Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

7

Motion

1983/84:2559

Karin Israelsson och Rosa Östh

Ändring i brottsbalken m.m. (sexualbrotten) (prop. 1983/84:105)

I propostion 1983/84:105 om ändring i brottsbalken m. m. (sexualbrotten)
föreslås omfattande lagändringar. Genom att införa en ny paragraf i
rättegångsbalken öppnas möjlighet för målsägande till personligt stöd under
rättegång.

Lagförslaget innebär dock ej att möjlighet till juridiskt biträde ges. Detta
är av flera skäl att beklaga. De remissinstanser som yttrat sig över
utredningen SOU 82:61: Våldtäkt och andra sexuella övergrepp har i det
sammanhanget kraftigt understrukit vikten av att ett bättre omhändertagande
av offer för sexualbrott kommer till stånd och understöder kommitténs
förslag. Sexton av remissinstanserna har dessutom framhållit behovet av
juridiskt biträde.

Domstolsverket framhåller exempelvis: Enligt domstolsverkets mening
talar många skäl för att rättshjälpslagen ändras så att det blir möjligt att
förordna ett biträde även i fall då kvinnan inte framhåller något
skadeståndsbehov mot den tilltalade. Ett biträde enligt rättshjälpslagen
torde ha större möjligheter att effektivt hjälpa kvinnan än en sådan
stödperson som kommittén förordar.

JämO skriver: Den som utsätts för ett sexuellt brott borde ha behov av
juridiskt och socialt stöd snarare än av sociala hjälpinsatser. Den våldtagna
behöver någon som kan stödja henne under förundersökningen och bevaka
hennes intressen i samband med rättegången - -- Enligt JämO:s mening bör
alltså kvinnan i samband med att hon anmäler våldtäkten erbjudas dels ett
juridiskt biträde som stöd och hjälp före och under rättegången, dels samtalseller
kristerapi.

Centerns kvinnoförbund föreslår i sitt remissvar att offret skall ha rättighet
till juridiskt biträde inom rättshjälpens ram. I våra grannländer - Danmark
och Norge - förordnas juridiskt biträde såvitt gäller våldtäktsmål.

Krav på juridiskt biträde utesluter på intet sätt behovet av psykologiskt
krisstöd i samband med brottet. Men den stödpersonen besitter inte de
juridiska kunskaper som ett juridiskt biträde har och som kvinnan-mannen är
i behov av. Föredragande statsråd är också i propositionsförslaget beredd att
ta upp frågan om juridiskt biträde till omprövning om det skulle visa sig
behövas. Enligt vår uppfattning finns detta behov redan dokumenterat bl. a. i
de remissvar som inkommit.

Vi föreslår därför att man redan nu beslutar om att målsägande vid
anmälan av brottet och i anslutning till och i rättegången äger rätt till juridiskt
biträde.

Det bör ankomma på vederbörande utskott att utarbeta erforderlig lagtext

Mot. 1983/84:2559

8

som är anpassad till den utformning rättegångsbalkens 20 kap. får vid bifall
till övriga förslag i propositionen.

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att våldtäktsoffer skall ha rättighet till juridiskt
biträde inom rättshjälpens ram.

Stockholm den 1 mars 1984

KARIN ISRAELSSON (c)

ROSA ÖSTH (c)