3
Motion
1983/84:202
Marianne Stålberg m. fl.
Förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1983/84 (prop. 1983/84:25)
I proposition 1983/84:25 föreslår regeringen att som ersättning till Statsföretag
AB för förlängd driftstid vid Eiserkoncernens strumpfabrik i Borås
anvisa ett reservationsanslag av 38 milj. kr.
Vi socialdemokratiska riksdagsledamöter från Jämtlands län är mycket
oroade över detta förslag, eftersom vi anser att detta omöjliggör för Vinetta
strumpfabrik i Östersund, ägd av Kooperativa Förbundet, och som är den
enda svenska konkurrenten, att konkurrera på lika villkor.
Regeringens förslag har bidragit till att KF den 17 november 1983
varslat 100 anställda vid Vinetta om uppsägning.
Lokaliseringen av Vinetta
Vinetta etablerades i Östersund 1970 som en regionalpolitisk satsning
för att ge sysselsättning i en region med sjunkande sysselsättning och
befolkningsminskning samt låga förvärvsfrekvenser. Tillsammans med
andra lokaliseringar ökade också industrisysselsättningen. I Östersund
ökade antalet sysselsatta i industrin från ca 4 000 personer år 1968 till ca
5 200 år 1975. Vinetta byggdes snabbt upp till en industri med 500 anställda.
Vinetta har under hela sin tid i Östersund varit en mycket väsentlig del
av näringslivet med ca 10 % av antalet industrisysselsatta i kommunen. Vid
den senaste folk- och bostadsräkningen 1980 var knappt 5 000 personer i
kommunen sysselsatta inom tillverkningsindustrin vilket är ca hälften av
länets industrisysselsättning. Det är således ingen överdrift att påstå att
lokaliseringen av Vinetta till Östersund har haft en mycket stor regionalpolitisk
betydelse och att ett bortfall av denna industri skulle få allvarliga
följder för arbetsmarknaden och sysselsättningen i regionen.
Jämtlands län är det minst industrialiserade länet i landet. Östersund är
den enda större arbetsmarknad som finns i länet med stor inpendling från
övriga kommuner. Den besvärliga arbetsmarknadssituationen i länet är
väl känd för riksdagen. Prognosen för de närmaste åren är dessutom
mycket dyster. Det är på en mycket besvärlig arbetsmarknad som beskedet
om permitteringarna vid Vinetta har kommit.
Utvecklingen vid Vinetta
Vinetta byggdes först upp för tillverkning av en produkt, tunna strump
Mot. 1983/84:202
4
byxor, och sysselsatte ca 250 personer. Verksamheten byggdes dock snabbt
ut med fler artiklar inom samma område. Marknaden för strumpbyxor
började dock tidigt att minska genom förändringar i modet och ökad
import. Vinetta mötte denna förändring med nya produkter som sockor
och produkter i ullfrotté där man var först i Sverige. Satsningar gjordes
även på export främst till konsumentkooperationen i Norden. Mellan 1975
och 1979 hade Vinetta byggts ut till ca 500 anställda. Konkurrensen med
importen fortsatte dock och sedan 1980 har Vinetta haft ekonomiska
problem och anställningsstopp. Genom vanlig avgång har antalet anställda
nu minskat till 400 personer. Även under de senaste åren har dock
Vinetta sökt möta den minskande marknaden med produktutveckling och
diversifiering. Under 1983 har även satsningar gjorts för en förbättrad
marknadsföring med säljkontor i utlandet och säljkonsulter i Sverige.
De satsningar som gjorts de senaste åren är dels utveckling inom textiloch
konfektionsområdet men också försök till användning av tekniken
inom andra marknader. Ett värmeställ som bygger på stickningsteknik har
utvecklats och försök görs med stickade underkläder i bl. a. ull och ullfrotté.
Det är högkvalitativa produkter med mycket god komfort. En ny satsning
på underkläder planeras också. Hela denna utveckling med nya produkter
bygger på en användning av befintliga maskiner och den i fabriken kända
tekniken. En något annorlunda produkt är ett snytbaggeskydd, i form av
en plantstrumpa, som under flera år testats inom skogsbruket. Organisatoriskt
pågår försök med en annan uppbyggnad av produktionen där varje
produkt bildar en egen enhet med resultatansvar. Denna organisation har
prövats för en produkt, tubsockan, med mycket gott resultat. Även maskinellt
sker förändringar. Vissa investeringar i storleksordningen 6 — 7 milj.
kr. är gjorda eller beslutade och ytterligare investeringar i storleksordningen
15 milj. kr. är planerade.
Den samlade bilden av Vinetta som en producerande enhet är en modern
fabrik som gör produkter av hög kvalitet och där en vilja finns till
diversifiering och utveckling av nya intressanta produkter. De finansiella
resurserna för denna utveckling synes dock begränsade.
Marknaden och inverkan av stödet till Eiser
Av redogörelsen tidigare framgår att Vinetta ursprungligen var ett företag
inriktat på produktion av tunna strumpbyxor. Denna del utgör fortfarande
ca 50 % av sysselsättningen. Det är inom denna sektor som konkurrensen
med Eiser och Borås Strump finns. Totalt förbrukades 1982 ca 37
miljoner par tunna strumpor i Sverige. Av det är 27 miljoner par import (en
något ökande andel av förbrukningen). Fabrikerna i Sverige exporterar
dock 13 miljoner par varför den totala produktionen är ca 23 miljoner par.
Av detta producerar Malmö Strump 9 miljoner par och Eiser i Borås 6
miljoner par. För konsumtionen av strumpor med lägre kvalitet dominerar
Mot. 1983/84:202
5
helt importen medan marknaden för strumpor av högre kvalitet och passform
i stort sett delas mellan Eiser och Vinetta. Det är således på en något
minskande totalmarknad med två producenter som regeringen nu föreslår
att en av dessa, Eiser, skall få 38 milj. kr. i direkt statligt stöd för att
uppehålla sin produktion och sysselsättning.
Av de 38 milj. kr. som propositionen avser kan minst 17 milj. kr.
hänföras till ett direkt driftstöd som torde medverka till att Eiser kan hålla
låga priser och satsa på marknadsföring och därmed framgångsrikt konkurrera
med Vinetta. Detta förhållande kommer att få ännu större effekt
då KF nu rekommenderar Domusvaruhusen att även ta in Eiserprodukter
i sitt sortiment. En mycket tydlig indikation på att stödet till Eiser kommer
att få denna effekt under två tre år framåt är att KF:s uppskattningar av
beställningarna under 1984 visar på en mycket kraftig nedgång från 1982
och 1983. 1 förslaget på 38 milj. kr. ingår också stöd till investeringar i
maskinparken i Malmö och Borås. Det innebär att dessa fabriker kan göra
effektiviseringar utan att belastas av räntor och avskrivningar, något som
också ökar Eisers konkurrenskraft.
Vi anser det fel att satsningar görs så att konkurrenssituationen inom
landet snedvrids. I detta fall innebär det dessutom en uppenbar risk för att
en produktion, lokaliserad till inlandet som regionalpolitisk satsning,
kommer att slås ut. Vår inhemska produktion och vår import av strumpor
skapar ett överskott som i längden är ohållbart. Därför anser vi att det är
hög tid att göra en strukturplan över den här typen av produktion. Dessutom
behöver våra handelsavtal på området ses över.
Vad Vinetta emellertid behöver i det korta perspektivet, i avvaktan på en
inom landet planerad produktion, är bidrag till marknadsföringsinsatser
utomlands för tunna trumpor och inom Sverige för övriga produkter,
bidrag till produktutveckling och marknadsintroduktion av underställ,
bidrag till marknadsföring av snytbaggeskyddet, bidrag till utveckling av
torv som råmaterial för textilbranschen samt utbildningsbidrag för omställning
och utbildning till ny teknik.
Hemställan
Med hänvisning till vad som anförts hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts rörande stöd till Vinetta, strukturplan för
strumptillverkningen i landet och behov av översyn av handelsavtal.
Stockholm den 24 november 1983
MARIANNE STÅLBERG (s)
NILS-OLOF GUSTAFSSON (s) MARGARETA WINBERG (s)