11

Motion

1983/84:1792

Kjell Mattsson m. fl.

Ett brobyggnadsprogram för Bohuslän

Inom Göteborgs och Bohus län är vi för att kunna ordna goda kommunikationer
i skärgården och kustbandet starkt beroende av broförbindelser.

En rad stora broprojekt har också genomförts. Senaste nytillskottet är
bron till Klädesholmen. Bron över Hålkedalskilen i Strömstad ersätts nu
av en ny med anslag i gällande vägplan.

Räknat från söder till norr är det behov av speciellt följande broar:
inom Öckerö kommun för förbindelse mellan öarna,
inom Kungälvs kommun bro till Marstrand (finns intagen på flerårsplan
1991),

inom Orust och Stenungsunds kommuner bro till Svanesund,
inom Lysekil och Sotenäs kommuner bro över Åbyfjorden,
inom Sotenäs kommun bro till Malmön,
inom Tanums kommun bro till Hamburgön.

Förteckningen visar att det finns ett stort behov av anslag för att kunna
förverkliga planerna att bygga broar på dessa platser.

Samtidigt ger denna förteckning klart vid handen att det inte är möjligt
att inom rimlig tid och med ordinarie väganslag genomföra så stora investeringar.
Speciellt Svanesundsbron är av den storleksordningen att länsstyrelsen
tvingats konstatera att det inte är möjligt att få den med i länsvägsramen.

Behovet av broar inom Öckerö har utförligt redovisats i motion 1983/
84: 820 med Siri Häggmark som första namn. Vi hänvisar i detta sammanhang
till denna motion.

Marstrand är för sin utveckling starkt beroende av att landfast förbindelse
upprättas. Som nämnts har projektet också tagits upp i länets flerårsplan
men med start först 1991. Eftersom det ofta också uppstår förskjutningar i
gällande planer kan starten komma ännu senare.

Bro vid Svanesund beslutades samtidigt som beslutet togs om att bygga
brosystemet till Tjörn och Almö. Projektet har upprepade gånger ställts
tillbaka, och kostnaderna har stigit avsevärt. Trafiken på leden Stenungsund—E
6 vid Torp norr om Uddevalla har ökat starkt, och ett klart behov
att ytterligare en led. som är oberoende av färjetransporter, föreligger i
dag. Kostnaden är i dag i storleksordningen 200 milj. kr. och kan som
nämnts inte gå in i länets länsvägsanslag. F.n. sker trafiken KolhättanSvanesund
med färja. För utvecklingen inom Orust kommun är denna bro
av stort intresse.

1 länets kommunikationsplaner har tidigare ingått bro över Sunningen i

Mot. 1983/84:1792

12

Uddevalla kommun. Alternativet till denna bro var att E 6 gavs annan
sträckning från Bratteröd till Bräcke. Centern har arbetat för denna sistnämnda
lösning, och den går nu mot färdigställande genom att extra anslag
beviljats. Den i annat fall berättigade Sunningenbron kan därmed definitivt
föras bort ur vägsystem E 6 förbi Uddevalla.

Lysekils och Sotenäs kommuner berörs av projektet med bro över
Åbyfjorden. Genom att fjorden skär djupt in mellan Sotenäset och Stångenäset
skulle en broförbindelse över fjorden förkorta avståndet, restider
och kostnader för befolkningen i de bägge kommunerna. Projektet har
tidigare varit aktuellt inom länet, men de för små vägbyggnadslagen har
gjort det omöjligt att hålla projektet aktuellt för att inplaceras i vägplanerna.

Inom Sotenäs kommun finns i dag färjetrafik till Malmön. På senare tid
har ett ökat intresse för såväl helårs- som fritidsbebyggelse kunnat konstateras.
Utvecklingen skulle avsevärt underlättas om färjeförbindelsen kunde
ersättas av bro. Vägverket har här årliga driftkostnader som kan användas
till finansiering av brobyggets kapitalkostnader.

Slutligen finns inom Tanums kommun projektet med bro till Hamburgön.
Även här har vägverket färjeförbindelse. Utvecklingen i samhället
Hamburgsund skulle säkerligen förbättras om Hamburgön fick fast förbindelse
med fastlandet. Även detta projekt är ett sådant där inbesparade
driftkostnader för färjetrafiken är en positiv del i kapitalkostnaderna för en
bro.

Samtliga dessa projekt är angelägna för kommunikationerna inom länet.
Vi har här ovan konstaterat att det med ordinarie anslag inte är möjligt att
få utrymme för projekten inom rimlig tid. Riksdagen bör därför ge regeringen
till känna att ett brobyggnadsprogram upprättas för Bohus län.
Genom en samlad bedömning av de angivna projekten kan underlag erhållas
för sådan anslagstilldelning att länet får möjligheter att realisera även så
stora projekt som Svanesundsbron.

I de fall där inbesparade färjekostnader är ett väsentligt bidrag till
kapitalkostnaderna för broinvesteringen bör projekten kunna tidigareläggas
som ett led i byggnadssysselsättningen. Även möjligheten till leasingfinansiering
bör enligt vår uppfattning användas för att påskynda de mindre
projektens genomförande.

Med hänvisning till vad vi ovan anfört hemställer vi

att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om ett program för utbyggnad av
broförbindelser inom Göteborg och Bohus län.

Stockholm den 25 januari 1984

KJELL A. MATTSSON (c)
ELVING ANDERSSON (c)
SIRI HÄGGMARK (m)

KENTH SKARVIK (fp)