13
Motion
1983/84:230
Stig Josefson m. fl.
Vissa ändringar i företagsbeskattningen (prop. 1983/84:64)
Inledning
I propositionen framläggs förslag om ändringar i företagsbeskattningen.
Det gäller följande punkter:
• sänkning av högsta möjliga lagernedskrivning från nuvarande 60 %
till 50 % av lagrets värde,
• sänkning av bolagsskatten från nuvarande 40 % till 32 %,
• utsträckning av den 20%-iga inbetalningsskyldigheten på särskilt
investeringskonto till att gälla även 1984 års vinster,
• upphävande av rätten till forskningsavdrag vid taxeringen till statlig
inkomstskatt.
De nya reglerna är avsedda att i normalfallet tillämpas fr. o. m. 1985 års
taxering.
Från centerns sida kan vi inte acceptera de förslag som regeringen
framlagt. Vi har i redan avgivna motioner tagit avstånd från denna inriktning
av företagsbeskattningen och vi vidhåller denna inställning.
Nej till minskad lagernedskrivning och sänkt bolagsskatt
Den föreslagna förändringen av företagsbeskattningen är oacceptabel
av bl. a. följande skäl:
1. Förslaget är orättvist.
Förslaget behandlar inte alla företag likformigt. För bolag som har
avskrivningsmöjligheter och där bolagsskatt betalas kan möjligen förslaget
anses någorlunda neutralt. För enskilda näringsidkare och för fåmansbolag
där överskotten beskattas hos en fysisk person är detta däremot inte
fallet. De drabbas av de försämrade avskrivningsmöjligheterna men erhåller
inte motsvarande kompensation.
Detsamma gäller för ekonomiska föreningar som redan har en statlig
skattesats på 32 %. De belastas också med högre skatt. För banker och
andra företag med små nedskrivningsmöjligheter blir effekten den motsatta.
De erhåller en sänkning av bolagsskatten men slipper att vara med och
betala via lagerreservsupplösningen.
2. Förslaget är dåligt underbyggt.
1 propositionen lämnas en mycket bristfällig redovisning av bakgrunden
till förslaget. Konsekvenserna av förslaget synes över huvud taget inte vara
utredda. De invändningar som framförts av ett stort antal remissinstanser
bemöts i mycket liten utsträckning eller med icke relevanta synpunkter.
Mot. 1983/84:230
14
Ett av skälen för förslaget uppges i propositionen vara att åstadkomma
ett stabilare skatteunderlag. Bolagsskatten beräknas enligt senaste prognos
från RRV komma att uppgå till 7,5 miljarder kronor. Detta utgör ca 2,5 %
av statsbudgetens omslutning. Stabiliseringsfrågan torde därför vara av
mycket underordnad betydelse för våra statsfinansers utveckling.
3. Företagens konsolideringsmöjligheter försämras.
Förslaget innebär att företagens möjligheter att klara av en konjunkturnedgång
eller en kortare förlustperiod försämras. Konsolidering är inte ett
självändamål utan en nödvändighet för att krediter skall kunna erhållas
från banker och leverantörer. Den har också stor betydelse för företagets
möjligheter att expandera.
4. Förslaget skapar svåra likviditetsproblem.
Om förslaget omedelbart genomförs i sin helhet, kommer det att förorsaka
svåra likviditetsproblem. Ett företag som har ett lager på en milj. kr.,
vilket är maximalt nedskrivet, måste ta fram 100 000 kr. ytterligare som
överskott av verksamheten. För en fysisk person med 50 % marginalskatt
innebär detta att företaget åderlåts på nästan 70 000 kr.
Det finns mot bakgrund av att förslaget missgynnar de små och medelstora
företagen grundad anledning förmoda att detsamma är ett uttryck för
gammal socialdemokratisk välvilja gentemot storföretagen. Detta intryck
förstärks av regeringens beslut tidigare i höst att inte förlänga frisläppet av
investeringsreserverna vilket också missgynnar småföretagen.
Avskaffa det särskilda investeringskontot
Vi motsatte oss införandet av skyldigheten att sätta in 20 % av vinsten på
det särskilda investeringskontot när detta föreslogs under förra hösten
(motion 1982/83:112). Denna ståndpunkt håller vi självfallet fast vid och
vi anser därför att systemet med särskilda investeringskonton omedelbart
bör avvecklas.
Bibehåll det särskilda forskningsavdraget
1 vår motion med anledning av proposition 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska
åtgärder framhöll vi vikten av att FoU-avdraget behålls.
Vi vill utöver vad som anförts i denna motion framföra följande.
I propositionen redovisas att de medel som på grund av avdragsbortfallet
tillförs statskassan enligt finansministerns mening bör utnyttjas för att
i andra former genom forskning främja industriell förnyelse.
För det första strider detta uttalande mot vad som anförts några rader
tidigare om att det i nuvarande statsfinansiella läge inte kan anses motiverat
att behålla det särskilda forskningsavdraget. Om avsikten med avskaffandet
av avdraget är att förstärka statsbudgeten torde det inte vara
möjligt att i andra former främja industriell förnyelse. De båda uttalande
Mot. 1983/84:230
15
na är inte förenliga och en redovisning bör lämnas i utskottet om vad som
är den egentliga avsikten.
För det andra anser vi att generella stimulanser av företagens forsknings-
och utvecklingsverksamhet, vilket forskningsavdraget är ett exempel
på, är att föredra framför selektiva, av samhället styrda bidrag. Med
avdragsmetoden blir det det enskilda företaget som får avgöra vilken
inriktning forskningen skall ha. Det är företagen som tvingas att göra
lönsamhets- och riskkalkyler. Med bidragsmodellen åvilar ansvaret den
bidragsgivande myndigheten. Det finns då en risk att det är de projekt som
har de minsta möjligheterna att bli framgångsrika som får samhällsstöd.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar avslå proposition 1983/84:64.
Stockholm den 24 november 1983
STIG JOSEFSON (c)
INGEMAR HALLENIUS (c) ROLF RÄMGÅRD (c)
ROLF ANDERSSON (c)