Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1983/84:191

Sven-Erik Nordin och Martin Olsson
Löntagarfonder (prop. 1983/84:50)

I proposition 1983/84:50 framlägger regeringen förslag om införande
av ett system med löntagarfonder med verkan fr. o. m. den 1 januari 1984.

Förslaget innebär stora principiella förändringar av nuvarande ekonomiska
system. De principiella aspekterna kommer att behandlas i centerns
partimotion och skall därför inte närmare utvecklas här.

Det finns däremot anledning att exemplifiera det tilltänkta fondsystemets
skattemässiga verkningar för kommunerna i Västernorrlands län.

Löntagarfonderna skall som bekant finansieras dels genom en höjning
av ATP-avgiften med 0,2—0,5 %av den samlade lönseumman inkluderande
såväl anställda som egenföretagare, dels genom en vinstdelningsavgift
från företagen.

Riksdagens utredningstjänst har utarbetat en sammanställning över de
troliga effekterna för bl. a. Västernorrlands län. Därvid har framkommit
att om löntagarfonderna varit genomförda redan 1982 skulle enligt detta
års samlade löneunderlag ha inlevererats 18 milj. kr. i ATP-avgifter från
länet till löntagarfonderna även vid ett så begränsat uttag som 0,2 %. Om
uttaget skulle ha skett med 0,5 % skulle över 45 milj. kr. ha inlevererats.
Eftersom den höjda ATP-avgiften är avsedd att tas från det disponibla
löneutrymmet skulle därvid ca 45 milj. kr. undandragits länets löntagare
och egenföretagare. I en situation där varje konsument behöver varje
krona innebär fondförslaget en ytterligare påfrestning för länsmedborgarnas
ekonomi. Om länsmedborgarna däremot finge behålla det snäva löneutrymmet
ograverat skulle inkomsten ifråga också ha gett större skatteintäkter
för kommuner och landsting.

Skattekonsekvenserna kan illustreras med följande tabell:

Kommuner A TP-avgifler Därav frän Finansiella effekter

till fonderna Minskade skatteintäkter för kommunen

enligt 0,5 %- Stats- Kommun- Landstings- Övriga anställda p. g. a. ökade ATP-inbetalningar (ATP

regeln anställda anställda anställda och egenföre- avgift totalt X kommunal skattesats)

Totalt tkr tagare Kronor

Västernorrlands län med fördelning enligt resp. kommuns skattesats för 1982.

I denna skattesats har inkluderats medeltalet för kyrkoskatten inom resp. kommun.

Ånge	2 380	285	304	76	1 715	416 000
Timrå	3 080	83	448	35	2514	525 000
Härnösand	4 620	639	720	787	2 474	873 000
Sundsvall	15 960	1 349	2 478	2 033	10 100	2 793 000
Kramfors	4 620	163	636	178	3 643	870 000
Sollefteå	4 480	490	667	595	2 728	766 000
Örnsköldsvik	10 220	313	1 413	868	7 626	1 789 000
Västernorrlands	läns landsting					5 557 000
Totala finansiella effekter för länets	skatteintäkter				13 589 000

Mot. 1983/84:191

Under en tioårsperiod förlorar alltså länets kommuner minst 135 milj. kr.

Till detta skall läggas de skattemässiga konsekvenserna av löntagarfondernas
vinstdelningssystem. Även här gäller att de pengar som företagen
skall inleverera till löntagarfonderna undandras från beskattning. För
Västernorrlands län kan effekterna beräknas med ledning av följande
tabell:

Vinstdelningsuppgifter för ickefinansiella företag inom mer än 50 anställda. 198211	Västernorrlands län med
(Alla kronbelopp anges i miljontals kronor)
Totalt antal företag i indelningen	93
Nominellt resultat före vinstdelning	57
Infiationsjusteringar	- 213
Positivt realt resultat	113
Fribelopp	- 46
Avgfitsunderlag	67
Vinstdelningsavgift	13
Antal företag som drabbas av vinstdelningsavgift	32
Delningsföretagens företagsekonomiska resultat2'	242
Lönesumma i delningsföretagen	588
Antal anställda i delningsföretagen	6 855
Minskade kommunala skatteintäkter av vinstdelning	3,9

•> siffrorna är avrundade
2> resultat före dispositioner
Källa: SCB

I tabellen har endast upptagits företag med fler än 50 anställda. Det bör
vidare påpekas att tabellen heller inte omfattar de finansiella företagen;
även dessa berörs av vinstdelningsbestämmelserna.

Det innebär att länets bankföretag, försäkringsföretag och ekonomiska
föreningar inte redovisas i den aktuella statistiken. Departementets ”vinstdelningsgrupp”
har dock i sina beräkningar antagit att de icke-finansiella
företagen står för ca tre fjärdedelar av det totala vinstdelningsbeloppet.

Denna approximation torde gälla även här. ”Vinstdelningsgruppen” har
vidare angivit att företag med 0—49 anställda torde stå för ca 24 % av den
delning som blir aktuell.

Vinstdelningseffekten för länet blir därmed större än vad som redovisats
i tabellen. Tillsammans skulle landstinget och de sju kommunerna i länet
förlorat närmare 18 milj. i skatteintäkter, om löntagarfondsförslaget varit
fullt geomfört 1982. 1 detta läge skulle kommunerna varit nödsakade att
antingen höja utdebiteringen eller minska den kommunala servicen med
motsvarande belopp.

Under sådana förhållanden framstår löntagarfondsförslaget som en
skadlig åtgärd också ur länssynpunkt.

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar avslå proposition 1983/84:50.

Stockholm den 22 november 1983

SVEN-ER1K NORDIN (c)

MARTIN OLSSON (c)