29

Motion

1983/84:2599

Elving Andersson och Kjell Mattsson
Forskning (prop. 1983/84:107)

I propositionens bilaga 6 behandlas bl. a. forskningsverksamheten för
odling av fisk och skaldjur. Föredragande statsrådet anför bl. a. att nya
resurser inte skall tas i anspråk för administration, upprustning m. m.
Befintliga resurser bör i stället utnyttjas så effektivt som möjligt.

Olika institutioner är verksamma inom havsforskningen samt i arbetet
med utveckling av fisk- och skaldjursodning. Detta anser vi är värdefullt.

Västkusten är självfallet ett mycket intressant område för detta forsknings-
och utvecklingsarbete. I Bohuslän finns därför ett flertal viktiga
forskningsanläggningar och laboratorier. Vid Tjärnö i Strömstads kommun
har Göteborgs och Stockholms universitet en gemensam anläggning,
vilken är nyuppförd. I Lysekils kommun finns dels fiskeristyrelsens havsfiskelaboratorium,
dels Uppsala universitets station på Klubban och dels
Kungliga Vetenskapsakademiens marinbiologiska station Kristineberg.

Statskontoret har i en rapport (1982:34) föreslagit en samlokalisering av
havsforskningslaboratoriet och Kristineberg. Utgångspunkten i förslaget
är att forsknings- och undersökningsverksamheterna hålls skilda åt även
i fortsättningen. Samlokaliseringen kommer dock att medföra väsentliga
rationaliseringsvinster med samutnyttjande av viss personal och vissa lokaler.
Även funktioner som bibliotek, viss laboratorieutrustning m. m. kan
samutnyttjas.

Kostnaderna för två separata utbyggnader enligt föreliggande planer
beräknas av statskontoret till sammanlagt ca 38 milj. kr. i 1982 års penningvärde.
En samordnad laboratorieutbyggnad vid Fiskebäck beräknas kosta
ca 32 milj. kr. och kostnaden för en samlokalisering vid Kristineberg
beräknas till ca 26 milj. kr. Det finns alltså stora vinster att göra redan vid
utbyggnaden genom en samlokalisering. Till detta kommer sedan lägre
driftskostnader genom det samutnyttjande av olika resurser som tidigare
nämnts.

Det finns dessutom anledning att understryka vikten av att nybyggnation
kommer till stånd snarast, bl. a. beroende på den undermåliga arbetsmiljön
och trångboddheten både vid havsfiskelaboratoriet och Kristineberg.

Jordbruksministern har tidigare (bl. a. i prop. 1983/84:10) fört fram
tanken på att viss del av havsfiskelaboratoriet kan flyttas till syd- eller
öst-kusten och med anledning därav påbörjat ytterligare en utredning
angående fiskeristyrelsens havsforskningsresurser.

Det finns f. n. inga skäl som talar för en flyttning av resurser från

Mot. 1983/84:2599

30

västkusten. Tvärtom finns många skäl som talar för ett bibehållande av

resurserna där de redan finns. Bl. a. kan nämnas följande:

1. Mer än hälften av fångstvärdet som landas kommer från västerhavet.

2. De fiskarter som finns i Östersjön finns alla på västkusten, men inte
tvärtom.

3. Skaldjuren som har ett stort fångstvärde finns endast på västkusten.

4. Den ökande verksamheten med musselodlingar finns i Bohuslän.

5. Ett fullt fungerande havsfiskelaboratorium kräver en miljö med rent
vatten. I Lysekils kommun finns detta, både oceaniskt och bräckt vatten.
I Gullmarsfjorden t. ex. finns möjligheter att i nära anslutning till
verksamheten bedriva marina försök i ostörd miljö. Efter ett omfattande
arbete har Gullmarsfjorden med omgivningar avsatts som naturreservat
framför allt av vetenskapliga skäl.

Med hänvisning till det anförda hemställs >
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fiskeristyrelsens
havsfiskelaboratorium i Lysekil skall bibehållas samt
att regeringen tar initiativ till samordning av fiskeristyrelsens och
Vetenskapsakademiens verksamheter när det gäller lokaler m. m.
så att planerna på ny- och ombyggnader av lokaler snarast möjligt
kan påbörjas.

Stockholm den 20 mars 1984

ELVING ANDERSSON (c)

KJELL A. MATTSSON (c)