9

Motion
1983/84:175
Claes Elmstedt m. fl.

Lokaltågen i Storstockholm (prop. 1983/84:54)

Det är tillfredsställande att överenskommelse träffats angående åtgärder
och kostnadsfördelning avseende lokaltågstrafiken i Storstockholm. Problemen
är väl kända av såväl lokaltågsresenärerna som resenärer från övriga
landet, som utsatts för förseningar på grund av störningar i lokaltågstrafiken.

Orsakerna till problemen är att finna dels i den njugghet som präglade
järnvägspolitiken under slutet av 1960-talet och början av 1980-talet, dels i
att lokaltågen på grund av prutningar inte fick en sådan utformning att de tål
vinterklimat, dels i att SJ inte genomförde förutsatta investeringar i
avisnings- och reparationsanläggningar, dels i att resandet ökat mycket starkt
och dels i att den offensivare järnvägspolitiken under de senaste åren lett till
ökat resande och större belastning av banorna även i Stockholmsregionen.

Regeringen uppdrog hösten 1979 åt SJ att utreda utbyggnadsbehoven i
Stockholmsområdet och tillkallade 1980 en särskild utredare att tillsammans
med berörda instanser utarbeta ett gemensamt program för statliga insatser
på trafikområdet i Stockholms län. Under 1981/82 vidtogs en rad åtgärder i
syfte att öka kapaciteten i lokaltågstrafiken och regeringen ställde 250 milj.
kr. till förfogande för att klara vintertrafiken och få till stånd sådana
upprustningar av vagnar och annan materiel att en upprepning av trafikproblemen
kommande vintrar skulle förhindras. Tyvärr drog förhandlingarna
mellan SJ och Stockholms läns landsting ut på tiden. För att driva på
beslutade regeringen i början av september 1982 att ge klartecken för
byggande av två nya spår Älvsjö-Flemingsberg och pendeltågsstation i
Flemingsberg med byggstart så snart förhandlingarna är klara.

I avtal och proposition förutsätts en spårutbyggnad söder om Flemingsberg,
över Grödinge, till Järna, som kostnadsberäknats till 1 120 milj. kr.
Förslaget till linjedragning tangerar mycket miljökänsliga områden. Därför
bör ytterligare studeras om inte lokaltågsplattformar och förbikörningsmöjligheter
på stationerna mellan Flemingsberg och Södertälje Södra är en
tillräcklig och betydligt billigare åtgärd.

Enligt propositionen skall staten svara för 44 % av förräntningen av
investeringarna. Det är en hög andel. Å andra sidan är tågens framkomlighet
i Storstockholmsområdet en angelägenhet som mer eller mindre berör hela
landet. Det anges inte i propositionen om statens bidrag skall tas av
budgetmedel eller belasta väganslaget. Enligt Hörjelöverenskommelsen har
utbyggnaden av bl. a. tunnelbanorna i Stockholm finansierats ur vägansla

Mot. 1983/84:175

10

get. Det har alltså medfört mindre pengar till vägar i övriga landet. Ett
liknande förfarande vid utbyggnaden av lokaltågstrafiken i Storstockholm
kan inte accepteras. Det bör därför klart anges att statens bidrag till i avtalet
angivna kostnader ej får drabba vägbyggandet i övriga landet utan anvisas av
budgetmedel.

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att statens
kostnader i följd av överenskommelsen om lokaltågen i
Storstockholm får tas av särskilda budgetmedel för att inte
drabba vägbyggandet i övriga landet.

Stockholm den 22 november 1983
CLAES ELMSTEDT (c)

RUNE TORWALD (c) BERTIL JONASSON (c)

ANNA WOHLIN-ANDERSSON (c) GÖSTA ANDERSSON (c)
PER-OLA ERIKSSON (c) ANDERS SVÄRD (c)

BENGT KINDBOM (c)