5
Motion
1983/84:2563
Hans Petersson i Röstånga m. fl.
Ändring i brottsbalken m.m. (sexualbrotten) (prop. 1983/84:105)
Frågan om ändring i brottsbalkens bestämmelser om sexualbrott har under
lång tid varit föremål för överväganden och debatt. De frågor som är
förknippade med sexualbrott och sedlighetsbrott i vidare mening berör i hög
grad den enskildes integritet och vår uppfattning om rätt och moral. Arbetet
med att ändra gällande lag har därför engagerat ett stort antal organisationer,
föreningar och enskilda personer.
Det förslag till förändringar i brottsbalken som föredraganden lagt
överensstämmer enligt folkpartiets uppfattning i allt väsentligt med såväl
sexualbrottskommitténs betänkande som den remissopinion som framkommit.
Förslaget ligger därmed enligt vår uppfattning väl i linje med det synsätt
som återfinns i dagens samhälle såväl på relationen mellan man och kvinna
som på sexuallivet. Vår uppfattning skiljer sig dock från förslaget vad gäller
offrets rätt till juridiskt biträde. Vi vill därutöver kort beröra några delar i
propositionen.
Våldtäktsparagrafen
Föredraganden betonar i sitt förslag att parternas relation till varandra
samt den våldfördas beteende före våldförandet skall sakna betydelse för
ansvars- och påföljsbedömningen. Vi delar denna uppfattning. Samtidigt är
det uppenbart att man också måste låta en allmän rättsuppfattning ligga till
grund vid den rättsliga bedömningen.
Minimistraffet för våldtäkt föreslås i 6 kap. 1 § 1 st även fortsättningsvis
vara två år. Därutöver föreslås i 1 § 2 st en lägre straffskala med det allmänna
minimistraffet 14 dagar som lägsta strafftid. Man kan inte bortse från att det
kan uppkomma fall när domstolarna upplever en konkurrens mellan första
och andra stycket och därmed till ställningstagandet om minimistraffet skall
vara två år eller 14 dagar. Det är viktigt att understryka vad föredraganden
skriver att andra stycket skall tillämpas där brottsrubriceringen ”våldförande”
i dag används och aldrig i de fall där rekvisiten för våldtäkt enligt första
stycket är uppfyllda.
Incest
Folkpartiet tillstyrker föredragandens förslag att incest även framdeles
skall vara kriminaliserad. Vad gäller sexuella förbindelser mellan föräldrar
och barn är ett sådant ställningstagande självklart som ett viktigt led i att
Mot. 1983/84:2563
6
skydda barnen mot olika former av våld och övergrepp. Samma motivering
kan inte användas för att kriminalisera sexuellt umgänge mellan vuxna
personer. Vi är emellertid, bl. a. mot bakgrund av den debatt som den
tidigare sexualbrottskommitténs förslag i denna del orsakade, beredda att
instämma med föredraganden att det för det stora folkflertalet är djupt
stötande med sexualla förbindelser mellan vuxna familjemedlemmar. Det
skulle alltså vara direkt stridande mot allmän rättskänsla att avskaffa vad som
med nuvarande kriminalisering uppfattas som ett förbud. Därutöver är vi
övertygade om att detta förbud är ett skydd också för vuxna personer som
annars kan utnyttjas av dominerande föräldrar eller syskon.
Rätt till biträde
Föredraganden diskuterar utförligt vilken typ av biträde som den som har
blivit utsatt för ett sexualbrott skall ha under förundersökning och rättegång.
Han stannar slutligen för att föreslå att rättegångsbalken kompletteras så att
det skall vara möjligt för målsäganden att under rättegången åtföljas av en
lämplig person. Han avvisar därigenom tanken på att införa en möjlighet att
förordna ett juridiskt biträde.
Vi delar inte föredragandens slutsats i denna del. Många gånger kan det
säkert vara värdefullt och ibland kanske också upplevas som tillräckligt att
den som blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp får hjälp genom socialtjänsten
men därutöver måste det finnas en ovillkorlig rätt att kostnadsfritt få stöd av
ett juridiskt biträde. Möjligheten att få sådan hjälp skall erbjudas redan i
samband med att förundersökning inleds. Rätten till juridiskt biträde bör
lämpligen ses som rättshjälp motsvarande den som kommer tilltalad till del
genom offentlig försvarare men skall självfallet vara helt kostnadsfri. Den
bör regleras inom ramen för rättshjälpslagen.
Med anledning av ovanstående hemställer vi
att riksdagen beslutar om sådan komplettering av rättshjälpslagen att
den som blivit föremål för ett sexuellt övergrepp kostnadsfritt skall
ha rätt till juridiskt biträde.
Stockholm den 5 mars 1984
HANS PETERSSON (fp)
i Röstånga
KJELL JOHANSSON (fp) KERSTIN ANÉR (fp)