8
Motion
1983/84:209
Karl Boo m. fl.
Löntagarfonder (prop. 1983/84:50)
Hur löntagarfondförslaget drabbar Dalarna
Regeringens förslag om löntagarfonder innebär att fem fonder inrättas
med löntagarmajoritet i styrelserna. Finansieringen skall ske dels genom
höjning av ATP-avgiften med 0,2—0,5 %, dels genom vinstskatt utgörande
20 % på det reala vinstbelopp som överstiger antingen 500 000 kr. eller
6 % av företagets lönesumma. Fonderna införs år 1984 och skall tillföras
medel fram till år 1990. I propositionen antas att fonderna kommer att
tillföras ca 2—2,5 miljarder kronor per år.
De finansiella effekter som negativt drabbat kommuner och län om
fonderna t. ex. varit införda år 1982 uppskattas till ca 1,4 miljarder kronor
i höjda ATP-avgifter beräknade efter 0,5 %. De ökade ATP-avgifterna som
kan antas ha utgått i lön och därmed beskattats skulle ha inneburit ca 420
milj. kr. i uteblivna landstings- och kommunalskatter.
Genomförda databearbetningar på SCB visar att förslaget till vinstdelning
skulle ha tillfört fonderna ca 1,7 miljarder kronor i vinstavgift för
samma år.
Om löntagarfonder varit införda år 1982 så skulle det för Dalarnas del
ha inneburit att kommuner, landsting och företag fått betala in ca 49 milj.
kr. i ATP-avgifter till fonderna. Därtill kommer ca 14 milj. kr. i minskade
skatteintäkter för landsting och kommuner. Därutöver skulle 18 företag i
länet drabbats av vinstdelningen med åtföljande minskade skatteintäkter
på 3,9 milj. kr. Fördelning av effekterna framgår av följande tabeller:
Kommuner |
ATP-av gifter |
Därav från |
Lands tings anst. |
Övriga |
Finansiella effekter |
|
Minskade skatteintäkter |
||||||
till fonderna |
Stats anst. |
Kommun anst. |
||||
Vansbro |
1 540 |
28 |
150 |
63 |
1 299 |
462 |
Malung |
2 100 |
63 |
275 |
74 |
1 688 |
630 |
Gagnef |
1 540 |
14 |
202 |
26 |
1 298 |
462 |
Leksand |
2 380 |
66 |
305 |
76 |
1 933 |
714 |
Rättvik |
1 960 |
41 |
216 |
78 |
1 625 |
588 |
Orsa |
1 260 |
18 |
155 |
38 |
1 049 |
378 |
Älvdalen |
1 400 |
105 |
200 |
67 |
1 028 |
420 |
Smedjebacken |
2 240 |
42 |
292 |
65 |
1 841 |
672 |
Mora |
3 220 |
163 |
458 |
461 |
2 138 |
966 |
Falun |
8 540 |
800 |
1 202 |
1 588 |
4 950 |
2 562 |
Borlänge |
7 840 |
513 |
1 266 |
327 |
5 734 |
2 352 |
Säter |
1 820 |
22 |
226 |
575 |
997 |
546 |
Hedemora |
2 940 |
152 |
405 |
315 |
2 068 |
882 |
Avesta |
4 480 |
160 |
594 |
351 |
3 375 |
1 344 |
Ludvika |
5 460 |
150 |
741 |
362 |
4 207 |
1 638 |
Kopparbergs län 48 720 |
2 337 |
6 687 |
4 464 |
35 232 |
14616 |
Mot. 1983/84:209
9
Variabler |
Kopparbergs län |
Totalt antal företag i indelningen |
91 |
Nominellt resultat för vinstdelning |
- 28 |
Inflationsjusteringar |
- 87 |
Positivt realt resultat |
86 |
Fribelopp |
- 21 |
Avgiftsunderlag |
65 |
Vinstdelningsavgift |
13 |
Antal företag som drabbas av vinstdelningen |
18 |
Delningsföretagens företagsekonomiska resultat |
103 |
Lönesumma i delningsföretagen |
226 |
Antal anställda i delningsföretagen |
2 989 |
Minskade skatteintäkter av vinstdelningen |
3,9 |
För Dalarnas glesbygdskommuner kommer löntagarfondernas införande
att innebära kostnader på ofta över 6 milj. kr. Under t. ex. en tioårsperiod
blir det stor åderlåtning av resurser. Fonderna skall sedan i sin tur
placera sitt kapital med god förräntning på börsen. Det betyder att Dalarnas
glesbygdskommuner knappast kommer att få någonting tillbaka av det
kapital som därifrån inlevererats till fonderna. Detta kommer att driva
fram centralisering av företag och resurser. Det finns således inte heller
några regionalpolitiska skäl att införa kollektiva löntagarfonder.
Beträffande övriga skäl mot införande av löntagarfonder vill vi hänvisa
till centerns partimotion i ärendet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar avslå proposition 1983/84:50 angående löntagarfonder.
Stockholm den 24 november 1983
KARL BOO (c)
BIRGITTA HAMBRAEUS (c) ROLF RÄMGÅRD (c)