5

Motion
1983/84:1515
Björn Körlof m. fl.

Polisens organisation, m. m. (prop. 1983/84:89)

Inledningsvis bör understrykas att det hade varit av stort värde om
riksdagen i ett sammanhang hade kunnat bereda och ta ställning till hela den
omfattande reformeringen av polisväsendet. Det är skadligt för polisväsendets
arbetsförhållanden att statsmakterna inte fattar ett samlat beslut om
polismyndighetens grundläggande principiella uppbyggnad och befogenheter.

De lokala polisstyrelserna

I propositionen föreslås, i överensstämmelse med riksdagens principbeslut
1981, att de lokala polisstyrelserna får ett ökat ansvar att utforma verksamhet
och organisation. Vi har i princip anslutit oss till regeringens förslag i denna
del, men anser att den gränsdragning mellan polisledning i särskilda fall, som
entydigt och exklusivt hör till polischefens kompetensområde, och den
kompetens som bör tillkomma polisstyrelsen, alltjämt inrymmer vissa
oklarheter. Så anförs t. ex. i propositionen (s. 1) att polisstyrelsen bör kunna
besluta i operativa frågor. Detta begrepp får emellertid ingen definition.
Tvärtom skapar propositionen oklarhet om begreppet genom att på s. 17
återge beredningens uppfattning att ”den i egentlig mening operativa
polisledningen även i fortsättningen skall utövas av polischefen”.
Departementschefen tar i detta sammanhang inte särskilt ställning till
beredningens ordval.

Det är av utomordentligt stor betydelse att denna principiella
gränsdragning framstår klart och entydigt för alla berörda. Ett problem kan
t. ex. vara inriktningen av viss polisverksamhet för att få bort
ordningsstörande beteenden i en tätort. Handlar det om vissa resursförstärkningar
under viss tid, t. ex. någon vecka och en speciell inriktning av polisens
arbetsmetoder, kan fråga uppstå om detta är sådan polistaktisk ledning att
styrelsen inte bör befatta sig därmed.

Det finns vidare risk för att styrelsen i, låt vara övergripande och
principiella beslut rörande verksamhetens inriktning, likväl kan komma att
binda polisledningen i särskilda fall på ett för verksamhetens effektivitet
hämmande sätt. Ansvarsfördelningen kommer då att bli oklar.

Mot denna bakgrund bör särskild omsorg läggas ned på att så långt möjligt
entydigt klargöra denna ansvars- och kompetensfördelning. Det bör
ankomma på vederbörande riksdagsutskott att tydligt uttala att politisk
styrning av polisens verksamhet i operativt avseende inte kan godtas.

Mot. 1983/84:1515

6

Länspolischeferna

Riksdagens principbeslut 1982 innebar att den regionala polisorganisationen
i princip skulle behållas oförändrad. Särskilda organisationslösningar
tedde sig dock nödvändiga i Stockholms län, Göteborgs och Bohus län och i
Jämtlands län.

När departementschefen nu närmare redovisar utformningen av
organisationen för dessa tre län, kan konstateras att arbetet som regional
chef i Stockholms län blivit en så omfattande uppgift för denna
befattningshavare, att det motiverar en tjänst som biträdande chef med
huvudsakligt ansvar för distriktet. Frågan om en motsvarande ordning i
Göteborg berörs också, men avvisas av regeringen.

De motiv som bär upp förslaget om dubblering av chefstjänsterna i
Stockholm torde med motsvarande tyngd kunna hävdas också vad gäller
organisationen i Göteborgsområdet.

Mot denna bakgrund bör en tjänst som biträdande länspolismästare
inrättas även i Göteborgs och Bohus län.

Allvarligt är att regeringen - utan riksdagens medverkan - fortsättningsvis
anser sig kunna ta slutlig ställning till de förslag som polisberedningen lämnar
i frågan om den regionala polisorganisationen i övriga län.

Detta är från många utgångspunkter inte godtagbart. En viktig aspekt är
att länspolischeferna, deras ansvar och organisation varit föremål för delade
meningar i riksdagen.

Mot denna bakgrund bör riksdagen beredas möjlighet att ta ställning till
den regionala polisverksamheten och polisorganisationen i de övriga länen,
när polisberedningen är färdig med sina överväganden i dessa delar.

Detta bör riksdagen i uttalandena ge regeringen till känna.

Rikspolisstyrelsen

Propositionen resonerar ingående om styrelsens hittillsvarande roll som
central myndighet och föreslår en långtgående decentralisering av ett flertal
uppgifter som f. n. handläggs av styrelsen. Vi delar i huvudsak föredragande
statsrådets motivering i propositionen. I tidigare kommittémotioner har
moderata samlingspartiet pekat på nödvändigheten av att minska en stelbent
byråkrati omkring polisen och medge en flexiblare användning av befintliga
resurser.

Rikspolisstyrelsens omfattande reglering av polisverksamheten har
sannolikt inte befrämjat ett flexiblare och bättre resursutnyttjande.

Rikspolisstyrelsens fortsatta roll som central myndighet är viktig. För att
effektivisera och förbättra polisens metoder och arbete krävs dels
metodutveckling och forskning, dels att stora och tunga centrala register i
fortsättningen handhas av styrelsen. På metodutvecklingsområdet och
forskningsområdet föreslår vi liksom i motion 1982/83:2158 att en professur
inrättas vid polishögskolan.

Mot. 1983/84:1515

7

Ett genomförande av propositionens intentioner vad gäller rikspolisstyrelsen
borde leda till minskat personalbehov. De tjänster som frigörs genom de
minskade uppgifterna förutsätter vi kommer att tillföras polisdistrikten.

Ett bättre resursutnyttjande och en mindre central myndighet leder till
besparingar inom justitiehuvudtiteln.

Utbildningsorganisationen

Polisens utbildningsorganisation är mycket splittrad. Detta beror till viss
del på de många speciella utbildningar som erfordras inom polisen. Få försök
har dock gjorts för att förbättra den situation som råder.

En central polishögskola bör enligt vår mening förläggas till
Ulriksdalsskolan. Därmed kan efter en övergångsperiod Solnaskolan
avvecklas. Genom en sammanläggning av de två skolorna erhålls betydande
rationaliseringsvinster och även pedagogiska fördelar. Ett viktigt inslag blir
den nya polisforskningen som kommer att kunna medverka i metodutveckling
och ge impulser i den reguljära utbildningen.

Övrig specialutbildning

När det gäller polisens utbildning inom olika specialområden är det viktigt
att en översyn görs av vilken redan nu existerande utbildning som bedrivs av
andra myndigheter som kan erbjudas till polishögskolan.

Ett viktigt inslag i polisens arbete är kontakten med de sociala problemen.
En god utbildning om sociala frågor är därför viktig. Utbytesutbildning kan
därför vara av stort värde för blivande polismän och socionomer. Polisen bör
därför kunna erbjudas kurser vid socialhögskolan, liksom blivande
socionomer erbjuds viss utbildning vid polishögskolan.

Den ekonomiska brottsligheten ianspråktar betydande resurser, och en
fortlöpande utbildning för polismän inom detta område är nödvändig. Såväl
handelshögskolan som riksskatteverket borde kunna erbjuda kurser till
polismän. Detta förslag bör studeras närmare för att åstadkomma bredare
och mer varierad fortbildning av polismän till lägre kostnader för samhället.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1.att riksdagen beslutar inrätta en tjänst som biträdande
länspolismästare i Göteborgs och Bohus län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att riksdagen
skall beredas tillfälle att ta ställning till polisberedningens förslag
beträffande polisorganisationen i de län som ej behandlas i
föreliggande proposition,

Mot. 1983/84:1515

3. att riksdagen beslutar inrätta en tjänst som professor vid
polishögskolan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande fortbildning om ekonomisk
brottslighet.

Stockholm den 25 januari 1984
BJÖRN KÖRLOF (m)

PER-OLOF STRINDBERG (m) MONA SAINT CYR (m)

ARNE SVENSSON (m)
SVEN MUNKE (m)

ALLAN EKSTROM (m)

NIC GRÖNVALL (m)
MARGIT GENNSER (m)
GUNNEL LILJEGREN (m)
ANITA BRÅKENHIELM (m)

INGER WICKZÉN (m)
GÖRAN ERICSSON (m)
STEN ANDERSSON (m)

i Malmö