Mot. 1983/84

143-148

Motion

1983/84:143

Lars Werner m. fl.

Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40)

Det finns inga förslag till besparingar inom det militära området i
regeringens förslag. Det hänvisas till den neddragning av ramen för det
militära försvaret som genomfördes i våras och om det starka rationaliseringstryck
militärsektorn är utsatt för. Då bör man ju ha i minnet att den
slapp mycket lindrigt undan de borgerliga regeringarnas sparpaket och
även att den under tidigare år varit garanterad mycket stora priskompensationer
genom NPI och senare MPI (nettoprisindex och militärprisindex).
Utgångsläget för besparingar är således mycket gynnsammare för
den militära sektorn än andra delar av samhällslivet.

När det gäller rationaliseringar strider påståendet i regeringens proposition
direkt mot de uppgifter som nyligen offentliggjordes av Försvarets
rationaliseringsinstitut (FRI), genom dess generaldirektör Gunnar Petri.

Enligt honom beror hälften av den brist som försvarsledningen påstår
föreligga inom den militära sektorn på överplanering, underskattning av
kostnader och för lite reserver. Det gäller inte minst flygvapnet där framför
allt överplaneringen spelat en stor roll när det gäller dagens ”dåliga”
ekonomi. Överplanering innebär att man beställer mer än vad man behöver
och kan betala för. Flygvapnet har dessutom lagt in den höjda dollarkursen
i överplaneringen i förhoppning om att dollarkursen skulle sjunka
och på det sättet debet och kredit gå ihop. Det är inte något nytt fenomen
att de militära myndigheterna räknat med att de skulle få fram pengar till
de utgifter som de redan i förtid bundit sig till. Både socialdemokratiska
och borgerliga regeringar har tidigare villigt ställt upp och betalat notan.

När motsatsen inträffat, vissa anslag har inte förbrukats så snabbt som
man räknat med, har det alltid gjorts stora ansträngningar från den militära
sidan att till varje pris göra sig av med dessa pengar för att bevisa att
anslagen inte varit för höga.

Sverige har inte längre råd med sådant slöseri. I det skärpta internationella
läge som nu råder görs det emellertid stora ansträngningar från
militärt håll för att höja de militära anslagen. Det förtjänar då att påpekas
än en gång att lösningen av Sveriges nationella säkerhetsproblem inte
ligger i ökade militärutgifter. Det gäller att stärka alliansfriheten och
respekten för den svenska neutralitetsdoktrinen. Höjda militärkostnader,
som används till ett allt intimare samarbete med NATO inom olika områden,
t. ex. JAS-projektet, får motsatt effekt. Vpk är motståndare till anskaffningen
av JAS och alla de bindningar till NATO och USA som det

1 Riksdagen 1983/84. 3 sami. Nr 143-148

Mot. 1983/84:143

2

medför. Projektet bör avbrytas med det snaraste och de skadestånd som
kontraktsbrotten för med sig erläggas. Det blir en engångsutgift som, i
jämförelse med de kostnader och skadeverkningar för Sveriges alliansfria
politik som ett fullföljande av projektet medför, torde vara ganska blygsam.
På grund av sekretessbeläggning vet inte svenska folket vilka åtaganden
Sverige som stat iklätt sig när det gäller JAS. Vad som är känt är
emellertid de bemyndiganden för igångsättning av projektet som genom
riksdagsbeslut givits de militära myndigheterna. I proposition 1981/
82:102 bil. 2 föreslogs följande betalningsplan för JAS-projektet fram till
1992 (prisläge februari 1981, milj. kr.):

Budgetåren 1983/83-1986/87 3 700
” 1987/88-1991/92 8 000

Summa 11 700

Dessa nära 12 miljarder kronor för tioårsperioden beviljades av den
borgerliga riksdagsmajoriteten den 4 juni 1982. Beloppen har därefter inte
ändrats, vare sig i den socialdemokratiska regeringens första budget i
januari 1983 eller i den särskilda JAS-proposition som efter regeringens
ekonomiska analys av projektet lades fram våren 1983. Förslagen har
godtagits av riksdagen, och socialdemokraterna har därmed övertagit och
fortsatt den borgerliga politiska linjen när det gäller JAS.

De bemyndigade medlen portioneras nu ut efter hand som de militära
myndigheterna kan redovisa upparbetade kostnader. För budgetåret
1982/83 var den s. k. betalningslinjalen 420 milj. kr., vilket inte helt togs
i anspråk. För 1983/84 finns avsatt 650 milj. kr., och det är givetvis ännu
oklart hur stort utfallet blir. Summan för 1984/85 kommer att redovisas i
budgeten i januari, och det hör till sakens natur att den kommer att vara
högre än föregående år. Det är en tendens som kommer att gälla under hela
tioårsperioden, för att därefter eventuellt plana ut. Vi kan på goda grunder
anta att summan för 1984/85 kommer att ligga någonstans mellan 700 och
1 000 milj. kr.

Ett snabbt avbrytande av JAS-projektet skulle således medföra en väsentlig
förbättring på statens utgiftssida. Med all reservation för skadeståndskrav
och andra åtaganden som inte är kända borde det vara möjligt
för regeringen att i den nu föreliggande sparpropositionen minska utgifterna
för JAS inom det militära försvaret under 1984 med 750 milj. kr. Det är
ungefär hälften av de bemyndigade summor som enligt redovisningen
ovan finns tillgängliga.

När det gäller nedskärningarna inom totalförsvaret i övrigt är de emot
de principer om en förstärkning av de civila delarna som är vpk:s linje i
försvarsfrågan. De kan ändå motiveras i det ekonomiska läge som Sverige
befinner sig i. Men det kan än en gång noteras som ett illavarslande tecken,
att när det skall sparas inom totalförsvaret ger sig både socialdemokrater

Mot. 1983/84:143

3

och borgare på de små, svaga grenarna och låter den stora militära sektorn
sitta i orubbat bo.

Som vpk tidigare givit uttryck åt, innebär förslaget i propositionen om
en avindexering av MPI ett positivt inslag. Ett inflationstak på 4 % kommer
att ha en välgörande inverkan på all slags överplanering och onödiga
utgifter inom den militära sektorn.

Under hänvisning till det anförda föreslås

att riksdagen med ändring av proposition 1983/84:40 uttalar att del
av kostnaderna för JAS-projektet för 1984, 750 milj. kr., ej bör
utbetalas.

Stockholm den 15 november 1983
LARS WERNER (vpk)

BERTIL MÅBRINK (vpk) NILS BERNDTSON (vpk)

C.-H. HERMANSSON (vpk) EVA HJELMSTRÖM (vpk)

JÖRN SVENSSON (vpk) OSWALD SÖDERQVIST (vpk)