9

Motion

1983/84:133

Inger Josefsson och Lennart Brunander

Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40)

I proposition 1983/84:40 föreslår regeringen en nedläggning av förskollärar-
och fritidspedagogutbildningen vid bl. a. högskolan i Borås.

Vi instämmer i att en minskning av antalet platser vid nämnda utbildningslinjer
är önskvärd. Det är dock enligt vår mening mindre lämpligt att lägga
ned utbildningen av förskollärare och fritidspedagoger i Borås, och som skäl
vill vi anföra följande:

Det finns icke någon grund för att av arbetsmarknadsskäl lägga ned
nämnda utbildningar i Borås. Vi vill i stället hävda att arbetsmarknadsläget
för förskollärare och fritidspedagoger är relativt gott inom Boråsregionen.
Som underlag för denna slutsats ligger en undersökning av sysselsättningsläget
för studerande som avlagt förskollärar- eller fritidspedagogexamen
höstterminen 1980-höstterminen 1982 vid högskolan i Borås. Undersökningen,
som ej är helt slutförd, visar att endast ett fåtal av dem som är
färdigutbildade är arbetslösa.

Arbetsmarknadsläget för dessa båda yrkesgrupper kommer troligen ej
heller att försämras då flera kommuner, bl. a. Borås och Mark, har planer på
en utbyggnad av barnomsorgen genom att bygga flera daghem. I Borås
kommuns budgetförslag för 1984 finns också planer på en ökning av
personaltätheten inom barnomsorgen.

Det finns skäl som talar för att både förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna
behålls. De båda utbildningarna är väl integrerade. I flera orter
inom Borås kommun finns inom den kommunala barnomsorgen syskongrupper
i åldrarna 0-12 år. I dessa grupper arbetar förskollärare och fritidspedagoger
sida vid sida.

Borås är en av sex orter där man utbildar tvåspråkiga förskollärare. Detta
förhållande har ökat medvetenheten bland lärarpersonal och elever om
Sverige som ett flerkulturellt land. Detta innebär att studerande i såväl
reguljär förskollärar- och fritidspedagogutbildning, som i särskild utbildning
av tvåspråkiga förskollärare enligt vår mening får en god beredskap för
omsorg av barn med annan språklig och kulturell bakgrund.

Vid högskolan bedrivs också en omfattande fortbildning i form av
uppdragsutbildning, enstaka kurser och kurser för skolpersonal. Dessutom
finns en stor efterfrågan både inom och utom regionen av högskolans
medverkan i det lokala utvecklingsarbetet, där resurspersoner från högskolan
engageras.

Institutionen har även forskningsanknytning, då två lärare vid högskolan i
fråga knutits till den pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Mot. 1983/84:133

10

Högskolan i Borås har även stor regionalpolitisk betydelse. F. n. bedriver
ca 1 000 elever heltidsstudier. Nära 400 av dessa skulle försvinna om
förskollärar/fritidspedagogutbildningen tas bort. Dessutom skulle några
tiotal arbetstillfällen falla bort, vilket är betydelsefullt i en region med relativt
låg andel offentliganställda. Allvarligast är det dock att ungdomarna i
regionen får sina möjligheter till utbildning eller arbete ytterligare beskurna.
Inom Borås kommun finns f. n. ingen möjlighet för var tredje ungdom att få
arbete i den egna kommunen.

Så sent som den 16 juni 1983 ställde regeringen 1 milj. kr. till förfogande
för ombyggnad av ett bostadshus till kårhus, som huvudsakligen kommer att
inrymma elevbostäder. Vi finner det inkonsekvent av regeringen att först
anslå medel till en sådan ombyggnad och några månader senare föreslå en så
stark beskärning av antalet elevplatser som nu föreslås.

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att avvisa regeringens förslag att lägga ner
förskollärar- och fritidspedagogutbildningen vid högskolan i
Borås.

Stockholm den 15 november 1983

INGER JOSEFSSON (c)

LENNART BRUNANDER (c)