkna med en ”värde-kapacitet” rent fysiologiskt
mätbar i hjärnan, som kan tränas liksom den fysiska och den för
kunskapsinhämtningen.

Det är skillnad på att veta ( = samla information) och att förstå. När vår
förståelse ökar för helhetssammanhangen är vi också kapabla att välja
klokare. Liksom vi kan vara handikappade fysiskt och kunskapsmässigt
kan vi också vara det i vår förmåga att värdera. Håller vi på att skapa en
generation av ”värde-invalider”? Värdefri kunskap är omänsklig och värdefri
kraft är destruktiv. Prof. Bergström karaktäriserar en ”värde-invalid”
som en person som bara opererar logiskt lineärt och som saknar förmåga
att välja med ansvar för helheten. De nödvändiga synapserna i hjärnan
saknas.

Värdekapacitet tränas genom upplevelser. Skapande konst, musik, litteratur,
dramatik, förståelse för människors situation i andra tider och
kulturer, alltså de estetiska och humanistiska ämnena, tränar vår förmåga
att uppleva det mänskligt värdefulla. Vi fylls av glädje inför det sköna,

1 Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 2601—2614

Mot. 1983/84:2601

2

varma och kärleksfulla. Härmed tränas vår förmåga att värdera ur helhetssynpunkt
och att träffa kloka val.

Varken Roger Sperry eller Matti Bergström tycks räkna med en verklighet
som inte är bunden till den fysiska tillvaron. Jag anser att tron på Gud,
som skapat världen med alla fantastiska möjligheter och på Jesus Kristus
som visat oss vad Kärlek är, är omistlig för vår förmåga att välja vist. Trots
alla vantolkningar och allt ont och småaktigt som sker och har skett i
kristendomens namn, är ändå tron på Jesus Kristus den grund som vår
uppfattning om varje människas absoluta värde vilar på. Jesus höll med de
svaga, misslyckade och utstötta mot den tidens välartade etablissemang. I
en tid av nyandlighet och ökande inflytande från andra religioner är det
väsentligt att vi fördjupar vår förståelse för det kristna arvet. Regeringen
vill ersätta professurerna i kristendomens idéhistoria och i urkristendomens
litteratur med en professur i islam vid Lunds universitet. Jag anser att
de båda professurerna i kristna ämnen bör återbesättas.

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
kompletterande proposition föreläggs riksdagen med ökat stöd
till de humanistiska och estetiska ämnena i den högre undervisningen,

2. att riksdagen beslutar att professurerna i kristendomens idéhistoria
och urkristendomens litteratur skall återbesättas vid
Lunds universitet.

Stockholm den 20 mars 1984

BIRGITTA HAMBRAEUS (c)