2

Motion
1983/84:2536

Thorbjörn Fälldin m. fl.

Kooperationens kapitalförsörjning, m. m. (prop. 1983/84:84)

Centerpartiet har i såväl regeringsställning som opposition aktivt verkat
för att stärka kooperationens roll i samhället. Bl. a. tog den dåvarande
centerledda regeringen 1977 initiativet till den s. k. kooperationsutredningen,
vars arbete visat vilken stor betydelse kooperationen spelar i det
svenska samhället. Senast har vi från centerpartiets sida redovisat vår syn
på det kooperativa alternativet i en partimotion till föregående års riksmöte
(mot. 1982/83:803).

Den kooperativa företagsformen måste enligt vår mening ges med andra
företagsformer likvärdiga ekonomiska möjligheter. Den kooperativa företagsformens
särart medför emellertid att villkoren för dess verksamhet inte
kan vara identiska med dem som gäller för t. ex. aktiebolag.

Från centerpartiets sida ser vi med tillfredsställelse att det omfattande
utredningsarbetet resulterat i en proposition om kooperationens kapitalförsörjning,
m.m. (prop. 1983/84:84). I propositionen har emellertid flera av
de förslag och slutsatser som kooperationsutredningen presenterat åsidosatts
eller avvisats. Propositionen innebär — även om de förslag som läggs
fram, såsom t. ex. införande av förlagsinsatser, öppnande av möjligheter
för fjärde AP-fondens kapital för kooperativ placering, införandet av ett
kooperativt råd - en sänkt ambitionsnivå i relation till de förslag som
utredningen presenterade. Exempelvis har utredningens förslag om uppskjuten
beskattning av de stadgeenliga insatserna och införande av en
särskild kapitalfond avvisats trots att flera tunga remissinstanser och däribland
de kooperativa huvudorganisationerna understrukit vikten av dessa
förslag.

Centerpartiet anser därför att regeringens förslag är otillräckliga. Den
kooperativa företagsformens rättmätiga krav på likvärdiga villkor med
främst aktiebolagen uppfylls inte. Detta konstaterande understryks ytterligare
av att regeringen samtidigt aviserar en lindring av företagsbeskattningen
som främst gynnar aktiebolagen.

Det är anmärkningsvärt att socialdemokratin med sin kooperativa idétradition
ser som sin uppgift att i samband med förslag som syftar till att
förbättra villkoren för kooperationen aviserar en skattelindring för aktiebolagen
utan motsvarande favör åt kooperationen.

Kooperationen och samhället

Förutom att kooperationen kommit att spela en stor roll inom detaljhandel.
försäkrings-, olje-, bostads- och fritidsbranschen samt inom jord- och

Mot. 1983/84:2536

3

skogssektorn, har intresset för det kooperativa alternativet ökat också
inom andra områden. Främst gäller detta den arbetskooperativa företagsformen
inom småindustri och medelstor industri - om än med tonvikt på
vissa branscher. Också inom verksamheter som normalt inte hänförs till
näringsverksamhet har det kooperativa alternativet fått ökad aktualitet
såsom inom offentlig verksamhet, t. ex. försök med kooperativ daghemsverksamhet.

1 en tid med allt snabbare förändringar av ekonomiska, tekniska och
sociala förhållanden med ökande risker för sårbarhet, främlingskap och
anonymitet, kan kooperationen få en allt större betydelse. Nödvändigheten
av en stabil utveckling av den privata sektorn i samhällsekonomin, men
med en samtidig återhållsamhet med de offentliga utgifterna utan att göra
avkall på en rättvis fördelningspolitik, kan onekligen ge den kooperativa
idén en central funktion. Kooperationens erfarenhet av demokratisk styrning
av ekonomisk verksamhet kan ge värdefulla bidrag till utvecklingen
av en ökad ekonomisk demokrati i näringslivet och en ökad politisk demokrati
inom främst kommunala verksamhetsområden. Dessutom kan kooperationen
med sin uppbyggnad utgöra ett alternativ till den traditionella
föreställningen om arbete och kapital och motsatta intressen. Den snabba
strukturomvandlingen ställer ökade krav på flexibilitet, anpassningsförmåga
och stabilitet, inte bara i näringslivet utan även i samhällsekonomin i
stort. Detta ställer i sin tur ökade krav på demokratisering och decentralisering
av både näringsliv och samhälle. Det bör därför vara naturligt och
angeläget att lägga en god grogrund för ett livskraftigt kooperativt alternativ
som ett komplement till privata och samhälleliga initiativ inom samhällets
olika områden.

De grundläggande skälen till att centerpartiet vill understryka vikten av
att främja en kooperativ verksamhet är inte avgränsade till näringspolitiska
eller branschspecifika skäl. Vi tror att den kooperativa idén med sin
utgångspunkt att engagera människor till samverkan kan vara ett viktigt
instrument för att bryta nya vägar inom ramen för en decentraliserad,
socialt anpassad och miljöanpassad marknadsekonomi.

Kooperationens kapitalförsörjning

Den kooperativa företagsformen är i dag klart missgynnad på en rad
områden i förhållande till privata och statliga företag, som drivs i aktiebolagsform.
En av kooperationsutredningens centrala uppgifter var därför att
framlägga förslag i syfte att underlätta kooperationens kapitalförsörjning.

Den kooperativa formen är en personassociation (sammanslutning) och
inte en kapitalassociation. Delägarna är medlemmar, som engagerat sig i
verksamheten, därför att de har intresse och ekonomisk nytta av denna.
Till skillnad från aktiebolagsformen ger inte den kooperativa formen utrymme
för kapitalspekulation,
f I Riksdagen 1983184. 3 sunil. Nr 2535 - 2539

Mot. 1983/84:2536

4

Propositionen innehåller olika förslag om hur kooperationen skall kunna
tillföras ökat riskkapital — främst från externa intressenter. Detta föreslås
kunna ske genom införande av s. k. förlagsinsatser, vilket är en ny kapitalform
som har en mellanställning mellan lån och eget kapital. Vidare föreslås
att kooperativa verksamheter via förlagsinsatserna skall kunna lå
riskkapital från fjärde AP-fonden och allemanssparande!. Dessa förslag
överensstämmer med de olika stimulansåtgärder som samhället tidigare
riktat till det enskilda näringslivet och då främst börsbolagen.

I propositionen föreslås vidare en lindring av dubbelbeskattningen av
insatsräntor väl i linje med de åtgärder i motsvarande grad som vidtagits
för lindringen av dubbelbeskattningen för aktieutdelning. Detta är speciellt
värdefullt för de konsumentkooperativa föreningarna. Många kooperativa
föreningar - i dag främst inom producentkooperationen - följer emellertid
den kooperativa grundsats som säger att överskott enbart skall fördelas i
form av gottgörelse ställt i relation till resp. medlemsdeltagande. Föreningar
som inte betalar ränta på insatser får därför inte ta del av den föreslagna
lindringen.

I sammanhanget bör understrykas hur varierande kraven på insatskapital
är inom kooperationens olika delar. De skiftande principerna för insatskrav
resp. avkastning beror på de mångfacetterade uppgifter och roller
som kooperativa rörelser påtagit sig i samhället. Det beror inte på att den
kooperativa rörelsen saknar klara linjer som motståndare till kooperationen
gärna vill framhålla.

Inom konsumentkooperationen är insatsskyldigheten ofta maximerad
till 500 kr. per medlem.

I producentkooperativa företag är medlemmarnas omsättning med föreningen
oftast mycket stor och kraven på insatser därför omfattande. För
en familjelantbrukare kan den sammanlagda insatsen i de lantbrukskooperativa
företagen uppgå till 60000-70000 kr. Insatsen är direkt kopplad
till medlemmens näringsutövning och således till en skatteteknisk
inkomstkälla. Däremot sammanhänger medlemskapet i en konsumentkooperativ
förening normalt med medlemmens hushållssituation och därmed
till dispositionen av en inkomst som redan är beskattad.

Enligt kooperationsutredningens bedömning bör samhällsintresse för
och behovet av kooperation främst grundas på resp. organisations/företags
och verksamhets specifika egenskaper och uppgifter. Det måste därför
vara ett allmänt intresse att bevara och utveckla de kooperativa egenskaperna.
Den verksamheten kan byggas upp för olika uppgifter och för olika
verksamheter utifrån de kooperativa grundsatserna. De skallemässiga reglerna
måste vara anpassade för dessa olika verksamhetsinriktningar på
samma sätt som för olika aktiebolag.

För kooperationen i dess helhet såväl som för andra företagsformer är
graden av självfinansiering väsentlig. Den höga inflationen har bl. a. bidragit
tili svårigheter att vidmakthålla en tillfredsställande konsolidering. Olika
åtgärder för att möta detta har gjorts för aktiebolagen.

Mot. 1983/84:2536

5

Förutom lindringen av dubbelbeskattningen för insatsräntan saknar regeringens
proposition stimulanser för att underlätta konsolideringen i kooperativa
företag. Förutom tidigare nämnda förslag som öppnar möjligheten
för kooperativ verksamhet att tillgodogöra sig även externt riskvilligt
kapital framdeles - bl. a. via fjärde AP-fonden - är det angeläget att
ytterligare åtgärder vidtas för att stärka kooperationens kapitalbehov. För
den del av den kooperativa verksamheten som i dag inte kan tillgodogöra
sig fördelar av skattelindringen på insatsräntan såsom arbets- och producentkooperativa
företag är den form av stimulans som kooperationsutredningen
föreslagit, nämligen att beskattningen av de årliga amorteringarna
av insatsskyldigheten senareläggs, viktig. Förslaget innebär ingen skattereduktion
men väl en uppskjuten beskattning på viss del av insatsen.

Detta förslag avvisas i regeringens förslag. Även om det inte finns någon
befintlig förebild till uppskjuten beskattning av insatser, motiverar emellertid
kooperationens särart och principer särskilt anpassade lösningar. De
främsta motiven för detta är att kooperationen inte har ett vinstmaximeringssyfte
och därför heller inte ett kapitalspekulationsmotiv. Medlemskap
eller delägarskap i form av en insats i en kooperativ förening har i stället ett
vidare ekonomiskt motiv och måste i vissa fall snarare betraktas som en
anläggningstillgång än en kapitalplacering.

Detta understryks ytterligare genom att den insatsreserv som genom
uppskjuten beskattning uppkommer inte kan utnyttjas av den kooperativa
föreningen som resultatreglerande faktor.

Invändningarna och kritiken som riktas mot uppskjuten beskattning har
främst gällt att:

- riskvilligt kapital skall vara beskattat,

- förslaget inte bara likställer kooperationen med andra företagsformer

utan dessutom gynnar den.

- förslaget inte är allkooperativt.

Principen att riskkapital skall vara beskattat är redan åsidosatt för aktiebolagen
genom bl. a. Anell-lagstiftningen som lindrar dubbelbeskattningen
i samband med nyemissioner i börsföretagen. Dessutom innebär en uppskjuten
beskattning inte att medel som satsas i riskkapital är obeskattat
utan att det beläggs med en latent skatteskuld till dess det frigörs från den
kooperativa föreningen. Förslaget om uppskjuten beskattning är allkooperativt
eftersom det kan ha till syfte att underlätta startandet, ombildandet
av företag till s. k. arbetskooperativa företag eller personalägda företag.
Det kan även underlätta konsolideringen inom producentkooperationen.
Genom uppskjuten beskattning av det belopp som en anställd
satsar av sin inkomst i det företag han jobbar i eller i en kooperativ
förening som äger aktier i företaget stimuleras kapitalbildningen i företaget.

Vid införandet av ett system med uppskjuten beskattning kan den del av
insatsen som beläggs med en skatteskuld under tiden den verkar i den

Mot. 1983/84:2536

6

kooperativa föreningen ses som ett stadgebundet kollektivt riskkapital. Så
fort pengarna uttas från kollektivet, med andra ord vid medlemsutträde,
sker beskattning. Förslaget ligger väl i linje med tankegångar som finns i
fråga om begränsad beskattning av kapital i mindre företag, så länge
kapitalet är verksamt inom företaget.

Centerpartiet föreslår därför att medlemmen i en kooperativ förening ges
möjlighet till en uppskjuten beskattning på den årliga medlemsinsatsen
med upp till 60%. Genom en sådan regel gynnas medlemskapet medan det
skattebefriade beloppet återförs till beskattning vid medlemsutträde.

Rambelopp inom fjärde AP-fonden till kooperationen

Genom regeringens förslag kan kooperationen få viss del av sitt kapitalbehov
via tjärde AP-fonden tillgodosett - ett önskemål som sedan lång tid
framförts av de kooperativa organisationerna. Däremot föreslås inte f. n.
någon ökning av fjärde fondstyrelsens medelsram i samband med utvidgningen
av placeringsområdet. Inte heller föreslås någon avsättning av
medel - ett s. k. rambelopp - för kooperationen inom nuvarande medelsram
för fonden.

Eftersom kooperationen med regeringens förslag kommer att tvingas
konkurrera med det spekulativa vinstmomentet för AP-fondens placering
av medel i börsbolag, är risken uppenbar vid en fortsatt positiv utveckling
på börsen att de kooperativa förlagsinsatserna inte framstår som ett tillfredsställande
placeringsalternativ. För att därigenom inte sätta kooperationen
i "strykklass" i förhållande till AP-fondens medelsplacering i börsbolagen
bör en medelsram i storleksordningen 400 milj. kr. specialdestineras
till kooperationen.

Arbetskooperativa företag

De arbetskooperativa företagen är intressanta eftersom de ger de anställda-verksamma
ett ägarinflytande som byggs upp lokalt. Till gruppen arbetskooperativ
hänförs också de företag som ägs av de anställda men i
aktiebolagsform.

Uppenbart utgör de arbetskooperativa företagen en väg för att öka och
bredda demokratin i näringslivet. De största problemen i denna typ av
företag har visat sig vara kapitalanskaffningen i initialskedet. Regeringen
tillsatte 1981 en arbetskooperativ delegation med uppgift att finna lösningar
för att underlätta kapitalförsörjningen och successionsfrågorna i dessa
företag. Mot bakgrund av den ekonomiska situationen i samhället kan de
arbetskooperativa företagen vid sidan om de privata småföretagen bidra
till en stabilisering och mindre sårbar ekonomi.

För att underlätta skapandet av arbetskooperativa företag anser vi att
flera av de förslag som här framförts i motionen är viktiga att genomföra.

Mot. 1983/84:2536

7

I många småföretag är ofta successionsfrågan svår att finna en lösning
på. Bl. a. kan det hero på att ingen självklar efterträdare till den nuvarande
ägaren finns. För att i sådana fall underlätta en ägarövcrgång från förre
ägaren lill de anställda hör möjligheterna till upprättande av ett principavtal
om övertagande mellan ägaren och de anställda, t. ex. fem år före den
planerade övergången, kunna ske. Om motionens förslag om uppskjuten
beskattning genomförs för medel som placeras i en kooperativ förening,
bildad av de anställda i syfte att förvärva företaget, så stimuleras en sådan
övergång.

Forskning och utveckling kring kooperation

Regeringens proposition behandlar även frågorna angående forskning
och utveckling om kooperation. Bl. a. aviseras tillskapandet tiv ett kooperativt
råd under ledning av industriministern och med representanter från
de kooperativa rörelserna i landet. Centerpartiet hälsar med tillfredsställelse
förslaget om inrättandet av ett kooperativt råd.

Centerpartiet vill betona vikten av att forskningen om det kooperativa
området stärks. Vi anser dock i avvaktan på den redovisning av forskningsrådsnämnden
som aviseras i propositionen att det är nödvändigt att
ekonomiska resurser avsätts redan under nästa budgetår (1984/85) för viss
forskningsverksamhet på högskolorna och att dessa används i samråd med
de kooperativa organisationerna. Risken är annars att kooperativ forskning
i större omfattning försenas eller omintetgörs.

Hemställan

Med hänvisning lill det som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om värdet av ökade insatser för kooperativ
verksamhet i samhället.

2. att riksdagen uttalar sig för att inom ramen för tillgängliga medel
för fjärde AP-fonden får 400 milj. kr. användas för placering i
förlagsandelar i kooperativa föreningar eller bolag ägda av dessa.

3. att riksdagen beslutar att den årliga medlemsinsatsen i kooperativa
företag skall ge medlemmen möjlighet till uppskjuten skatteinbetalning
med 60% av insatsen.

4. att riksdagen hos regeringen begär fortsatta initiativ för att underlätta
bildandet av arbetskooperativa företag på sätt som angivits
i motionen.

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande forskning och utbildning i kooperation.

Mot. 1983/84:2536

8

Stockholm den 26 januari 1984

THORBJÖRN FÄLLDIN (c)
OLOF JOHANSSON (c)
ANDERS DAHLGREN (c)
CLAES ELMSTEDT (c)
KARL BOO (c)

KARIN SÖDER (c)

GUNNAR BJÖRK (c)
i Gävle

TAGE SUNDKVIST (c)

ARNE FRANSSON (c)

NILSG. ÅSLING (c)

GUNNEL JONÄNG (c)
GUNILLA ANDRÉ (c)

BRITTA HAMMARBACKEN (c)