11
Motion
1983/84:220
Tage Sundkvist och Larz Johansson
Löntagarfonder (prop. 1983/84:50)
Förslaget till löntagarfonder som förs fram i regeringens proposition
1983/84:50 kommer på många olika sätt att få verkningar för samhällsekonomi
och näringsliv.
Med ett införande av kollektivt ägda löntagarfonder enligt nuvarande
förslag, som senare lätt kan utvidgas, kommer ett helt nytt ekonomiskt
samhällssystem att införas. Det nuvarande biandekonomiska systemet
kommer att utbytas mot en form av socialistiskt system som inte prövats
vare sig i vårt land eller något annat land i västvärlden.
På grund av avgifter till löntagarfonderna, arbetsgivaravgifter och vinstdelningsavgifter
kommer näringslivet att drabbas av kostnader som försvårar
konkurrensen med andra länders näringsliv. Det är i och för sig
viktigt att tillgodose näringslivet med riskvilligt kapital. Men detta kan
mycket väl ordnas på annat sätt. Dessutom kan det ske så att en verklig
individuell ägarspridning åstadkoms.
Dessa grundläggande frågor behandlas utförligt i centerns partimotion.
I denna motion vill vi peka på de samhällsekonomiska följder som ett
införande av löntagarfonder får. Vi kommer då speciellt att redovisa
kostnaderna för näringsliv, kommuner och enskilda i Södermanland.
Kommuner och landsting kommer att drabbas ekonomiskt av det förslag
till löntagarfonder som nu föreligger. Dels i form av att ökade arbetsgivaravgifter
minskar skatteunderlaget, dels i form av skattebortfall på
grund av vinstdelningsavgiften för företagen. När det gäller den nya
arbetsgivaravgiften föreslås i propositionen att denna skall utgå med
0,2—0,5 % av lönesumman. Samma procentsats utgår för företagare i form
av egenavgifter. Man förutsätter att avgiften avräknas vid avtalsuppgörelserna
och kommer alltså att drabba löntagarna i form av lägre lön och
företagarna i form av högre egenavgift. Detta innebär ett lägre skatteunderlag
som medför skattebortfall för kommuner, landsting och staten. Om
man räknar med den högre nivån 0,5 %, kommer de enskilda människorna
i Södermanland att få bidra till fonduppbyggnaden med 42 milj. kr. i form
av minskad lön. Om man vidare schablonmässigt räknar med en utdebitering
på 30 kr. (vilken stämmer rätt bra med verkligheten) för kommun och
landsting tillsammans, blir det ett skattebortfall i Södermanland på 12,6
milj. kr.
Nedanstående tabell visar inkomstbortfall för enskilda personer och
skattebortfall kommunvis.
Mot. 1983/84:220
12
Inkomstbortfall på grund av |
Skattebortfall på grund |
|
Vingåker |
1 540 |
462 |
Nyköping |
10 500 |
3 150 |
Oxelösund |
2 380 |
714 |
Flen |
3 080 |
924 |
Katrineholm |
5 460 |
1 638 |
Eskilstuna |
15 120 |
4 536 |
Strängnäs |
3 920 |
1 176 |
Alla dessa beräkningar är gjorda på 1982 års inkomster. Vinstdelningen
som företagen drabbas av är föreslagen att utgå som en skatt utgörande
20 % av det reala vinstbelopp som överstiger antingen 500 000 kr. eller 6 %
av företagens lönesumma. Räknat på 1982 års resultat skulle detta ha
inneburit att företagen i Södermanland fått en vinstdelningsskatt på 15
milj. kr. Detta hade i sin tur gett ett skattebortfall för kommunerna och
landstinget på 4,5 milj. kr.
De här redovisade siffrorna visar de årliga kostnader som invånarna i ett
län som Södermanland får bära i anledning av ett beslut om införande av
löntagarfonder. Förslagsställarna om löntagarfonder, den socialdemokratiska
regeringen, har på intet sätt kunnat redovisa motsvarande fördelar.
Det är alltså inte endast de inledningsvis nämnda övergripande frågorna
som talar mot löntagarfonder. De här redovisade ekonomiska konsekvenserna
är en ytterligare anledning att avslå proposition 1983/84:50.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår proposition 1983/84:50 om löntagarfonder.
Stockholm den 24 november 1983
TAGE SUNDKVIST (c)
LARZ JOHANSSON (c)