3

Motion
1083/84:2008

Lars Ulander och Lars-Erik Lövdén

Ändrade former för finansiering av bostadslån m. m.

(prop. 1983/84:90).

På förslag av civilutskottet (CU 1982/83:26) beslöt riksdagen att som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av en
motion om administration m. m. av statens stöd till bostadsbyggandet.

Efter att ha konstaterat att vissa överväganden våren 1983 pågick i regeringens
kansli om att finansiera bostadslånen utanför statsbudgeten anslöt sig
utskottet till en motion i vilken anfördes att länsbostadsnämndernas decentraliserade
kapacitet borde kunna utnyttjas i stort sett i samma omfattning
som f. n. även om upplåningen m. m. förs över till ett för ändamålet särskilt
tillskapat institut.

Efter att sammanfattningsvis ha redovisat bostadslånekommitténs uppfattning
om att ett kreditgarantisystem inte borde införas för det som f. n.
omfattas av den statliga bostadslånegivningen anförde utskottet följande
med anledning av motioner (s, m och c).

Vad i centermotionen anförts om ett kreditgarantisystem m. m. har sålunda
nyligen utretts men avvisats utifrån administrativa utgångspunkter. Utskottet
finner inte tillräcklig anledning föreligga att föreslå att det i motionerna
förespråkade kreditgarantisystemet m. m. skall beaktas av bostadskommittén.
Utskottet finner det däremot angeläget att förslag om långivningens
administration presenteras utan onödig tidsutdräkt. Ett sådant förslag kan
och bör då utgå från vad i motionen 1567 (s) anförts om möjligheterna att
utnyttja länsbostadsnämndernas decentraliserade kapacitet även vid en finansiering
av bostadslångivningen utanför statsbudgeten.

Enligt utskottets uppfattning är det förenat med mindre komplikationer
med ett administrativt system som i allt väsentligt bygger på vad som f. n.
gäller än att inrätta en ordning som delvis innebär att en i stort sett väl
fungerande administration måste ändras i inte ringa omfattning samtidigt
som nya administrativa rutiner måste tillföras bostadsinstituten och förmodligen
även nya resurser. Även utifrån andra utgångspunkter är ett administrativt
system enligt förslaget i (s)-motionen att föredra fram ett kreditgarantisystem.
Utskottet kan i allt väsentligt instämma med vad bostadslånekommittén
anfört om att det är lämpligt att bostadsverket även fortsättningsvis
administrerar långivningen och förvaltningen av bostadslån m. m. i huvudsak
i samma omfattning som f. n.

Utskottet vill även något beröra vad i centermotionen anförts om möjligheterna
att sammanföra nuvarande bottenlån och statliga lån till ett lån.
Även enligt utskottets uppfattning finns goda skäl som talar för en sådan
ordning. Utskottet har emellertid den uppfattningen att ett system med ett
sammanslaget lån inte bara är möjligt utan också, från de utgångspunkter
civilutskottet har att beakta, på sikt lämpligt inom ramen för den administra

1* Riksdagen 1983184. 3 sami. Nr 2006-2015

Mot. 1983/84:2008

4

tiva ordning som förordas i motion 1567 (s) och vilken alltså utskottet anser
bör ligga till grund före regeringens överväganden. Vad utskottet med anledning
av denna motion anfört om administrationen m. m. avseende bostadslångivningen
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det
anförda innebär att utskottet avstyrker motionerna 360 (m) yrkande 6,1557
(m) yrkande 3, 1632 (c) yrkande 6 och 2146 (c) yrkande 1 i motsvarande
delar.

I den nyligen avlämnade proposition 1983/84:90 behandlas frågan om
bostadsbyggandets finansiering. Förslag i propositionen har i allt väsentligt
utformats i enlighet med civilutskottets uppfattning sådan den kom till uttryck
i det av riksdagen godkända och ovan nämnda betänkandet.

Vi har självfallet ingen erinran mot förslaget i propositionen. Vi vill
emellertid se det nu aktuella förslaget som ett steg på vägen mot ytterligare
rationalisering och effektivisering av kreditgivningen till bostadsbyggnadsändamål.
Enligt vår uppfattning finns goda skäl att låta utreda om det inte är
lämpligt att det i propositionen föreslagna statsägda kreditaktiebolaget också
ges ansvaret för den kapitalanskaffning som behövs för att uppnå en s.k.
fullständig finansiering, dvs. en samordning av bottenlån och bostadslån.
Denna tanke ligger väl i linje med vad civilutskottet anfört i sitt ovannämnda
betänkande om att ett system med en sammanslagning av bottenlån och
bostadslån är lämpligt. Liksom även anfördes i betänkandet finns goda motiv
för att en sådan integrerad och samordnad finansiering skall administreras av
bostadsverket.

Vi vill erinra om att såväl Svenska byggnadsarbetareförbundet som hyresgästernas
riksförbund i sina remissvar på bostadslånekommittén ansett att
mycket talar för en ordning med sammanslagning av bottenlån och bostadslån.
För en sådan ordning har f. ö. Sveriges allmännyttiga bostadsföretag,
SABO, tidigare uttalat sig, bl. a. i remissvar på kapitalmarknadsutredningens
betänkande år 1978.

Enligt vår uppfattning finns sålunda goda skäl att överväganden görs om en
totalfinansiering av bostadsbyggandet. Övervägandena bör avse såväl fullständig
som integrerad finansiering. I vilka former de nu föreslagna övervägandena
skall göras får överlåtas åt regeringen att besluta. Vi förutsätter
emellertid - bl. a. mot bakgrund av befintligt utredningsmaterial i frågan att
resultatet av de förordade övervägandena kan överlämnas till regeringen
skyndsamt och att regeringen snarast efter vederbörlig beredning kan lämna
riksdagen ett förslag i frågan.

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare överväganden om bostadsbyggandets finansiering.

Stockholm den 25 januari 1984

LARS ULANDER (s) LARS-ERIK LOVDEN (s)