10

Motion

1983/84:2500

Ingemar Eliasson m. fl.

Trafikinvesteringar i Storstockholmsregionen

Stockholms län hade i slutet av 1982 1 544 000 invånare. Under 1983 har
antalet invånare ökat med 6 580 personer. Länet är därmed den region som
har haft den största befolkningsökningen.

Stockholms län är inte någon enhetlig näringspolitisk region. Länet
rymmer alla typer av kommuner, alltifrån storstadscentra, typiska förorter
till ren glesbygd. Några kommuner har problem typiska för en normal
svensk landsortskommun. Vissa delar av Stockholms län är ren glesbygd
med alla dess signifikanta svårigheter. Länet rymmer en skärgård som i
många stycken mera liknar typisk svensk glesbygd än vad vi normalt
förknippar med Stockholms län.

Den mycket varierande bebyggelsebild som Stockholms län uppvisar
kräver att länets behov uppmärksammas såväl inom ramen för regionalpolitiken
med dess stöd till glesbygd som inom de program för trafikinvesteringar
och administrationsbyggnader som mera hänför sig till Stockholm
som storstad och landets huvudstad.

Investeringar i Stockholmsregionen uppfattas ofta som konkurrerande
med övriga delar av landet. Det är viktigt att komma ihåg att Stockholm
som en näringspolitisk enhet mera måste ses som ett alternativ till industriella
näringspolitiska och administrativa centra i Europa, kanske i första
hand i tävlan med Köpenhamn. Det är viktigt att Stockholm i hela landets
intresse ges tillfälle att utveckla sin roll som huvudstadsfunktion. Det är av
intresse för hela Sverige att Stockholm kan erbjuda en kulturell, ekonomisk
och administrativ miljö som kan mäta sig med övriga Europa. Det är
inte alltid som en annan svensk kommun är alternativet till lokalisering i
Stockholmsregionen. Det kan lika ofta vara fråga om att välja mellan
Stockholm eller någon annan storstad i Europa. Med en snabbt fortgående
internationalisering av näringsliv och utbildning kommer en sådan jämförelse
att bli allt viktigare. Stockholm måste med andra ord få goda möjligheter
att fylla sin funktion som landets huvudstad.

Stockholm har naturligen ett antal stora fördelar som lokaliseringsort.
Där finns närhet till en stor marknad, där finns högskolor och där finns
just funktionen som landets huvudstad; bl. a. därför är Stockholm lokaliseringsort
för en rad huvudkontor. Goda flygförbindelser och en välutbildad
arbetskraft tillhör också regionens fördelar liksom väl diversifierade
utbildningslinjer inom skolsystemets alla nivåer.

Till nackdelarna räknas främst höga mark-, lokal- och lönekostnader
samt brist på industriarbetare. I intervjuer med näringslivsföreträdare

Mot. 1983/84:2500

11

brukar som nackdelar också nämnas en besvärlig bostadsmarknad, stor
personalomsättning och hög sjukfrånvaro.

Stockholmsregionens trafiknät

Funktionen som huvudstad kräver att det är lätt att ta sig till och från
Stockholm från övriga delar av landet. Genom inrikesflygets utflyttning
till Arlanda har den reguljära flygverksamheten samlats till en flygplats.
Inrikesflygets utveckling på Arlanda har hitintills varit gynnsam. Det är
rimligt att räkna med en fortsatt snabb utveckling för trafikflyget. Det är
inte nödvändigt att nu låsa sig för var Stockholms andra flygplats skall
vara belägen. Men det är viktigt att nödvändiga markreservationer görs i
god tid. Det eventuellt ytterligare utredningsarbete som måste till för att ge
underlag för beslut om Stockholms andra flygplats bör därför drivas
målmedvetet. I avvaktan på ett beslut bör inte något av de alternativ som
hittills varit aktuella, Bromma eller en flygplats söder om Stockholm,
uteslutas.

Vid utflyttningen av inrikesflyget till Arlanda förutsatte riksdagen att
markförbindelserna mellan Stockholms City och Arlanda skulle förbättras.
Vägverkets planering har förutsatt att detta skulle ske genom att
nuvarande E4-an färdigställdes genom att Essingeleden fick sin förlängning
genom Solna med anknytning vid en punkt i höjd med Järva, den s. k.
Arlandaleden. Det stora trafikarbete som vägnätet i Stockholmsregionens
centrala delar skall klara av förutsätter mycket stora väginvesteringar i
området' under de närmaste åren. Förutom Arlandaleden krävs stora investeringar
i den s. k. Norra länken, som syftar till att förbättra trafikmiljön
i Stockholms innerstad. Denna trafikled har också betydelse för den
genomgående trafiken från söderg norrut mot Norrtälje. Även den nuvarande
sträckningen av väg E3 norrut kräver förbättrad framkomlighet.
Främst gäller detta trafikföringen vid Bergshamra. Alla dessa tre investeringar
kräver en omfattande medelstilldelning, sammantaget mellan en
halv och en miljard kronor. Investeringarna är inte enbart av lokalt regionalt
intresse för Stockholm utan har stor betydelse för den genomgående
trafiken samt för snabbare trafikföring från Arlanda till Stockholms City.

Förutsättningarna för fjärr- och närtrafik på järnvägsnätet kommer att
förbättras väsentligt i takt med att de investeringar som ingår i den nya
överenskommelsen mellan staten och Stockholms läns landsting genomförs.
Det är viktigt att utbyggnadsprogrammet verkställs i så snabb takt
som är möjligt. Järnvägstrafiken har ökat mycket kraftigt och Stockholms
Central är i rusningstid mycket hårt belastad. Både för resenärer till och
från andra delar av landet och för lokaltågsresenärer är det viktigt att
förhållandena på Stockholms Central förbättras. Resande med lokaltåg
bör ges ett från fjärrtågstrafikanterna skilt plattforms- och gångsystem.

Mot. 1983/84:2500

12

Det byggnadsutrymme sorn kan skapas genom en överdäckning av stora
delar av bangården vid Stockholms Central bör tas till vara. Detta torde i
första hand vara en fråga för Stockholms kommun, men staten bör genom
SJ aktivt medverka till en rationell och arkitektoniskt intressant lösning.
En överdäckning kan bli en förnämlig knutpunkt för i första hand busstrafiken
från Stockholms förorter. En terminal för trafiken med veckoslutsbussar
kan också lokaliseras hit. Över huvud taget bör man sträva efter att
vid Stockholms central knyta samman så mycket som möjligt av trafiknätet
och de olika trafikslagen.

Högskola, forskning, industri

Stockholm är ett viktigt högskolecentrum. I Stockholm finns utbildning
för de flesta discipliner. En av Stockholms fördelar som lokaliseringsort är
just tillgången till välutbildad arbetskraft. För att regionen till fullo skall
kunna nyttiggöra sig hela det utbildningsutbud som erbjuds i Stockholm
är det viktigt att utbildningsanstalter och näringsliv har goda och många
kontaktytor. I långa stycken torde förekomma ett fruktbart informationsutbyte
mellan högskola och tekniskt avancerad industri. Icke förty torde
det vara möjligt att ytterligare befästa intresset för kontakter mellan högskola
och industri. Ansvaret för att sådana kontakter kommer till stånd
måste i första hand åvila samhällets institutioner och i förstone högskolan
själv.

Vi menar att det är viktigt för näringslivets utveckling i Stockholmsregionen
att högskolorna i Stockholm känner ett stort ansvar för att informationsutbytet
mellan näringsliv och högskola fungerar tillfredsställande.

Regionens teleförbindelser

I intervjuer med större företag i Stockholms län som länsstyrelsen genomfört
framgår att en tredjedel av företagen är missnöjd med sina teleförbindelser.
Dessa drabbas av överbelastningar och andra störningar.
Även om televerket nu genomför ett mycket ambitiöst och omfattande
investeringsprogram är det givetvis otillfredsställande om företag redovisar
svårigheter med teleförbindelser. Informationsflödet via telenätet okar
i rask takt. Investeringar i telenätet torde därmed vara den viktigaste
förbättringen i regionens infrastruktur. Brist på investeringsmedel, byråkratiska
trögheter eller televerkets monopolsituation får inte bidra till att
åtgärder för att hjälpa upp redovisade brister fördröjs.

Kommunalekonomiska förutsättningar

De begränsningar i beskattningsrätten av juridiska personer som tidigare
genomförts har medfört ett stort inkomstbortfall för kommunerna i

Mot. 1983/84:2500

13

Stockholmsregionen och för Stockholms läns landsting. Någon kompensation
för detta skattebortfall har inte utgått. Det nuvarande skatteutjämningssystemet
för kommunerna bidrar inte heller till att underlätta för
Stockholmsregionen. Regeringen har föraviserat att den kommunala beskattningen
av juridiska personer skall avskaffas. Det finns goda skattepolitiska
skäl för en sådan åtgärd. Men det är viktigt att notera att åtgärden
skulle drabba Stockholmsregionen hårdare än många andra delar av landet.
Därför måste ett sådant beslut åtföljas av en reformering av det nu
gällande skatteutjämningssystemet. Stockholmsregionen har i och för sig
ett gott skatteunderlag och många kommuner redovisar en, jämfört med
andra delar av landet, låg utdebitering. Såsom angivits inledningsvis representerar
Stockholmsregionen dock ett tvärsnitt av riket i övrigt och
några av regionens kommuner redovisar ett svagt skatteunderlag. Vi förutsätter
därför att en av skattepolitiska skäl motiverad ändring i företagsbeskattningen
åtföljs av studier som visar hur en förändring av kommunalskattereglerna
påverkar olika regioner och typer av kommuner. Det är
viktigt att en sådan åtgärd inte tvingar fram kraftiga skattehöjningar i
Stockholmsområdet. Skulle sådana effekter uppstå måste de motverkas
genom en omfördelning av skatteutjämningsbidragen. Risken är annars att
kommuner, där medelåldern successivt blir allt högre, exempelvis Stockholm,
Solna och Sundbyberg, hamnar i en kommunalekonomiskt ohållbar
situation.

Hemställan

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställs*

att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad
i motionen anförts om trafikinvesteringar i Stockholmsregionen.

Stockholm den 25 januari 1984
INGEMAR ELIASSON (fp)

OLA ULLSTEN (fp) JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp)

KERSTIN ANÉR (fp)

* Se även motionerna 1983/84:2501—2502.